Lantbruksområdet

Herrgårdens ekonomibyggnader har legat på samma plats sedan länge, åtminstone sedan 1600-talet. På en karta från 1735 finns en ladugård utritad med tre sammanbyggda längor, en fjärde byggnad sluter bebyggelsen som då bildar en fyrkant med en gårdsplan i mitten.


Skiss över Julita gård från 1824 där det äldre ladugårdskomplexet syns på samma plats som det nuvarande. Foto: Nordiska museets arkiv. 

På kartor från mitten av 1800-talet har byggnadskomplexet vuxit till fem större sammanbyggda längor, på 1880-talet revs dessa och det ladugårdskomplex som finns än idag uppfördes.

Under 1870-talets modernisering minskade transportkostnaderna från utlandet, detta på grund av utvecklingen inom järnvägen och sjöfarten. Importerat spannmål blev därför billigare än inhemskt spannmål. De stora godsen i Mälardalen ställde därför om sin verksamhet från sädesodling till mjölkproduktion.  På Julita gård såldes en del mark av från godset för att finansiera omställningen och uppförandet av nya, moderna ekonomibyggnader.


Ladugårdskomplexet på Julita gård. I förgrunden syns Stallbyggnaden med körbana. Körbanan är idag borta. Foto från 1970-talet. Foto: Nordiska museets fotoateljé, Nordiska museets arkiv. 

I anslutning till ladugårdskomplexet uppfördes en bostad till gårdens förvaltare, eller inspektor som han kallades. Byggnaden stod klar 1903.

Idag skiljer länsväg 214 herrgården från ekonomibyggnaderna, tidigare var sambandet tydligare då vägen gick mellan de två. Väg 214 rätades ut och drog om på 1960-talet.


Karta över Lantbruksområdet med dagens bebyggelse. Detalj av bild: Klara Holmqvist, Nordiska museet.

Logbyggnaden

År 1880 påbörjas byggnationen av ladugårdskomplexet. Man spränger bort sten och schaktar bort jord för att ge plats åt de nya byggnaderna. Arbetet går fort och Logbyggnaden står klar redan 1881.
Den stora byggnaden är uppförd i stolpverk, vilket ger en öppen volym. Den är klädd med slät panel och byggnaden är helt oisolerad, vilket medför god ventilation.  I logen tröskades inte bara säden utan byggnaden användes även som förvaringsutrymme.


Vagnar och hästar på gårdsplanen vid Ladugården. I bakgrunden syns Logbyggnaden. Foto från sekelskiftet 1900. Foto: Nordiska museets arkiv

Ladugårdsbyggnaden

Efter det att Logbyggnaden har färdigställts påbörjas uppförandet av den nya Ladugårdsbyggnaden.
Arbetet påbörjas 1881 och byggnaden stod helt färdig 1883.


Ladugårdskomplexet sett från väg 214, foto från 1970-talet. Foto: Nordiska museets arkiv.

Bottenvåning är murad med stora naturstenar, vilket gav ett tåligt och lättstädat utrymme för djuren, hygien var viktigt inom mejeriverksamheten. De tjocka naturstensväggarna gav även god isolering till de stallade korna.
På vinden förvarades foder till djuren som kunde släppas ner till dem genom luckor i bottenvåningens tak. När ladugården stod klar var den modern för sin tid med båsplatser för drygt hundra djur, några sinkor och även ett utrymme för kalvarna.
Idag är byggnaden inredd med utställningslokaler.


Statare. Mjölkerskor och lagårdskarlar uppställda vid Ladugårdsbyggnaden, Foto från tidigt 1900-tal. Foto: Nordiska museets arkiv.

Stallbyggnaden/Redskapshuset

Året efter det att man påbörjat byggnationen av Ladugårdsbyggnaden, startade man även uppförandet av redskapshuset. Redskapshuset blev färdigt samma år som Ladugårdsbyggnaden, 1883.


Äldre foto på Stallbyggnaden med öppna portar och vällingklockan på taket. Foto: Nordiska museets arkiv.

Byggnaden är uppdelad i stall och vagnshus. Stalldelen är uppförd i liggande timmer för att ge goda förhållanden åt djuren. Vagnsdelen är uppförd i stolpverk.

Byggnadet kom att användas som stall och vagnslider. Senare användes den även som sädesmagasin. Här stod gårdens arbetshästar och arbetsvagnar. Ridhästarna och de hästar som drog de finare vagnarna stod i den nya stallbyggnaden, eller Livstallet som den också kallades, vid herrgården.
Idag är byggnaden inredd med utställningslokaler.

Magasinet

Tre år efter det att Ladugårdskomplexet stod klart, nämligen 1886, påbörjas uppförandet av ett nytt magasin. Magasinet stod klart 1887.

Byggnaden är uppförd i tre våningar med liggande timmer. En mängd fönster, dörrar och luckor skapar god ventilation. Fasaden har klätts med liggande bred pärlspontspanel.
I magasinet förvarades den tröskade säden, vanligtvis i säckar. Det var viktigt att utrymmena var luftigt så att säden inte möglade. Magasinet är uppfört i flera våningar vilket underlättade hanteringen av sädessäckarna.
Byggnaden används än idag som sädesmagasin.


Magasinet bredvid Stallbyggnaden. Foto från 1970-talet. Foto: Nordiska museets arkiv.