Byggnader på Julita gård

Brandstationen

Brandstationen

Byggnadens exakta ålder är oklar, men troligen är det samma byggnad som finns utritad på 1735 års karta. Från början användes den som kölna. Här torkades malten som användes till ölbryggning. 1860 inreddes här mejeri fram tills att det nya mejeriet stod klart 1884. Byggnaden är uppförd i tegel som sedan slätputsats med kalkbruk. Tiden efter 1884 användes byggnaden som förråd och bostad till gårdens svinskötare. Svinstallet, som idag är borta, fanns då placerat i närheten av...
Gårdsmejeriet

Gårdsmejeriet, lantbruksutställning

Som del av en satsning på mjölkproduktion vid Julita gård under 1800-talet byggdes ett gårdsmejeri i nedtonad Schweizerstil. Mjölken kom från gårdens tre ladugårdar och i mejeriet tillverkades ost och smör av hög kvalitet. Byggnaden påbörjades 1883 och 1884 verkar den vara så pass färdig att produktionen kunde komma igång. Under 1885 färdigställs byggnaden helt och hållet. Den uppfördes i tegel som sedan slätputsades med kalkbruk och det var murare A König som utförde det mesta av arbetet. I...

Lantbruksområdet

Herrgårdens ekonomibyggnader har legat på samma plats sedan länge, åtminstone sedan 1600-talet. På en karta från 1735 finns en ladugård utritad med tre sammanbyggda längor, en fjärde byggnad sluter bebyggelsen som då bildar en fyrkant med en gårdsplan i mitten. Skiss över Julita gård från 1824 där det äldre ladugårdskomplexet syns på samma plats som det nuvarande. Foto: Nordiska museets arkiv. På kartor från mitten av 1800-talet har byggnadskomplexet vuxit till fem större sammanbyggda längor,...
Livstallet - Nya Stallbyggnaden

Livstallet - Nya Stallbyggnaden

Byggnaden stod helt klar 1901 och kallades då för Nya Stallbyggnaden. Senare kom den att kallas för Livstallet. Vagnsflygeln och Livstallet är de två senast tillagda flyglarna i herrgårdsmiljön. Uppförandet påbörjades redan 1898 och de sista spiltorna sattes in 1901. På platsen stod tidigare en nästan lika stor byggnad som revs i samband med att Livstallet uppfördes. Byggnaden utformades i klassicistisk stil med volutgavlar för att harmonisera med den övriga herrgårdsbebyggelsen. I Livstallet...

Norra flygeln

Norra flygeln uppfördes kring år 1760. Detaljer i flygelns källare ger en antydning om att byggnaden, till viss del, står på en äldre grund. Under 1800-talet kallades byggnaden för ”Kavaljersflygeln”. Det innebar att fattiga släktingar och vänner bodde i flygeln under längre tider. När Arthur Bäckström tog över Julita gård kring sekelskiftet 1900 kallades byggnaden för ”Gästflygeln” eller ”Gårdsköksflygeln”. Det senare skiljde byggnaden från ”Köksflyglen” som den södra flygeln kallades. I...
Skansenmuseet

Skansenmuseet och kyrkan

I takt med att Arthur Bäckströms samlingar växte, krävdes mer utrymme att förvara dem på. Museet stod klart 1930 och inrymde utställningar som visade både allmoge- och högreståndsföremål. Två år senare byggdes museet till med en kyrka, som utformades likt en mindre och lantlig sockenkyrka. Skansenmuseet och kyrkan på Julita gård. Foto: Fredrik Ehlton, Nordiska museet. Den gamla gårdssmedjan som Arthur Bäckström gjorde om till museum 1907 hade, i slutet på 1920-talet, blivit för liten för hans...
Skansenstugorna, utställningar

Skansenstugorna, utställningar

Arthur Bäckströms stora intresse för kulturhistoria väcktes tidigt. Hans mor Lily Bäckström var god vän med Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens grundare. När Arthur Bäckström övertog Julita beslöt han att han skulle anlägga ett eget ”Skansen”. Alla byggnader utom smedjan är hitflyttade från trakten. Stugorna är öppna för besökare, se öppettider .
Stora huset

Stora huset

Under sommarsäsongen visas Stora huset dagligen tillsammans med en guide. Husets 20 rum är möblerade som de var på Arthur Bäckströms, Julitas sista privata ägare, tid. Det hus man som besökare får uppleva är alltså Arthur Bäckströms hem. Löjtnant Arthur Bäckström dog 1941 och testamenterade hela Julita gård till Nordiska museet. Projekt Stora huset Hösten 2011 inleddes ett projekt, som pågick i fem år som syftade till att öppna upp alla rum i Stora huset för besökare såväl som att levandegöra...
Södra flygeln, Herrgårdsköket, logier

Södra flygeln

Södra flygeln, eller köksflygeln som den kallades under Arthur Bäckströms tid, är ett av områdets äldsta hus. Den var en del av lekbrödralängan i det cistercienserkloster som under medeltiden fanns på platsen. Mycket tyder på att byggnaden har medeltida ursprung ända upp till takfoten. I källarvåningen finns det medeltida murverket synligt med kryssvalv i taket. Kryssvalven kom troligen till på 1400-talet. I den södra flygeln finns herrgårdsköket, också kallat kopparköket, där en kokerska...
Tegelbruket

Tegelbruket

Ett tegelbruk har funnits på platsen sedan medeltiden, men dagens bebyggelse härstammar till största delen från 1800-talet. Tegeltillverkningen vid Julita gård är känd sedan 1200-talet då ett Cistercienserkloster fanns på platsen. Munkarna uppförde tidigt vissa av sina byggnader av tegel och var därför i behov av ett tegelbruk. I 1500-talets fogderäkenskaper finns noteringar om stora mängder tegel som brändes i gården tegelugn. 1931 avled den som blev den siste tegelslagaren på Julita gård och...

Vagnsflygeln

Byggnaden uppfördes 1905 i en stil anpassad till herrgårdsmiljön. I Vagnsflygeln förvarades inte bara Arthur Bäckströms vagnar och bil. Det var även här som gårdens arbetare hämtade ut sina löner från gårdskontoret. Livstallet och Vagnsflygeln är de två senast tillagda flyglarna i herrgårdsmiljön. Vagnsflygelns uppförande påbörjades 1903 och byggnaden stod klar 1905. På platsen stod tidigare en timmerbyggnad i liknande storlek som revs i samband med att Vagnsflygeln uppfördes. Byggnaden...
Växthuset på Julita gård. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet

Växthuset

Olika sätt att påskynda växternas utveckling, har praktiserats sedan långt tillbaka i tiden. Likaså har man behövt skydda ömtåliga växter undan kylan. Växthuset som idag finns på Julita gård stod klart 1918. Orangerier kan sägas vara föregångare till växthusen. Lager, pomerans och andra växter som var på modet under 1700-talet krävde frostfri övervintring. Dessa byggnader hade ofta påkostad arkitektur och lades på en framskjuten plats i herrgårdsmiljön. Under 1800-talet kom många exotiska...
Åttkanten

Åttkanten

Åttkanten är belägen alldeles intill sjön Öljarens strand nedanför herrgårdens flyglar. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet och ersatte då en annan, kvadratisk, byggnad som stod på platsen. Från början fungerade huset som tvättstuga och brännvinsbränneri. På 1920-talet lät Arthur Bäckström bygga om husets interiör för att fungera som gästrum till de besökandes tjänstefolk. Byggnaden kallades då också för ”Annexet” och stor del av 1920-talets interiör finns bevarad idag. I herrgårdsmiljön...