Lantbrukets miniatyrer

I Lantbrukens miniatyrer kan du se en unik samling av lantbruksmodeller från 1700-talet till idag. Lär dig om lantbrukets utveckling och modellens betydelse från vetenskapligt instrument till älskvärd leksak.

Idag känner vi ritningen som det självklara sättet att få det förklarat hur vi skall förstå en teknisk konstruktion. Men bara för ett par hundra år sedan var den mest en illustration över hur resultatet kunde bli. Man använde sig istället av skalenliga och detaljrika modeller som lätt kunde fraktas långa sträckor för vidare studier av vetenskapen och kunder.

Akademiens hårda granskning

För att kunna få ett patent på en teknisk uppfinning skulle Vetenskapsakademin granska förslaget. Uppfinningar redovisades i text, bild samt modell. Akademiledamöternas svar på patentansökningar var ibland så pass hårda att deras dom än idag finns bevarade. Uppfinnaren Jacob Pontus von Wulfschmidt, ansökte 1768 om ett plogpatent och fick tillbaka: ”det ej lönte mödan att göra Wulfschmidt besvär och kostnad med ritningar och modellers insändande, hvilka han förmodligen kunde eller ville upte”.

Wulfschmidt gav inte upp för det utan fortsatte sitt arbete genom att publicera cirkuläret ”Bondestople” för att saluföra sina metoder och uppfinningar.

Samlingarna

För att hålla ordning i leden över uppfinningarna skapades olika modellsamlingar. Där man kunde studera uppfinningarna för att kunna finna ut de olika redskapens egenheter och hitta nya lösningar till exempelvis den ultimata plogen.
Stora delar av fyra samlingar donerades med tiden till Nordiska museet; Kungliga Modellkammarens, Patriotiska sällskapets, Lantbruksakademins och Götrik von Scheeles.  Samlingarna kom att förenas på olika sätt genom åren och när modellen tappade betydelse som undervisningsmaterial kom den att bli utställningsobjekt. Den rika samling av idag visar på hur stor betydelse modellen hade för utveckling av den tekniska delen av jordbruket samt hur man inspirerades av utländska innovationer.

Modellen som samlingsobjekt

Det sena 1800-talet var samlarnas storhetstid. Industrialiseringen gjorde i princip att allt kunde kopieras och samlandet blev högsta mode. Götrik von Schelee var en av dem. Hans lät kopiera upp modeller och byggde på så vis upp en diger samling. Hans modeller hade inte syftet att forska fram nya redskap, utan snarare ett historiskt och kuriöst. Med tiden lät han skänka större delen av sin samling till Lantbruksakademin som sedermera donerade den till Nordiska museet.

Från kunskapsspridare till leksak

Under 1900-talet har lantbruksmodellen främst använts som reklamprodukter och leksaker. Modeller över maskiner var ofta konstruerade med fullt fungerande mekanik så att man tydligt kunde förklara fördelarna med maskinen. Samtidigt började leksakstillverkningen öka. Idag dignar leksaksaffärerna av skalenliga modeller över traktorer, väl i klass med sina flerhundraåriga föregångare.

Fortfarande finns det ett flertal modellmakare som tillverkar skalenliga modeller. Inom jordbrukssektorn är det idag främst traktormodeller som finns att tillgå.

Utställningen finns att se på Sveriges Lantbruksmuseum, Julita gård från 1 juni 2015.