Nordiska museets bokutgivning

Nordiska museet har gett ut böcker sedan slutet av 1800-talet. Museet publicerar facklitteratur om svensk kulturhistoria från 1500-talet till vår egen tid. Under de närmaste åren har bokutgivningen paus och museet har inte möjlighet att ta emot några manus.


Aktuella titlar

Nordens Paris

Praktverk om NK:s Franska damskrädderi 1902–1966 av Susanna Strömquist.

Arktiska spår

En resonerande katalog om Arktis historia, samtid och framtid.

Connect to Collect

Om insamling av fotografier från sociala medier.

Minnets tempel

Standardverk om Nordiska museets huvudbyggnad i ny och rikt illustrerad utgåva.

Gott nytt år!

Drakar, eldar och champagne. Av Lena Kättström Höök. Nyåret ger en chans att börja om och ge nästa år bättre förutsättningar. Den här boken berättar om nyårsfirandets historia i Sverige men också om lokala och regionala variationer och globala teman. Det är bara i den västerländska gregorianska kalendern som det nya året börjar den 1 januari. Parallellt existerar andra nyårshögtider vid olika tidpunkter på året. En del är knutna till religion, andra till länder och regioner, andra åter till...

Fataburen 2018. Vänner i hundra år

”Samfundet Nordiska museets och Skansens Vänner är en stöttande vänkrets som är gemensam för de två museerna. Det hela började för 100 år sedan med ett fokus på gåvor av föremål. I dag kan bidragen gå även till exempelvis pedagogisk utveckling, fördjupad samlingsvård, artbevarande eller omvärldsbevakning. Med vännernas hjälp har vi kunnat göra nödvändiga insatser men också satt guldkant på tillvaron. De som vinner mest på detta är givetvis våra besökare.” I denna årgång av Fataburen presenterar...

Köket

Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet . Red. Ulrika Torell, Jenny Lee och Roger Qvarsell. Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligt familjeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem. Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av...

Fataburen 2017. Vår vardag – ditt museum

Nordiska museet och Skansen förmedlar dagligen kunskaper och upplevelser till besökare och gäster och har gjort det i långt över ett sekel. Grundläggande är att berätta om viktiga teman i våra samlingar. Människans erfarenheter står i fokus och därmed blir berättelsen nästan oändligt stor. För första gången på länge ger de två museernas gemensamma årsbok Fataburen en bred inblick i verksamheterna. Det börjar med synliggörandet av en osynlig markisinna och slutar med skyddet av berguv och...

Spannmål

Svenska lantsorter. Av Matti Wiking Leino. Den historiska betydelsen av spannmål kan knappast överskattas. När jordbruket uppstod för mer än 10 000 år sedan var det genom odling av de olika sädesslagen.Fram till våra dagar har spannmål varit avgörande för kultur, handel, arbete och livsmedelsförsörjning liksom för användningen av naturresurser och förändringar i landskapet. Den här boken sätter svenska historiska sädesslag i fokus och beskriver hur odlingsmaterialet av vete, råg, korn och havre...

Museibyggnaden

Nordiska museets huvudbyggnad på Djurgården i Stockholm är ett arkitektoniskt landmärke. Den väldiga huskroppen syns på långt håll från alla vinklar och närmare inpå framträder spännande detaljer i uttryck, material och hantverk. Arkitekten Isak Gustaf Clason knöt an till flera olika historiska byggnadsformer när huset ritades i slutet av 1800-talet. I dag är byggnaden historisk snarare för att den så tydligt manifesterar sin egen tid. Boken bygger på anteckningar, ritningar och bilder ur...

Kerstin Bernhard

Kerstin Bernhard (1914–2004) inledde sin karriär i samband med att svensk modefotografi på allvar började bli en självständig genre. Hennes modebilder från 1940-, 50- och 60-talen behåller ännu i dag en tydlig fräschör och några av dem är utan tvekan klassiker. Men Bernhards livsverk innehåller mycket mer än så. Som porträttfotograf fick hon på 1940-talet genomslag i tidskrifter som Idun, Vecko-Journalen och Filmjournalen. Något årtionde senare hade hon skiftat huvudfokus mot mat. Hennes...

KW Gullers

KW Gullers (1916–1998) var tolv år när han började fotografera sin hemstad Stockholm och femton när han fick sin första anställning i fotobranschen. Några år senare startade han Studio Gullers och inledde en livsgärning som kom att präglas av närmast exempellösa framgångar. Han drevs av stora ambitioner men hämtade också näring i samtidens längtan efter nya visuella uttryck och berättelser. När den klassiska bildjournalistiken nådde vägs ände vid 1950-talets slut såg sig Gullers tvungen att...

Lucia Revisited

By Lena Kättström Höök. Lucia celebrations on 13 December bring a gleam of light in the winter darkness. When there is hardly any daylight at all in the northern hemisphere, Lucia comes with hope of brighter times. The stately procession with a white-clad Lucia accompanied by her maids, star boys, and sometimes elves became common in the 1950s. But the feast of Lucia goes back much further in history, and it is one of the most varied traditions in Sweden. The cele¬brations can be traced back to...

Lucia i nytt ljus

Av Lena Kättström Höök. Luciafirandet den 13 december är en ljusglimt i vintermörkret. När dagarna knappt gryr på norra halvklotet kommer lucia med hopp om ljusare tider. Det högtidliga luciatåget med vitklädd lucia och åtföljande tärnor, stjärngossar och ibland tomtar blev vanligt på 1950-talet. Men historiskt sett är lucia en mycket äldre högtid än så och också en av de mest mångskiftande traditionerna i Sverige. Firandet härstammar från flera epoker, platser och religioner, och har genom...

Sidor