Julita skans, ett storsamlande i tidens anda

I slutet av 1800-talet växte en tillbakablickande rörelse fram som ville bevara böndernas äldre seder och bruk, möbler och arbetsredskap. Rörelsen var en reaktion mot att den gamla bondekulturen höll på att försvinna. Många hade en längtan tillbaka till rötterna och tillbaka till det ”goda lifvet på landet”.

Den unge Arthur Bäckström hade redan från barnsben nära kontakt med den framväxande svenska museirörelsen och han var starkt påverkad av det sena 1800-talets nationalromantiska strömningar.
Genom sin älskade mor Lilly hade han tidigt kommit i kontakt med Artur Hazelius tankar. 

I Stockholm skapades under den här tiden en folkrörelse kring denne folkbildare och storsamlare, tillika Nordiska museets och Skansens grundare. Modern Lilly hörde till den grupp förmögna damer som ordnade basarer och satt upp skådespel för att samla in pengar och stödja uppbyggnaden av både Nordiska museet och Skansen.

I början av 1900-talet flyttade Arthur Bäckström, nu löjtnant, in på Julita gård. Som ekonomiskt oberoende ägnade han sig helst åt sällskapsliv och sitt stora kulturhistoriska intresse. Till godsets skötsel hade han en mycket duglig förvaltare. Skansen i Stockholm gav namn åt Julita skans när Löjtnanten bestämde sig för att bygga upp sitt eget friluftsmuseum, om än i mindre skala. Under åren växte samlingen till omkring 7500 föremål.

Skansenstugorna - starten på ett eget friluftsmuseum

I stugorna visade han sina samlingar och fick även där utlopp för sitt intresse för inredning och försköning – inte alltid tidstroget men alltid lustfyllt, kreativt och romantiskt. I dag bör dessa stugor ses som ett exempel på hur ett privat kulturhistoriskt museum i nationalromantikens anda kunde se ut. Engagemang för den borttynande allmogen och ett kall att folkbilda var ofta viktigare än kravet på äkthet. Stugan från Lövhagen byggdes om när den flyttades ner till Julitas park liksom alla övriga byggnader helt i nationalromantisk anda. Exempelvis fick stugan från torpet Lövhagen en groggveranda mot vattnet dit löjtnant Bäckström bjöd sina vänner.

Smedjestugan

Ombyggnaden av gårdens avlagda smedja blev starten på friluftsmuseet och huset benämndes som smedjestugan. Ett tiotal övriga byggnader, några med anor från 1700-talet, flyttades ner till Julita gårds park, främst från godsets egna utgårdar och torpboställen. De byggdes upp igen, men fick då ett delvis nytt ”påhittat” historiskt uttryck. Stugorna och loften kring den gamla smedjan fylldes med löjtnantens samlade föremål. Den ombyggda smedjan är minst lika viktig att visa som alla föremål i den. Inredningen är en nationalromantisk bild av allmogens trivsamma hem. Tidens inredningsmode blandas på så vis med en teatraliskt inredd museilokal.

Då, för hundra år sedan, var smedjestugan fylld med Bäckströms samlade föremål: textilier, glas, porslin, prylar. I kammaren hängde en folkdräkt från Vingåkers socken.

Löjtnant Bäckström samlade in möblerna och förmålen till stugorna på Julita skans från bygden, ofta inropade billigt på auktioner i Sörmland. Mycket fick han också till skänks av vänner och bekanta. Än idag står stugan som för hundra år sedan, naturligtvis med en viss restaurering genom åren.

Julita skans växer

Längre fram flyttades också större byggnader hit till Julitas park, som ett äldre gästgiveri, som nu är Julita café, ett sädesmagasin, Åkeröboden som är lekstuga, och ett stall, festlokalen Bäckstugan. På Julita gård återuppstod de mer eller mindre ombyggda och fick nya funktioner som samlingslokaler och övernattningsrum.