Sápmi

Ett folk utan gränser

Sápmi, samernas land, fanns innan gränserna för Sverige, Norge, Finland och Ryssland hamnade på kartan. Det gör samerna till ett av världens urfolk. Det gör dem också till ett folk delat i fyra nationer.

Sápmi är en utställning som tar upp frågor kring samernas rättigheter, svårigheter och möjligheter i Sverige – då, nu och för alltid.

Vems spår?

Ingen kultur är isolerad och inget folk lever utan påverkan. Samer av svenskar, svenskar av samer. Med eller utan makt det spelar ingen roll alla är beroende av varandra. Förbud och motstånd gör tradition till politik. Historien sätter avtryck och lämnar spår....

Vem är vad?

Ord som arv, ursprung och identitet har skapats och laddats i det moderna samhällets utveckling. Med stöd och skydd av vetenskap och utveckling har människor rangordnats efter utseende och släktskap. I en, för många, inte tillräckligt avlägsen dåtid har samerna och andra minoritetgrupper utsatts för vetenskapligt intresse endast grundat på ras.

Vems saker?

Föremål berättar historia men vems historia? En sak kan berätta olika historier beroende på var det visas och vem som visar det. Nordiska museet har världens största samiska samling. Det här ger upphov till många frågor och kanske ännu fler svar. Hur har de kommit till museet? Skulle de ha funnits idag om de inte hamnat på museum? Ska föremålen tillbaka och i så fall var, till vem?

Vems blick, vems röst?

I litteratur, media, utställningar och läroböcker hittar vi bilden av samer. Ett exotiskt, naturnära, traditionsbundet nomadfolk i norr. En bild utan tydlig motbild. Bilden har ibland blivit så stark att den påverkar den egna berättelsen.

Vems rätt? Vems mark?

Sápmi, samernas land, är gränslöst och begränsat. Ett land med vidder och fjäll delat i flera nationer med olika lagar och gränser.

Marken, renarna, jakten är ständiga tvistämnen. I södra Sverige är frågorna oproblematiska, exotiska. I norr är det livet, verkligheten. Vem var här först? Bevisa det!

För mer information

Utställningsproducent

Amanda Creutzer
08-519 545 43
amanda.creutzer@nordiskamuseet.se

Presskontakt

Lisa Liljestrand
08-519 546 74
lisa.liljestrand@nordiskamuseet.se

Pressbilder

Nydesignade röda skor från 2007 bredvid äldre småbarnsskor från Koppsele i Lappland.   Den lätta renskinnsskon med sin karaktäristiska tåspets, näbb, har lång samisk tradition. Skon har länge varit uppskattad även utanför det samiska samhället. Ända sedan 1600-talet har näbbskorna utgjort en viktig samisk handelsvara. Barnens skor var kopior av de vuxnas dock med mjukare skinn, ofta sämskat renkalvskinn. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
Penningpung av renskinn med svarta broderier och mässingsringar. Tillverkad av Maria Kristina Sjulsdotter, Malå socken i Lappland. Köptes av Gustaf von Düben 1868 som sedan skänkte den till Nordiska museet 1873.   Små skinnpungar för tobak, pengar eller annat smått som är lätta att bära med sig i bältet har alltid hört till den samiska utrustningen. Väskorna blev populära som turistsouvenirer redan vid 1800-talets mitt. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
Modernt färgsprakande lasso i syntetmaterial från 2007.   Kasttömmen eller lasson är ett nödvändigt redskap för renskötaren vid kalvmärkning och renskiljning. Traditionellt har lasson tillverkats av rottågor, lin eller hampa för sommarbruk och av senor eller skinn för vintern. Glidöglan är oftast av horn. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
Sommarvisteskola i Norge, Gaitsaluokta. Foto: Nordiska museet.
Seiten är ett samiskt heligt föremål av sten eller trä. De placerades vid offerplatser, särskilda platser som källor och kraftiga klipputsprång. Många har förts bort från Sápmi och finns nu på museer eller i privat ägo.  Seiten på bilden kommer från Luokta - Mavas sameby. I utställningen visas en seite i trä ur museets samlingar. Foto: Ernst Manker, Nordiska museet.
Föremål 91023 ur Nordiska museets samlingar, Pung. Alla föremål i samlingarna har ett katalogkort. I utställningen Sápmi visas de samiska katalogkorten, 6000 st. Foto: Nordiska museet.
Väska av renskinn, lakskinn och plexiglas. Tillverkad av Anna-Stina Svakko, Porjus 2007. Foto: Birgit Brånvall, Nordiska museet.
Den samiska mössan är en synlig signal på bärarens tillhörighet. Den nordsamiska mansmössan har stor tofs, den sydsamiska kvinnomössan har spetskant och de lulesamiska mössorna har ofta tennbrodyr. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
Sápmis formgivare är Codesign.  Mattan/marken täcker golvet och fortsätter upp på sittplatser och montrar. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
Samernas skor, näbbskon, finns för både vinter- och sommarbruk. Form och material kan skilja i olika trakter och moden. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
Det finns ca 6000 katalogkort tillhörande den samiska samlingen på Nordiska museet. Besökarna kan bläddra bland kopior av korten i utställningen Sápmi. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
Ett band med utställningstext och bilder följer väggen genom hela lokalen.  I utställningens båda entréer finns bildspel, ett om samerna och ett om världens alla urfolk. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
Mattan/marken täcker golvet och fortsätter upp på sittplatser och montrar.  Foto: Mats Landin, Nordiska museet.

Att använda pressmaterialet

Pressbilder får endast publiceras i redaktionella texter om Nordiska museet eller museets utställningar, och fotografens samt museets namn ska alltid anges.

Behandlar texten huvudsakligen något annat vänligen kontakta museets bildförmedling.

Bilder finns högupplösta i anslutning till pressmeddelanden.