Äppelkunskap från Julita gård

Sortval

Varje kärna i ett äpple är unik och ger upphov till en ny sort. Därför kan inte de olika äpplesorterna bevaras som frön utan måste bevaras som levande träd. Det enda sättet att föröka äppleträd och behålla deras sortegenskaper är att föröka dem vegetativt, dvs genom okulering eller ympning.

Okulering innebär att man skär ut ett litet knoppanlag, ett ”öga” av den sort man vill föröka. Sedan petar man in det i ett snitt under barken på en grundstam. Knoppanlaget kommer sedan att börja växa följande vår och ett nytt träd har skapats. Okuleringen utförs i juli eller augusti.

Ympning innebär att man sätter fast en liten kvist med bladknoppar på en grundstam eller på ett annat äppleträd. Kvistarna som skall ympas måste vara av senaste sommarens tillväxt eftersom det endast är bladknoppar som kan växa ut till en ny gren eller nytt träd. Äldre grenar bildar blomknoppar och går därför inte att använda till ympning. Ympning utförs på våren.

Vilka sorter ska man välja? Det finns många aspekter att fundera över när det gäller sortval. Sorten måste vara härdig där den skall planteras och gärna motståndskraftig mot sjukdomar. Andra faktorer att tänka på är mognadstid, användningsområde och smak. Naturligtvis ska man välja de sorter man själv tycker smakar godast. Att vara självförsörjande på äpplen en stor del av året är väl en härlig tanke? Den möjligheten finns om du har plats i din trädgård och har bra lagringsmöjligheter. Om platsen i trädgården är begränsad kan man välja att ympa in olika sorter på ett träd eller att köpa ett färdigympat träd med flera sorter i.

Lagring och mognad

Äpplen ska lagras svalt, mörkt och luktfritt. Optimal temperatur är + 4 grader. De får inte vara kantstötta eller ha andra skador och de får heller inte packas för hårt på varandra.

Det är mycket svårt att ange exakt mognadstid för alla olika äpplesorter eftersom det beror på var de växer och hur säsongen har varit vädermässigt. Man brukar dela in äpplen i tre kategorier, sommaräpplen som mognar från juli till i början av september, höstäpplen som mognar från slutet av september till oktober samt vinteräpplen som mognar från november och framåt. Alla vintersorter bör plockas i oktober för lagring, men vissa sorter är inte ätmogna förrän långt in på vårkanten.

Grundstammar

Ett förädlat träd består av två delar, grundstammen som bildar roten och material av den äpplesort man önskar som bildar stam och krona. Vilken grundstam skall man välja till sitt träd? Det finns många olika sorters grundstammar som alla har olika egenskaper. Grundstammens egenskaper bestämmer delvis hur stort trädet kommer att bli, hur tidigt trädet kommer att ge frukt och dess härdighet och livslängd. Den vanligaste grundstammen ute i handeln är A2. Den är mycket härdig och utvecklar ett kraftigt rotsystem. För mindre trädgårdar, fruktodlingar och spaljéer finns det även olika sorters svagväxande grundstammar att tillgå.

Pollinering

För att trädet ska bilda frukt behöver blommorna pollineras med frömjöl från blommorna av en annan sort. Modern genteknik kan idag visa på vilka sorter som kan pollinera varandra och även ge en förståelse varför vissa sorter passar bra som pollinatörer och andra inte. En förutsättning är naturligtvis att de blommar samtidigt. Bin och andra insekter flyger långt, ibland flera kilometer, därför finns det ofta en passande pollinerare för det nyinköpta trädet om det finns andra fruktträd i närheten. Bor man ensligt, långt från bebyggelse och andra fruktträd är det dock viktigt att försöka att plantera träd som passar ihop med varandra vad gäller pollinering.

Plantering och skötsel

Innan man planterar sitt nyinköpta träd ska man noga tänka ut en bra plats eftersom målet är att det ska stå där i all sin prakt under många, många år. För att det ska växa och utvecklas väl är det mycket viktigt att grundförutsättningarna är de bästa för att förebygga och förhindra sjukdomar och angrepp från skadedjur. Äppelträd föredrar en solig vindskyddad plats med väldränerad näringsrik jord. Om det är för blåsigt finns risk för att grenar kan knäckas och vissa fruktsorter får onödigt mycket fallfrukt då de lossar lätt från trädet. Dessutom underlättar det för bin och andra insekter vid pollinering om trädet står någorlunda vindskyddat. Att jorden är väldränerad är av största vikt för att inte trädet ska stå med rötterna i blöt. Blöt växtplats kan leda till syrebrist för rötterna, och att trädet stannar i växten eller i värsta fall dör.  I en väldränerad jord har trädets rötter lättare att söka efter näring och vatten vid torrperioder, och på våren värms den väldränerade jorden upp fortare vilket gör att trädet kommer igång och börjar växa tidigare. Krukodlade träd går att plantera från att tjälen har gått ur marken till senhösten/vintern. Dock ska man undvika att plantera under långa torkperioder som kan inträffa under senvår/sommar. Barrotade träd ska planteras när trädet är i vila och det inte är tjäle i marken, det vill säga tidigt på våren eller sent på hösten. Hur stor planteringsgropen ska vara beror på var man planterar trädet. På bra mark där jorden är väldränerad, räcker det att gropen är dubbelt så stor i diameter som krukan samt dubbelt så djup. På platser med mer lerjord är det viktigt att gräva en något större grop och jordförbättra med kompostjord blandat med den befintliga jorden. Trädet får inte hamna för djupt, vilket är lätt hänt då jorden efterhand sjunker något, sätt därför trädet något högre än marknivå. Plantera trädet så att rothalsen kommer i samma djup som i krukan.

Har man en bra kompostjord att plantera i så behöver man inte tillsätta någon extra gödning de första åren. Fortsättningsvis kan man på våren tillsätta stallgödsel och en giva höstgödsel i augusti som främjar knoppbildningen till nästa år. Höstgödsel innehåller inte kväve vilket är bra då det kan försvåra invintringen av trädet. Det är mycket viktigt att komma ihåg att för mycket gödsling av trädet kan medföra ökad mottaglighet för vissa sjukdomar.

Innan trädet planteras slås en trästör ner som stöd åt trädet de första åren. Det är viktigt att det görs innan så att inga rötter skadas. Bind fast trädet vid stören med något band som är avsedd för ändamålet. Var noga med att lossa på bindningarna så att trädet inte stryps vartefter det växer.

Minst lika viktigt är att skydda det nyplanterade trädet från hungriga harar och rådjur genom att sätta ett nät runt. De första åren är det viktigt att hålla gräs och ogräsfritt närmast trädet eftersom det konkurrerar med trädet vad gäller vatten och näring

Beskärning

För att äppleträdet skall utvecklas till ett friskt kronträd med bra hållbara grenvinklar och frisk, välutvecklad frukt måste det beskäras. Under uppbyggnadsbeskärningen som sker de första åren sätts grunden till hur trädet kommer att se ut och må i framtiden. Det finns många olika synsätt när det gäller beskärning och olika idéer om hur ett fruktträd ska se ut. Men om man siktar på att få ett träd som skall leva länge så måste man jobba med trädet, inte mot. Med det menas att varje trädslag har en genetisk kod vad gäller växtsätt och man har igen mycket om man låter trädet bli ett vackert kronträd istället för att försöka forma om det och jobba mot naturen. Det leder till färre och mindre snittytor och därmed färre inkörsportar till sjukdomar.

Naturligtvis gäller detta inte när man gör spaljéer av olika slag då syftet och beskärningstekniken är en annan. Bäst är att beskära sommartid, juli till september så snittytorna hinner påbörja övervallningen innan kylan kommer. Viktigt är att tänka på att det blir så små snittytor som möjligt eftersom det vallar över lättare. Det åstadkommer man genom att beskära trädet vart eller vartannat år. Lämna aldrig några tappar utan klipp över en knopp eller såga strax utanför grenkragen i en grenvinkel. Grenkragen är den förtjockning som finns i basen av varje gren. Där bildas kallusvävnad som behövs för övervallning av snittytorna.

Underhållsbeskärning kallas den beskärning som utförs när trädet har blivit äldre. Denna beskärning gör så att kronan blir glesare vilket leder till att frukten blir mer solbelyst och medför även att bladverket torkar upp fortare efter regn, vilket kan förebygga olika sorters svampangrepp.
Man kan inte skydda sitt träd mot alla faror under tidens gång. Men man kan skapa de bästa möjliga förutsättningar för att trädet ska utvecklas bra och kunna vara till glädje för många människor under lång tid.

Kapitel ur boken Sörmländska äpplen, Nordiska museets förlag, 2012

Av Eva Eneblad