Digital forskaringång till Nordiska museets arkiv
Forskningsarkivarie Marie Steinrud tittar i Birgit Gejvalls bostadsundersökning. Foto: Peter Segemark / Nordiska museet
På webbplatsen dokument.nordiskamuseet.se kan forskare ta del av ett urval av museets digitaliserade dokument och handlingar direkt på nätet. Webbplatsen utvecklas i samarbete med KulturIT.
Följande samlingar finns tillgängliga digitalt. För att ta del av materialet behöver du skapa ett användarkonto hos KulturIT.
- Birgit Gejvalls bostadsundersökning innehåller transkriberade intervjuer och enkätsvar insamlade i Stockholm 1951 av fil.dr. Birgit Gejvall. Materialet har skannats som en del av forskningsprojektet Bekönade rum.
dokument.nordiskamuseet.se/gejvall - Årstafruns dagböcker innehåller Märta Helena Reenstiernas (g. von Schnell, 1753–1841) dagböcker. Mellan åren 1793 och 1839 skrev hon om livet på gården Årsta i södra Stockholm där hon bodde. Årstidernas gång och arbetet ute och inne på gården fyller hennes anteckningar, publicerade i urval som Årstadagboken (1–3, 1946–53). Materialet är avskrifter av originaldagböckerna och är OCR-skannade.
dokument.nordiskamuseet.se/arstadagboken - Ostindiska kompaniets handlingar är en del av Godegårdsarkivet, som vuxit fram runt släkten Grill, och då främst Jean Abraham Grill (1736–1792), superkargör och direktör för Ostindiska kompaniet, som bosatte sig på Godegårds bruk i Östergötland efter sin återkomst till Sverige. Arkivet innehåller handlingar rörande släkten Grill och bruket samt handlingar rörande Svenska Ostindiska kompaniet.
dokument.nordiskamuseet.se/ostindiska - Nordiska museets frågelistmaterial omfattar tiden från 1920-talet och pågår fortfarande. Tanken från början var att skyndsamt dokumentera den försvinnande allmogekulturen, men från mitten av 1950-talet förändrades det och man blev mer intresserad av att dokumentera andra delar av liv i Sverige. Med tiden har det blivit mer än 460 frågelistor och över 50 000 enskilda svar. En del av dessa svar transkriberades under 1980-talet och är nu OCR-skannade. Frågelistmaterial som är äldre än 70 år tillgängliggörs på dokument.nordiskamuseet.se.
dokument.nordiskamuseet.se/fragelistor - Carl-Herman Tillhagens insamling under 1940-talet fick namnet Stockholms folkminnen. Materialet består av berättelser om livet i staden under framför allt det sena 1800-talet. Anekdoter, skisser, roliga historier, talesätt och minnen är nedtecknade genom intervjuer Tillhagen genomförde med äldre personer i Stockholm. Materialet har transkriberats och OCR-skannats.
dokument.nordiskamuseet.se/stockholmsfolkminnen - Fataburen är Nordiska museets årsbok. Den startade 1881 som ett häfte (”Meddelanden”) som riktade sig till medlemmarna i stödföreningen Samfundet för Nordiska museets främjande, men när publikationen bytte namn 1906 kom de mer vetenskapliga perspektiven att dominera. Sedan 1931 är det en årsbok.
dokument.nordiskamuseet.se/fataburen - Trachtenbuch är en dräktbok skriven av Hans Weigel och gavs ut 1577 i Tyskland. Boken skänktes till Nordiska museet av John Böttiger, museiman och konsthistoriker. År 2013 fotograferades hela boken av Nordiska museets fotograf Mats Landin, och idag finns den fysiska boken hos Nordiska museets bibliotek. Boken innehåller fler än 200 planscher.
dokument.nordiskamuseet.se/trachtenbuch
Totalt består informationsmängden som nu är tillgänglig av cirka 300 000 digitaliserade dokumentsidor, varav 228 000 sidor är sökbara i fulltext. De OCR-skannade materialet möjliggör fritextsökningar direkt i texten.
Nordiska museets digitaliserade arkivhandlingar blir nu en del av den växande mängd öppen samhällsinformation som offentliga aktörer tillhandahåller på nätet och som tillsammans utgör en central del av samhällets digitala minne.
