Tidigare forskning och konferenser

Genetisk mångfald

Ett avtal gällande kartläggning av genetisk mångfald och projektledning av insamling av vegetativt förökade nyttoväxter finns mellan Nordiska museet och SLU och Programmet för odlad mångfald (POM). Forskningen är tvärvetenskaplig och förenar genetik, etnobiologi, agrarhistoria och livsmedelshistorik. Syftet är att integrera human- och naturvetenskapliga perspektiv och målet att bidra till en bredare historieskrivning.

Bestämning av träslag i äldre jordbruksredskap med genetisk barcoding

Projektet (2014-2015) bedrevs av FD Per Larsson och finansieras av Stiftelsen Lagersberg.

Projektets mål var att utarbeta ett väl fungerande protokoll för att artbestämma träslag i äldre träredskap med genetiska metoder.

Trä är det dominerande materialet i det äldre bondesamhällets redskap. Valet av träslag vid tillverkning av redskap gjordes både utifrån krav på redskapets form och utifrån materialegenskaper. De olika redskapens funktion ställer olika krav på val av trämaterial. Förutom de funktionella samt eventuellt kulturella skillnader i materialval, är den naturgivna tillgången viktig för att förklara vilka träslag som användes till redskap med trädetaljer. Den regionala och kulturella variationen när det kommer till val av träslag är ofta vagt förmedlad och inte baserad på föremålsstudier.

Traditionellt görs bestämning av träslag i historiska föremål med okulär besiktning av anatomiska karaktärer. Metoden kan vara svår och är en profession som tar tid att lära sig. Det vore därför värdefullt att utveckla fler metoder för träslagsbestämning utöver de traditionella.

“Genetisk sträckkodsläsning” används idag rutinmässigt för att artbestämma prov av biologiskt material där entydiga anatomiska karaktärer saknas. Metoden har inte minst ett stort värde för artbestämning av gammalt eller arkeologiskt växtmaterial, som innehåller rester av DNA. Genom senaste tidens utveckling av särskilt robusta metoder är det idag möjligt att analysera vävnader som fram till för några år sedan ansågs omöjliga.

Projektet syftade till att utveckla en kostnadseffektiv artbestämningsmetod med minimal påverkan på föremålen, från små borrhåll kan prov med tillräckliga DNA mängder erhållas för artbestämning. Avsikten var att utveckla metodik för att artbestämma samtliga i Sverige förekommande träslag. Då träslagen som använts för en viss föremålskategori är känd går det att svara på frågor kring valet av träslag. Vanligen berörs träslaget främst i relation till hållbarhet, elasticitet eller tyngd. Frågor så som ett val efter tradition snarare än teknisk egenskap är fortfarande obesvarad.

Sverige i det globala samhället: Representationer av det svenska i mötet med ”långväga främlingar”

Projektet bedrevs av FD Marianne Larsson och finansierades av Statens Kulturråd.

Hur marknadsfördes den svenska nationen inför nära två hundra representanter från åttio nationer vid en internationell kongress i Stockholm 1924? Projektet handlar om hur svensk natur, kultur och modern teknologi presenterades vid de utfärder och program som arrangerades för ”de långväga främlingarna”. Syftet var att roa och göra intryck på de utländska ”kongressisterna” samtidigt som den uttalade målsättningen var att marknadsförda Sverige som nation och turistland.

Besöksmålen klargör att 1800-talets nationalromantiska strömningar, med fokus på landsbygd och allmoge, ännu fortlevde. Samtidigt började ett modernt Sverige växa fram. Tidens hastiga samhällsförändringar bidrog till att globaliseringsfrågor blev viktiga. Syftet med projektet var att visa hur utvalda platser och program marknadsförde Sverige i en nationellt uppmärksammad internationell kontext. Studien gav också perspektiv på hur ”de långväga främlingarna” togs emot och bemöttes i ett Sverige som var ovant vid människor från främmande nationer och annorlunda kulturella bakgrunder.

Kongressen i fråga var den ”VIII:e Världspostkongressen i Stockholm 1924”, vilken pågick under åtta veckor mellan den 4 juli och 28 augusti. När Världspostföreningen (UPU: Union Postale Universelle) bildades 1874 var den världens första politiskt inrättade institution för globalt samarbete. Studien bygger på ett stort arkivmaterial med särskilt fokus på drygt två hundra fotografier, vilka bortom texten ger en visuell uppfattning om vad som ägde rum vid utfärderna. Målet är att via text och bild kartlägga samtliga platser och aktiviteter för att sedan följa dem bakåt i tiden och undersöka inom vilken kontext de har tagit form. Hur såg de processer ut som skapade svenskt kulturarv? Resultatet leder vidare till frågor om vilken betydelse Skansen, Nordiska museet och Svenska Turistföreningen, samt även internationella strömningar, har haft i konstruktionen av nationella ”kulturarvsplatser”. Frågan är också hur motsvarande kulturarvsplatser ”säljs” idag?

Sötsaker och massmarknad. Konsumtionskulturer kring socker och sött i Sverige från 1800-talets slut till våra dagar

Projektet bedrevs av FD Ulrika Torell och har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien.

Projektet handlar om konsumtionskulturer kring socker och söta varor i Sverige som vuxit fram från och med den svenska betsockernäringens genombrott och fram till idag. Syftet är att med kulturanalytiska perspektiv belysa konsumtionsmönster kring socker och sött genom att identifiera värden, betydelser och funktioner som kommit att associeras till konsumtionen av söta produkter under 1900-talets gång. Studieobjektet är de föreställningar, normer och ideal kring söta livsmedel och ätandet av sött i samtiden som artikulerats och åskådliggjorts utifrån en mängd skilda intressen. I fokus för studien står således meningsproduktion kring söta varor, vilket ska studeras med hjälp av olika materialtyper inrymmande varorna som artefakter, förpackningar, det sötas representationer i reklam, populärkultur och mer didaktiska och normativa genrer. Även konsumtionens rumsliga dimensioner, hur platser genererat kulturer kring sött, ingår i studien. Projektet genomförs i form av delstudier kring analytiska tematiker, såsom exempelvis socker som medicin, socker som mat samt socker som njutning och tröst.

Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet

Projektet bedrevs av FD Eva Silvén och har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.

Från decennierna runt andra världskriget finns ett omfattande material rörande samer i Nordiska museet. Det skapades av intendenten Ernst Manker i avsikt att upprätta ”ett centralmuseum för den lapska kulturen” i en tid då det samiska samhället var i stark omvandling. Projektets syfte är att undersöka vilken roll konstruktionen av detta kulturarv kan ha spelat i sin samtid. En central fråga är om museiskapandet bidrog till att legitimera samernas strävan efter moderna livsformer och nya rättigheter eller om den historieinriktade museirepresentationen istället kom att låsa bilden av samtidens samer vid det förgångna. Det empiriska materialet utgörs i första hand av Mankers efterlämnade samlingar: föremål, fotografier, uppteckningar, fältstudier, tidningsklipp, korrespondens, publikationer och utställningsdokumentation. Insatt i sina samtida sammanhang, med bland annat Samefolkets Egen Tidning som en samisk röst, kommer det att analyseras med stöd av vår tids forskning om urfolks och minoriteters kulturarv och med representation, nätverk, materialitet och autenticitet som centrala begrepp. Genom att förbinda Mankers verksamhet med dagens situation är ambitionen att med ett historiskt exempel bidra till det internationella forskningsfältet med ny kunskap om hur förhållandet mellan etniska gruppers kulturella erkännande och sociala och politiska rättigheter kan gestalta sig.

Barns rädsla i olika tider. Kulturanalytiska perspektiv på känslor, minnen och insamlingsmetoder (2011–2013)

Projektet genomfördes av Helena Hörnfeldt, fil dr i etnologi. Helena disputerade 2009 på en avhandling om barnavårdscentralernas fyraårskontroller: Prima barn, helt u.a. : normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård 1923–2007 (2009). Avsikten med projektet Barns rädsla i olika tider var dels att nalkas dagens museiinsamling av berättelser genom att pröva nya metoder i insamlingsverksamheten, dels att göra jämförelser med tidigare insamlat material för att få en uppfattning om hur barns rädsla förändrats över tid, men också som ett sätt att diskutera rädslors kulturella karaktär i mer allmän bemärkelse.

Berömmelsens kulturhistoria: Celebriteter och biografiska föremål i Nordiska museet (2010–2013)

Projektet bedrevs av FD Andreas Nyblom. Det pågick på Institutionen för Folklivsforskning under tiden 2010–2013 och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet fortsätter på Institutionen för kommunikation och medier på Lunds universitet.

Projektet handlar om hur vardagliga föremål, genom kända personers beröring och ägande, tillskrivs nya lager av mening och förvandlas till kulturella representationer och personhistoriska minnen. Föremålens ryktbara relationer påverkar deras värde och bestämning. De materiella egenskaperna och ursprungliga funktionerna trängs undan medan själva proveniensen (biografin) blir det centrala. Företeelsen har beröringspunkter såväl med medeltidens helgonreliker som med den nutida handeln med föremål kopplade till populärkulturella ikoner. Projektets huvudsakliga fallstudie handlar om konstruktionen av Nordiska museets personhistoriska samling från och med 1873. Med utgångspunkt i denna samling och dess dokumentation analyseras de historiskt och kulturellt betingade processer genom vilka kända personers ägodelar förvandlats till museiobjekt och kulturarv. Ett särskilt fokus finns på relationen mellan berömmelsens medialitet (de mediehistoriska förutsättningarna) och dess materialitet (artefakternas mening). Kronologiskt ligger tyngdpunkten på decennierna kring sekelskiftet 1900, men analysen av sekelskiftets kändiskultur och föremålsinsamling utgör även en grund för att studera hur samlingen, liksom företeelsen i stort, senare har utvecklats i förhållande till samhälleliga, museipolitiska och mediehistoriska förändringar.

Läs mer om Berömmelsens kulturhistoria

Folkhemmets rum (2010–2011)

Projektet bedrivs av fil mag Kristina Lund (i samarbete med Antikvariska avdelningen på 25 procent).
Folkhemmets rum är en bokserie om det svenska hemmets olika rum – badrummet, köket, vardagsrummet, sovrummet och tvättstugan. Boken Tvättstugan. En svensk historia (Nordiska museets förlag 2009) utgör seriens första bok. Böckerna ska spegla boendet och de enskilda rummen under 1900-talet och fram till idag, med speciellt fokus på samhällsutveckling och modernitet. Den tidsmässiga utgångspunkten är folkhemsepoken, en period då boendet standardiserades, reglerades och normerades. Hem och bostad är ett av museets profilområden och det finns ett stort bild- och textmaterial i museets samlingar som aktiveras genom bokserien.

Strukturella förändringar och kulturarvsprocesser I–IV (2008–2011)

Syftet är att utveckla kunskaper om de komplexa samband som finns mellan strukturella förändringar i samhället och kulturarvsprocesser samt bidra till utvecklingen av metoder för att förutse och förmedla kultursarvsperspektiv i olika planeringsprocesser. Fallstudier kommer att genomföras i Kiruna och Tyskland. Arbetet genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp från Göteborgs universitet, KTH, Stockholms universitet och Nordiska museet med Riksantikvarieämbetet som samverkanspartner och finansiär. För Nordiska museets räkning deltar Birgitta Svensson och Beate Feldmann.

Svensson, Birgitta & Wetterberg, Ola (red.) (2008). Malmberget: strukturella förändringar och kulturarvsprocesser : en fallstudie. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetet

Svensson, Birgitta & Wetterberg, Ola (2008). Riskhantering i kulturmiljön: mellan utveckling och kulturförstörelse. Malmberget : strukturella förändringar och kulturarvsprocesser  en fallstudie. S. 78–86

Svensson, Birgitta & Wetterberg, Ola (2008). Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltning. Malmberget: strukturella förändringar och kulturarvsprocesser  en fallstudie. S. 6–14

Feldmann, Beate (2008). Gropen och gettot: om kulturarv, identitet och generation. Malmberget: strukturella förändringar och kulturarvsprocesser  en fallstudie. S. 28–41

Svensson, Birgitta (2008). Malmfältens förvandlingar. Samtid & museer. 2008 (32):2, s. 16–17

Boken om ditt liv. Fotografialbum – minne – tid – identitet (2007–2011)

Projektet bedrivs av FD Anna Dahlgren. Det pågår under tiden 2007–2011 och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien.

Projektet syftar till att analysera fotografialbum som bildpraktik och hur dessa bildsammanställningar skapar föreställningar kring tid, minne och identitet. Fotografialbum är intressanta forskningsobjekt eftersom det är en praktik som är på väg att försvinna i vår tid när allt fler människor går över till att använda digitala system för att lagra och visa upp bilder. Dessutom är fotografialbum intressanta därför att de utgör en kontext till de fotografiska bilderna, ett sammanhang som sällan presenteras i fotohistorisk forskning. Utgångspunkten i det här forskningsprojektet är därför att studera fotografialbum som en helhet, det vill säga såväl själva albumen som de fotografiska bilderna i dem. Forskningsprojektet består av tre delar. Den första delen är en inventering och beskrivning av de fotografialbum som finns i Nordiska Museets samlingar med fokus på proveniens och estetik. Den följande delen rör brukarperspektivet. Den tredje och sista delen är en teoretiskt inriktad analys av fotografialbumets relation till uppfattningar om tid, minne och identitet. Det huvudsakliga materialet är den samling av privata fotografialbum från 1860-talet och fram till nutiden som finns vid Nordiska Museet. Vidare studeras andra bild- och textkällor, som till exempel annonser för fotografialbum och kameror och instruktionsskrifter för amatörfotografer.

Svenska lantsorter av köks- och lantbruksväxter (2006)

Projektet, Svenska lantsorter av köks- och lantbruksväxter, bedrivs av AgrD Matti Leino. Arbetet sker under 2006 och finansieras av Jordbruksverket och Programmet för odlad mångfald (POM).

Lantsorter av köks- och lantbruksväxter har ett stort kulturhistoriskt värde för att förstå äldre tiders odlingsmetoder och miljöer. I syfte att ge allmänheten ökad kunskap och väcka ett intresse om historiska växter genomförs en demonstrationsodling av svenska lantsorter på Nordiska museet-Julita, under odlingssäsongen 2006. I anslutning till odlingen genomförs en evaluering och fotografering av växterna. Dokumentationen av växterna i odling, liksom insamling av information om deras kulturhistoria, kommer att ligga till grund för en framtida bokpublikation om svenska lantsorter.

Genetisk variation i historiskt växtmaterial (2006–2011)

Projektet, Genetisk variation i historiskt växtmaterial, bedrivs av AgrD Matti Leino. Arbetet pågår 2006–2011 och utförs i samarbete med Uppsala och Linköpings universitet. Det finansieras av Stiftelsen Lagersberg, Formas, Carl Tryggers stiftelse, Jordbruksverket och KSLA.

Projektet syftar till att studera Nordiska museets unika frösamlingar insamlade från mitten av 1800-talet fram till början av 1900-talet. Äldre sorter av köks- och lantbruksväxter har ett stort kulturhistoriskt värde för att förstå äldre tiders odlingsmetoder och miljöer. Med molekylärbiologisk metodik karaktäriseras det växtmaterial allmogen odlade innan den moderna växtförädlingen uppkom i slutet av 1800-talet. Genom jämförelser med modernt växtmaterial, sorter från genbanker och äldre sorter som bevarats i lokal odling studeras hur växterna sedan förändrats under 1900-talet. Som modellgrödor undersöks främst korn och ärt, men även vete, råg och havre. Specifika frågeställningar behandlar dels genetisk variation i oförädlade lantsorter, materialets genetiska förändring i ett historiskt perspektiv och bevarandeaspekter, dels aspekter på allmogens livsmedelsförsörjning. Mer om projektet finns beskrivet här

Genetisk diversitet och släktskapförhållanden hos svensk brukshumle (2006–2008)

Projektet, Genetisk diversitet och släktskapförhållanden hos svensk brukshumle (Humulus lupulus) med hänsyn till juridiska, kamerala och ekonomiska avtryck i svensk agrarhistoria,
bedrivs av fil dr Else-Marie Karlsson-Strese i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet sker under åren 2006–2008 och finansieras av Formas.

Syftet är att kartlägga den genetiska mångfalden hos humlen och upprätta ett stamträd. Arbetet förväntas ge svar på variationsbredden i svenskt material samt ursprung och migration i relation till agrarhistorien och dagens biodiversitetsforskning. Forskningen är tvärvetenskaplig och förenar genetik, etnobiologi, agrarhistoria och livsmedelshistorik. Målsättningen är också att sammanfoga historia och biologi till en enhet som bidrar till en annorlunda historieskrivning. Resultaten kommer fortlöpande att presenteras i vetenskapliga artiklar och i en avslutande monografi.

Den svenska ladugården (2005–2008)

Projektet Den svenska ladugården bedrivs av FD Ulrich Lange i anslutning till Nordiska museets forskarskola och i samarbete med Göteborgs universitet och fem länsmuseer. Arbetet inleddes 2005 och avslutades 2008 med en fortsatt publicering under 2009 och 2010. Finansiär är Stiftelsen Lagersberg.

Syftet är att undersöka dels den svenska djurhållningens villkor och förändring från 1800-talets slut till idag utifrån ingående studier av ladugårdsbyggnader, dels ge ett bebyggelsehistoriskt perspektiv på ladugårdsbyggnadernas historia. I centrum står relationen byggnaden-jordbruket-människan. Under projekttiden har resultaten redovisas kontinuerligt vid seminarier samt i vetenskapliga artiklar. 2008 utkom en monografi, Ekonomibyggnader på skånska herrgårdar – idéhistoriska speglingar i lantbrukets arkitektur, och ytterligare en monografi är under produktion.

En ny elit. Några frågor till en pågående kulturell formeringsprocess. Om makten att positionera sig (2005–2007)

I projektet En ny elit. Några frågor till en pågående kulturell formeringsprocess. Om makten att positionera sig ställs frågor om vilka kulturella kompetenser som krävs för att delta i de globala nätverk vars noder finns i städer som Stockholm. Projektet drivs av fil mag Kristina Lund. Det pågår under 2005–2007 och finansieras av Statens kulturråd.

Resultatet presenteras i:

Svensson, Birgitta (2005). Customizing. Off the edge: experiments in cultural analysis /edited by Orvar Löfgren and Richard Wilk . S. 119-124

Lund, Kristina & Svensson, Birgitta (2005). Att designa sig själv. Formgivare: folket. Westergren, Christina (red.) S. 40–56 . Stockholm: Nordiska museets förlag

Lund, Kristina. 2007. Jakten på passion, individualitet och kreativitet. I: Samtid & museer, nr 1.

Lund, Kristina. 2004. Identiteter idag – individuella och instabila? I: Samtid & museer, nr 3-4.

Projektet har dessutom presenterats på Forskarfredag, Vetenskap & Allmänhet 2007 och 2008, på konferensen Arbete, livsval och ideal 12–13 november 2009 på Arbetets museum, Norrköping, samt konferensen Ansvarsmuseer i forskningssamverkan 29 januari 2009 på Nordiska museet.

Nya stadsarkeologiska horisonter (2005–2006)

Det tvärvetenskapliga projektet Nya stadsarkeologiska horisonter har som syfte att utifrån etnologiska metoder undersöka urbaniteten underifrån, där kulturmiljön och de vardagliga handlingarna analyseras för att ge kulturella och sociala perspektiv på livet i staden. Projektet finansieras med FoU-medel från Riksantikvarieämbetet och resultatet planeras bli en lärobok/antologi under 2006. I projektet medverkar Nordiska museet under tiden 2005–2006 genom professor Birgitta Svensson och fil mag Beate Feldmann med en studie, Människor i centrum – det heterogena Klara.

Birgitta Svensson och Beate Feldmann bedriver under samma tid, i samarbete med Kommittén för stockholmsforskning, också en liknande studie i stadsdelen Tensta. Syftet är att undersöka de boendes upplevelser av orten samt anlägga principiella synpunkter på begreppet etnicitet.

Studien ingår i utställningen Tensta Bo06 och slutresultatet publiceras i:

Feldmann, Beate & Svensson, Birgitta (2006). Människor i centrum. Nya stadsarkeologiska horisonter. S. 135–227. Larsson, Stefan (red.) Stockholm: Riksantikvarieämbetet

Svensson, Birgitta (2006). Stadens landskap. Nya stadsarkeologiska horisonter. S. 15–27

Svensson, Birgitta & Feldmann, Beate (2006). Förortslandskapets etniska tillhörighet. S. 22–37 I: Tensta utanför mitt fönster: ingång till TenstaBo 06. Gullberg, Anders (red.) Stockholm: Stockholmia

Asylsökande flyktingar och deras hjälpare (2002–2007)

Projektet Asylsökande flyktingar och deras hjälpare bedrivs av FD Annette Rosengren under tiden 2002–2007 med bidrag från Helge Ax:son Johnsons stiftelse.

Syftet med undersökningsprojektet är att dokumentera och förstå hur det är att leva som asylsökande i Sverige i början av 2000-talet. Undersökningen har som bas ett trettiotal asylsökande familjer och ensamstående flyktingar på en förläggning i Mellansverige. En mindre delundersökning ingår, utifrån intervjuer med människor verksamma i asylkommittéer, Röda korset, kyrkor, med mera, på olika håll i landet, som bygger kunskap om och hur sådan hjälpverksamhet vuxit fram sedan 1960–70-talen.

Resultatet presenteras i:

Rosengren, Annette (2009). Vinna eller försvinna: om flykt, asyl och hjälpare. Stockholm: Carlsson

Boskapsskötsel under medeltid och nyare tid (2002–2006)

Projektet Boskapsskötsel under medeltid och nyare tid bedrivs av professor Janken Myrdal i anslutning till Nordiska museets forskarskola under perioden 2002–2006. Det behandlar medeltidens boskapsskötsel som en pendang till den avhandling om medeltidens åkerbruk som publicerades 1986 på Nordiska museets förlag. Projektet finansieras av Stiftelsen Lagersberg.

Syftet är att göra en totalinventering av framför allt det skriftliga materialet. Avrapporteringen sker dels i form av en större och samlad publikation, dels i artiklar med ett källkritiskt syfte. Därför tar artiklarna upp även hela källmaterial (som heliga Birgittas uppenbarelser) där boskapsskötseln endast utgör en mindre del. Målsättningen är att ge en större samlad genomgång av medeltidens boskapsskötsel, som dessutom baseras på nyare forskning rörande äldre boskapsskötsel under senare tid.

Nordiska museets forskarskola

Nordiska museets forskarskola var verksam perioden 2002-2009. 

Nordiska museets forskarskola var ett utbildningsprogram för personer som tjänstgjorde inom museer och kulturmiljövård. Utbildningen var femårig och ledde fram till doktorsexamen. Den bekostades av Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och hade Nordiska museet som huvudman.

Genom forskarskolans tillkomst tillfördes drygt 26 miljoner kronor kulturarvssektorn och gjorde det möjligt för anställda inom museer och statliga kulturmiljövårdsorganisationer att i tjänsten avlägga doktorsexamen vid något av landets universitet. Härigenom kunde vi öka antalet anställda med vetenskaplig skolning inom sektorn.

Doktoranderna kom från 13 kulturarvsorganisationer och bedrev fullständiga doktorandstudier vid sex universitet från Lund i söder till Umeå i norr. Samtidigt fanns de kvar vid sina ordinarie arbetsplatser genom att utbildningen omfattade 80 procent studier och tjänstgöringen 20 procent.

Forskarskolans innehåll

Doktoranderna bildade ett nationellt nätverk och samlades varje termin till kurser, seminarier och workshops, med ämnesövergripande teman av metodisk och teoretisk karaktär. Där behandlades mångvetenskapliga problemställningar av betydelse för museiforskning och för museernas verksamhet i samhällslivet, det vill säga sådant som brukar benämnas museologi, kulturarvskunskap, etcetera. Totalt gav denna del 20 kurspoäng i forskarutbildningen.

Forskarskolan verkade för mångvetenskap, alltså att doktoranderna skulle ha en gemensam ram men vara specialiserade inom moderämnet. Vi integrerade olika discipliner med varandra och definierade sambanden mellan universitetsforskning och forskning vid museer. Museiperspektivet las på kunskapsuppbyggnad och forskning. Diskussionerna fick därmed nära anknytning till den museala verksamheten.

Forskarskolan verkade sammanhållande för doktorandgruppen som kontinuerligt gav alla möjlighet att sätta sig in i varandras problemställningar och diskutera och lämna synpunkter på varandras arbeten. I verksamheten deltog kontinuerligt även handledare och examinatorer liksom museiföreträdare.

Vi ville skapa en sammanhållande forskarmiljö med möjlighet till fruktbart idéutbyte mellan deltagarna och mellan såväl discipliner som museer och universitetsinstitutioner. Vi ville också verka för internationalisering av humanistisk forskning vid museer.

Forskarskolan leddes av en styrgrupp med företrädare för finansiärerna, den akademiska forskningen och museisektorn.