Julitas trädgård under 500 år

Berättelsen om Julita gårds trädgårdshistoria är nu samlad i en ny utställning, som visas i trädgårdens växthusbyggnad. Utställningen Julitas trädgård under 500 år visar hur trädgården odlats, vuxit och förändrats från 1500-talet fram till den trädgård som kan upplevas på Julita gård idag – en trädgård som varit till nytta och prydnad. 

Få herrgårdar i Sverige kan idag visa upp en så omfattande park och trädgård som Julita gård. Herrgårdens trädgårdshistoria sträcker sig från Julita klosters odlingar, via kungsgård och välbärgat adelsgods, till sista ägaren Arthur Bäckströms romantiska parkanläggning från tiden omkring förra sekelskiftet. Från kartor och dokument i gårdens arkiv har trädgårdens verksamhet och förändring kunnat följas från 1870-talet till 1940-talet då Julita gård blev museum.

Långt in på 1900-talet höll herrgårdarna stora trädgårdar, ofta handelsträdgårdar, och var mer eller mindre självförsörjande på grönsaker, frukt och bär. En välskött parkanläggning, för godsets ägare att njuta av och flanera i, hörde till. En trädgård för nytta och nöje kräver mycket arbete som planeras av en kunnig trädgårdsmästare med gedigen hantverksskicklighet. Då som idag.

På Julita gård har, sedan 1990-talet, äldre kulturväxter samlats in för att visas upp och bevaras för framtiden. I Julita gårds genbank finns bland annat humle och sparris och om dem berättas det i utställningen. Den mest kända delen av gårdens genbank är troligen de 100-tals äppel- och päronträden. I Julitas fruktträdgård kan besökaren strosa runt i skuggan av Äs Baron, Stäringe Karin, Julita Gylling, eller någon av de många andra sorters fruktträd som finns här.

Utställningen i Växthuset bygger på ett rikt bildmaterial och texter som berättar om trädgårdens historia och beskriver några av de växter som odlats och odlas här. Besökare kan även se ett urval av trädgårdsredskap, titta på Mina år på Julita i filmrummet och krypa in i en liten gräskoja med trädgårdens verkliga mästare.

Med broschyren Spår på Julita – Trädgården kan besökarna på egen hand vandra runt i trädgårdsanläggningen och läsa om de olika delarnas historia.

Foto: Klara Holmqvist, Nordiska museet.
Målad av Carl R Forsslund 1910. Foto: Per Larsson, Nordiska museet.
Terrassen. Foto: Axel Fredriksson, Nordiska museet.
1920-talet. Foto: Okänd, Nordiska museet.
Stinas äpple. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet.