Småting

Från exklusiva statusobjekt till vardagliga föremål
Pågår: 
Tills vidare

Föremål som fanns i hemmet


Utställningen Småting innehåller en mängd olika föremål som fanns i svenska hem förr. Många  kommer från hushåll i de övre samhällsklasserna och är från 1600-talet till 1900-talet. Här ryms allt från exklusiva statusobjekt till vardagliga ting, masstilverkade prydnadssaker och souvenirer finns representerade och kan berätta om sin tids smak och sin ägares ställning i samhället.


Både nytta och nöje

Föremålen som visas i utställningen fyllde olika funktioner för sin ägare. En del saker var absolut nödvändiga, eller ansågs åtminstone vara det, medan andra framförallt var till för att behaga ägaren eller dennes gäster. Föremålen var med andra ord både till nytta och till nöje.

 

 

Skrivdon. Foto: Mats Landin/ Nordiska museet

 

Nyttoföremålens utveckling

Vad som anses vara nödvändigt skiftar mellan olika perioder. En del saker som betraktas som oumbärliga av oss i dag har inte alltid funnits, medan annat som vi har ett nästan obefintligt behov av nu var en viktig del av det vardagliga livet förr. Nyttoföremålen som funnits länge har för det mesta utvecklats på olika sätt i takt med att nya material och tillverkningsprocesser tagits i bruk. I utställningen Småting visas skrivdon, ur, keramik, belysning samt tillbehör som användes vid avlusning.

 

Guldkant på tillvaron

Precis som att det alltid funnits diverse nödvändigheter har också de överflödiga inslagen som sätter guldkant på tillvaron varit viktiga. Dessa små trivsamheter har dock inte alltid varit bara nöjen utan ofta använts för att visa upp status och välstånd. I utställningen visas souvenirer, tobak och vad som stod på prydnadshyllan.


 

 

Nytta


Från gåsfjäder till blyertspenna

Under 1700- och 1800-talen skrev man med bläck. På skrivbordet fanns utsmyckade skrivställ med gåspennor, bläckhorn och sanddosa. Innan läskpapper började användas hälldes sand över pappret för att få bläcket att torka. På resor behövdes bärbara skrivschatull, det vill säga små skrin där skrivdonen kunde förvaras. I mitten av 1800-talet blev stålpennan och den billigare blyertspennan vanliga skrivredskap.


Praktfullt statusföremål blev tillgängligt för alla

Ur var länge ett statusföremål som tillhörde de högre samhällsklasserna. 1700-talet var de praktfulla urens storhetstid och de dekorerades rikligt. Inspirationen till fodralens utsmyckningar och former hämtades från utlandet och deras utseende följde det rådande modet. Under 1800-talet förenklades tillverkningen och uren blev billigare och därmed tillgängliga för fler.


Keramik till vardag och fest

Att tillverka kärl av lera är ett av världens äldsta hantverk. Av den gamla keramiken finns främst festföremålen kvar eftersom de mer vardagliga slängdes bort när de gick sönder. Det röda lergodset slog igenom på medeltiden tack vare drejskivan, blyglasyren och bättre ugnar. På 1800-talet fick krukmakarna konkurrens av fabrikernas billigare föremål i nya material som flintgods och emaljerad stålplåt.


Många olika ljuskällor

Belysningen bestod fram till senare delen av 1800-talet av oljelampor, lysstickor av trä samt ljus av talg och vax. På 1830-talet började även stearin användas till ljus. För många var dock elden i öppna spisen den viktigaste ljuskällan inomhus ända fram till slutet av 1800-talet. Då, och under 1900-talets början slog fotogen, gas och elektricitet igenom. 


Vanlig plåga

Löss var en plåga för många förr, framför allt under 1800-talet. Trångboddhet och dåliga bostäder var vanliga problem som dessutom utgjorde en idealisk miljö för vägglöss. Även huvudlöss var något som i stort sett alla drogs med. För att bli kvitt ohyran användes lusbrädor och kammar. Lössen blev färre efter andra världskriget tack vare att människors boendestandard förbättrades och starka insektsgifter började användas.


Nöje


Sparade minnen

Människor har i århundraden sparat föremål som minnen från resor eller händelser. Fram till och med 1800-talet tillverkades de flesta souvenirer lokalt och hade tydlig prägel av härkomstorten. När järnvägar byggdes och resandet ökade i slutet av 1800-talet växte souvenirindustrin. I dag tillverkas souvenirer ofta på en helt annan plats än där de säljs.


Tobaksförvaring speglade samhällsklass

Tobaken kom till Sverige på 1600-talet och bruket spred sig snabbt. Den fanns i flera olika former och kunde rökas, tuggas eller snusas i näsan. Användarens och tobakens status speglades i hur tobaken förvarades. Hos de förmögna användarna förvarades den i dyrbara flaskor, medan den hos de mindre välbeställda låg i enklare folkliga dosor. Tobakens historia berättas av föremål som pipor av sjöskum, dyrbara pipor med långa skaft och rester av de billigare kritpiporna.


Prydnader visade inredningssmak

I 1800-talets borgerliga hem fanns ofta en prydnadshylla, en atenienn. Där samlades prydnadssaker, souvenirer och kuriosa. Kvinnan i 1800-talets växande medelklass var inte yrkesarbetade utan hennes roll var att konsumera och visa sin smak genom hemmets inredning. På prydnadshyllan arrangerade hon de nya massproducerade, färgstarka och fantasifulla föremål som kom vid den här tiden.
 

Litteraturlista för utställningen