Julita gårds gula herrgårdsbyggnad med vacker herrgårdspark framför
Julita gård
Levande storgodsmiljö
Besök Julita gård
Tyresö slott
Slott i skärgårdsmiljö
Besök Tyresö slott
Svindersvik
Svindersvik
Sommarnöje i rokoko
Besök Svindersvik
Härkeberga
Kaplansgård från 1800-talet
Besök Härkeberga

Nordiska museet

Gustav Vasastatyn

Det första man ser när man kommer in i Nordiska museet är en kolossalstaty som föreställer Gustav Vasa, kung av Sverige 1523–1560. Statyn utgör en påminnelse om att Nordiska museets samlingar har sin startpunkt i 1500-talet. Gustav Vasa brukar också sägas vara den som formade Sverige till en nationalstat. Statyn skapades av den svenske skulptören Carl Milles och stod klar 1925. Till sin hjälp hade Milles skulptören och konsthantverkaren Hjalmar Fredriksson. Statyn är huggen i ek och rikt...

De som byggde Nordiska museet

Det krävdes många skickliga hantverkare och arbetare för att uppföra museibyggnaden och för att smycka interiören. Som mest var arbetsstyrkan uppe i 120 personer, vanligast var dock att 60 till 70 personer arbetade vid bygget. Stenhuggare, murare, snickare, plåtslagare, tegelbärare och murbruksbärare är några yrken som finns med på de bevarade avlöningslistorna. De som bar det tunga bruket uppför byggnadsställningarna var ofta kvinnor. Vid Isac Gustaf Clasons arkitektkontor arbetade under åren...

Renässansslott med danska förebilder

Byggnaden med sina tinnar och torn, spiror och höga gavlar, har drag av dansk renässans, som slotten Kronborg och Fredriksborg i Danmark men är också inspirerad av Gripsholm och Vadstena slott i Sverige. Byggnadsstommen är av tegel som klätts med sandsten från Roslagen, fönsteromfattningar och lisener är av kalksten hämtad från Öland och Gotland. Runt den stora tempelliknande porten finns skulpturer och reliefer utformade av konstnären Carl Eldh. I portens gavelformade överstycke sitter en...

Det stora huset på Djurgården

Nordiska museets slottsliknande byggnad invigdes den 8 juni 1907. Långa blågula vimplar smyckade fasaden, flottans musikkår spelade från museets balkonger och på den monumentala entrétrappan välkomnades invigningsgästerna, med kronprins Gustaf i spetsen, av folkdräktsklädda dalkullor. Från början var det tänkt att museibyggnaden på Djurgården skulle bli fyra gånger så stor. År 1882 upplät Kung Oskar II tomtmark för museet från och med 1883, med föreskrift om att bygget måste starta inom fem år...

Namnet Nordiska museet

När Nordiska museet grundades 1873 hette museet Skandinavisk-etnografisk samling. År 1880 ombildades museet till en stiftelse. I samband med detta ändrades namnet till Nordiska museet. De båda namnen på museet visar att Artur Hazelius avsåg att samla föremål från alla de nordiska länderna. Han skrev i de första stadgarna: ”Det skall vara ett hem för minnen framför alt ur svenska folkets lif, men ävfen ur andra folks, som med det svenska äro befryndade.” Detta speglar hans skandinavistiska...

Sidor