1800-talets kändiskult

Det är ingen slump att Karl XV:s kalsonger, Strindbergs fimp och Jenny Linds schal finns i Nordiska museets samlingar. En av museets ursprungliga uppgifter var nämligen att insamla minnen av berömda svenska män och kvinnor.

I en särskild avdelning kunde besökare titta närmare på kända författares autografer, glasögon och hårlockar, vetenskapsmäns instrument och skådespelares scenkläder. Det fanns en föreställning om att man genom att betrakta sådana föremål, kunde stifta ett slags bekantskap med berömda historiska personer.

Idag vittnar museisamlingen om det sena 1800-talets kändiskultur, om dess persongalleri och om de känslor och föreställningar som omgärdade personerna och deras efterlämnade ägodelar. I projektet studeras hur föremål, platser och rum gavs en funktion som personminnen, och hur denna företeelse kan förstås i relation till mediernas stigande intresse för berömda personer.

Projektet Berömmelsens kulturhistoria genomfördes på Institutionen för folklivsforskning av fil dr Andreas Nyblom och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet fortsätter på Institutionen för kommunikation och medier på Lunds universitet. 

Läs mer

Andreas Nyblom, ”Personhistoriska effekter: Om Nordiska museet och berömmelsens kulturhistoria”, i Birgitta Svensson & Anna Wallette (red.), Individer i rörelse: Kulturhistoria i 1880-talets Sverige (Makadam, 2012)
Andreas Nyblom, ”Kejsarens gamla kläder: Om osynliga kroppar och personhistoriska plagg”, i Roger Qvarsell & Birgitta Svensson (red.), Markeringar och maskeringar: Att visa eller dölja sin kropp (Nordiska museets förlag, 2012)
Andreas Nyblom, ”Mediernas livrustkammare: Nordiska museet och berömmelsens materialitet”, i Jonas Harvard & Patrik Lundell (red.), 1800-talets mediesystem (Kungl. Biblioteket, 2010)