Sápmi

Pågår: 
Tills vidare

Sápmi är en utställning om identitet, historia och framtid, om rättigheter och orättfärdigheter, om kulturmöten och kulturkrockar, om bilden av sig själv och bilden av den andre. Utställningen bygger på fem teman, som du kan läsa mer om nedan.

OBS! Under perioden 2–18 november 2020 når rullstolar och barnvagnar inte till utställningen Sápmi då en passage på plan 4 är avspärrad på grund av föremålsarbete.

 


Sápmi, samernas land, fanns innan gränserna för Sverige, Norge, Finland och Ryssland hamnade på kartan. Det gör samerna till ett av världens urfolk. Det gör dem också till ett folk delat i fyra länder.

 

 

Jag är väl medveten om det förtryck som Sverige har utövat över det samiska folket genom historien. … Det finns heller ingen annan möjlighet för det svenska samhället att komma vidare, än att be om ursäkt för de övergreppen.


– Annika Åhnberg, sameminister, 1998


Vems spår?

Ingen kultur är isolerad och inget folk lever utan påverkan. Samer av svenskar, svenskar av samer. Med eller utan makt, alla påverkar varandra. Personlig smak, lokal kultur och nya material skapar variation och förändring. Förbud och motstånd gör tradition till politik. Historien gör avtryck och lämnar spår.



Vem är vad?

Ord som arv, ursprung och identitet har skapats och laddats under det moderna samhällets framväxt. Med stöd och skydd av vetenskapen har människor rangordnats efter utseende och släktskap. I en för många inte tillräckligt avlägsen dåtid har samer och andra minoritetsgrupper utsatts för forskning, grundad på rasistiska föreställningar.


skallmätning



Vems saker?

Föremål berättar historia – men vems historia? Ett ting kan berätta olika historier beroende på var det visas och vem som visar det. Nordiska museet har världens största samiska samling. Det ger upphov till många frågor och kanske ännu fler svar. Hur har föremålen kommit till museet? Skulle de ha funnits kvar om de inte hamnat här? Ska de tillbaka – och i så fall till vem?


 

 

Vems blick, vems röst?

I litteratur, media, utställningar och läroböcker hittar vi bilder av samer. Ofta som ett exotiskt, naturnära, traditionsbundet nomadfolk i norr. En bild utan en tydlig motbild, och som också påverkar den egna berättelsen.
 

Porträttbild


Vems rätt? Vems mark?

Sápmi, samernas land, är både gränslöst och begränsat. Ett land med vidder och fjäll, delat i flera nationer med olika lagar och villkor. Marken, renarna och jakten är ständiga konfliktområden. I södra Sverige är frågorna oproblematiska, i norr är de livet, verkligheten. Vem var här först? Spelar det någon roll?


kvinna leder renar



Upptäck mer


Samiska föremålssamlingen

Alla utställda föremål finns förtecknade i en särskild katalog i utställningen. De går också att hitta i föremålsdatabasen Digitalt museum tillsammans med hela museets samiska föremålssamling.

Köp katalogen
Utforska digitalt museum

 

Litteraturlista för utställningen

Hennes kejserliga höghet prinsessan Tamados besöker Sápmi



 

Tre måsten att titta på

1
Väska

”Ljus resa”

Väska tillverkad 2007 av Anna-Stina Svakko, samisk konsthantverkare. All tradition är förändring.

Väskan Ljus resa är tillverkad 2007 av Anna-Stina Svakko, samisk konsthantverkare, konstnär och designer. Den är gjord av tyg (ylle och siden), fiskskinn (lake), renskinn och plexiglas.  Med väskans utformning kombinerar Anna-Stina Svakko samisk hantverkstradition med nya material och ett modernt estetiskt uttryck. Föränderlighet är nödvändigt för traditionens överlevnad.

2
Mössa

Flickmössa

I alla föremål från alla tider korsas material och intryck. Samisk mössa med motiv från ”Snövit och de sju dvärgarna”.

Samiska livsformer och kulturella uttryck har påverkats och tagit intryck från olika håll, men också givit impulser till det omgivande samhället. Vad är samiskt och inte? Vem har rätt att avgöra? Mössan har en kantbård med motiv hämtat från den tecknade filmen ”Snövit och de sju dvärgarna.”. Filmen visades för första gången i Sverige 1938. Någon gång på 1940- eller 1950-talet fick den pryda denna nordsamiska flickmössa.

3
Två ateljéfotografier. N1_03470 och Nm_031

I fotoateljén

Rollspel och schabloner. Runt sekelskiftet 1900 var intresset för det samiska stort. Vem är same och vem inte?

På Nordiska museet skapades scenerier på samiska teman och på Skansen vistades hitresta samer i kåtorna. Borgerskapet i storstäderna lät sy upp och fotografera sig i egna koltar, liksom samerna. Bilderna liknar varandra men utan vetskap är det svårt att säkert säga vem som är same och vem som inte är det.