Utställningsbild från Modemakt

Modemakt

En utställning om kläder och mode
Pågår: 
26 feb 201012 aug 2018

Vad berättar dina kläder om dig?

Alla samhällsgrupper använder kläder för att uttrycka sin identitet. Modets makt är stor. Möt människor från tre årtionden, 1780-, 1860- och 1960-talen. Några tidsnedslag då ekonomi, idéströmningar och teknisk utveckling tydligt påverkade modet och därmed hur människor klädde sig.

Även de enklaste och mest vardagliga klädesplagg, oavsett tidsepok, har alltid präglats av rådande modeströmningar i någon form.

- Håkan Liby, ur Kläderna gör upplänningen

 

 

Me, My Selfie & I

Hösten 2017 utökades Modemakt med Me, My Selfie & I, en ny del i utställningen som gjorde ett nedslag i ungdomars mainstreammode 2017. Med noga utvalda outfits och i rörlig bild mötte besökaren fyra ungdomars berättelser om hur de klär sig och varför. Aldrig tidigare har ungdomar haft så stor tillgång till kläder som idag. Genom sociala medier tar ungdomarna inspiration från hela världen och modeindustrin är inte längre ensam om att välja vad som är trendigt och hur kläder ska kombineras. Valen är medvetna och individuella, även när man försöker smälta in.

Kläder från olika samhällsskikt

I Modemakt presenterades kläder från olika samhällsgrupper tillsammans – folkdräkt, folklig modedräkt och borgerliga klädesplagg. De 42 dräktfigurerna i Modemakt var placerade så att de hade kontakt med varandra och betraktaren. De var klädda från topp till tå, hade tidsenliga frisyrer och ansikten sminkade enligt rådande mode. I montrar längs väggarna fördjupades olika teman som modets spridning, nya material, kläders värde och århundradets mode.

Närbild ur 1780-talets ansikten (folkdräktspar i framkant, nationella dräktparet i bakgrunden

De flesta plaggen har använts av människor som levt i Sverige. Av de äldre kläderna är de flesta hem- och handsydda. Vem som burit plaggen har ofta fallit i glömska – förutom vissa kända personer vars kläder finns bevarade hos Nordiska museet. August Strindbergs rökrock, modejournalisten Ingrid Schrewelius Courrègestövlar från 1960-talet, en stilig 1700-talsdräkt som tillhört Jonas Ahlströmer -”potatisupptäckaren” och grundaren av tidig svensk textil tillverkning - och Sighsten Herrgårds egen unisexoverall från 1968 är några exempel.

Att klä sig

Att klä sig tog tid, särskilt för fint folk. Vad döljer sig undertill? Hur påverkas rörelser och hållning av styvnader och hårt åtdragna snörliv, snäva kläder i sköra tyger, höga klackar? Det är skillnad på bondkvinnans och borgarkvinnans kläder, inifrån och ut. Foto Mats Landin  © Nordiska museet. Aktörer: Kerstin och Henry Wölling

Klädseln är och har varit en av de mest uppenbara markörerna av social status och av genus. Klädedräkten betecknar samhörigheten inom den kategori som bär den, men markerar samtidigt en uteslutning av andra grupper.

- Kekke Stadin, ur antologin Iklädd identitet

Modets spridning

Resenärer, modedockor, brev, fotografier, tidskrifter, marknadsplatser, kyrkbacken, personer med hög status och ungdomar har haft betydelse för modets spridning. 1800-talets ökade rörlighet gav modeimpulserna skjuts.  

Med tryckta planscher och tillskärningsmönster kunde sömmerskor på landsbygden hålla sig à jour. Färgplanscherna visade ett ideal, hur kläderna verkligen såg ut ser vi i bevarade plagg. Bilden var en vision som tolkades för att passa den enskilda människans kropp – och plånbok.

Fem ungdomar vid Storsjöns strand. Foto: Erik Liljeroth, © Nordiska museet

Smycken

Och vill du veta mer om hur människor i olika samhällsskikt smyckade sig kan du besöka utställningen Smycken.

Läs vidare

Katalogen Modemakt 300 år av kläder/Power of fashion finns i svensk och engelsk version och går att köpa i webbutiken. Läs mer om mode, kläder och accessoirer samt om den nationella dräkten.
 

Tre måsten att titta på

1
Adelsman i nationella dräkten 1778

Nationella dräkten 1778

För att motverka lyx hos adeln och stödja svensk textiltillverkning infördes den nationella dräkten av Gustav III år 1778. En enhetlig dräkt avsedd för adel och borgare, av svensktillverkat siden och sammet.

Den var enkel i snittet jämfört med rådande mode. Hovet skulle föregå med gott exempel. Överflöd och lyx förbjöds och reglerades i många statliga bestämmelser, överflödsförordningar, under 1700-talet. Avsikten var att skapa välstånd i landet genom egen tillverkning. Förbud mot dyrbara material och pråligt dekorerade kläder infördes bland annat. Men produktionen uppfyllde inte förväntningarna. Modeplagg tillverkades också av insmugglade, förbjudna material.

2
Mor och dotter från Vingåker, 1860-tal

Mor och dotter från Västra Vingåker, 1860-tal

Trots att man i bygden var noga med att behålla det ålderdomliga i dräkten har kvinnan ett livstycke av modernt köpetyg till sin vardagsdräkt.

Hon är från Västra Vingåker i Sörmland och har kommit till staden för att lämna hemvävt tyg till en beredningsfabrik. Textil slöjd var en viktig inkomstkälla. Hennes lilla flicka har kolt, det vanliga småbarnsplagget. Mössans modell är den typiska för flickor. Den traditionella folkdräkten, karakteristisk för ett visst område, ersattes på de flesta håll av enklare modedräkt efter 1800-talets mitt.

Tiden präglades av teknisk utveckling, social och geografisk rörlighet. Nya industrier grundades, och folk flyttade till städerna för att arbeta. Symaskinen gav kvinnor nya möjligheter till försörjning. Människor, varor och kunskap nådde en större omvärld tack vare nya kommunikationer som ångbåtar och järnväg.

Industriägare och ämbetsmän fick hög status men mängder av människor arbetade under usla villkor. 

3
Ung kvinna, Mah-Jong 1966

Ung kvinna, Mah-Jong 1966

Kort-korta klänningar blev modernt på 1960-talet. Det svenska företaget Mah-Jong ville skapa kläder för alla, tillverkade i Sverige. Klänningen från Mah-Jongs första kollektion 1966.

Kollektionen byggde på tre stora mönster som kombinerades och stickades i djärva färgkombinationer. Acrylgarn tillät starka färger.

Vuxenvärldens normer ifrågasattes, jämlikhetsideal och radikala rörelser satte sin prägel på tiden. Enkla kläder i nya följsamma material tillät en ledig kroppshållning. Ett ungdomsmode växte fram, jeans och unisexmode slog igenom och London var den stora modestaden.

Taktila modeller

Tillgänglighet

I Modemakt finns 13 taktila stilhistoriska modeller, statyetter som visar dräkter i tydlig relief av modet under en viss epok. En särskild audioguide kompletterar. I audioguidens övriga 18 stationer kan du höra berättas om vissa utvalda kläder i Modemakt. Audioguiden finns på ett flertal språk.

Modemakt.se logotyp, nål

Modemakt.se

Frossa i modebilder och se vanliga människor klädda till vardag och fest. Delta själv med egna minnen eller titta på andras bidrag. Få detaljinformation om plaggen i utställningen.

Utställningsbibliografi

Litteraturlistan som användes för att skapa utställningen Modemakt

Visningar

Med hjälp av Nordiska museets erfarna pedagoger kommer du att få en upplevelse utöver det vanliga. Lyssna och fråga så får du veta allt om utställningen.

Boka visning

Boka skolprogram