Nordiska museet

Korta fakta om museets historia och museibyggnaden

Nordiska museet grundades 1872 av Artur Hazelius (1833–1901). År 1891 grundade han även friluftsmuseet Skansen. 1880 bytte museet namn från Skandinavisk-etnografiska samlingen till Nordiska museet och blev samtidigt en stiftelse. De första utställningslokalerna låg på och i närheten av Drottninggatan i centrala Stockholm. 1888 togs det första spadtaget till byggnaden på Djurgården. 1897 stod den norra delen av museet färdig. 1904 var den södra delen samt mittpartiet färdigt. Mittornet och...

Gustav Vasastatyn

Det första man ser när man kommer in i Nordiska museet är en kolossalstaty som föreställer Gustav Vasa, kung av Sverige 1523–1560. Statyn utgör en påminnelse om att Nordiska museets samlingar har sin startpunkt i 1500-talet. Gustav Vasa brukar också sägas vara den som formade Sverige till en nationalstat. Statyn skapades av den svenske skulptören Carl Milles och stod klar 1925. Till sin hjälp hade Milles skulptören och konsthantverkaren Hjalmar Fredriksson. Statyn är huggen i ek och rikt...

De som byggde Nordiska museet

Det krävdes många skickliga hantverkare och arbetare för att uppföra museibyggnaden och för att smycka interiören. Som mest var arbetsstyrkan uppe i 120 personer, vanligast var dock att 60 till 70 personer arbetade vid bygget. Stenhuggare, murare, snickare, plåtslagare, tegelbärare och murbruksbärare är några yrken som finns med på de bevarade avlöningslistorna. De som bar det tunga bruket uppför byggnadsställningarna var ofta kvinnor. Vid Isac Gustaf Clasons arkitektkontor arbetade under åren...

Renässansslott med danska förebilder

Byggnaden med sina tinnar och torn, spiror och höga gavlar, har drag av dansk renässans, som slotten Kronborg och Fredriksborg i Danmark men är också inspirerad av Gripsholm och Vadstena slott i Sverige. Byggnadsstommen är av tegel som klätts med sandsten från Roslagen, fönsteromfattningar och lisener är av kalksten hämtad från Öland och Gotland. Runt den stora tempelliknande porten finns skulpturer och reliefer utformade av konstnären Carl Eldh. I portens gavelformade överstycke sitter en...

Det stora huset på Djurgården

Nordiska museets slottsliknande byggnad invigdes den 8 juni 1907. Långa blågula vimplar smyckade fasaden, flottans musikkår spelade från museets balkonger och på den monumentala entrétrappan välkomnades invigningsgästerna, med kronprins Gustaf i spetsen, av folkdräktsklädda dalkullor. Från början var det tänkt att museibyggnaden på Djurgården skulle bli fyra gånger så stor. År 1882 upplät Kung Oskar II tomtmark för museet från och med 1883, med föreskrift om att bygget måste starta inom fem år...

Sidor