Gå till innehåll

Samlingar

Nordiska museets omfattande samlingar av föremål, bilder, berättelser och kulturhistoriska miljöer speglar människan och livet i Sverige och Norden.

Närbild på många museiföremål som tofflor, handskar, askar och skrin.
Detalj ur basutställningen Nordbor på Nordiska museet. Foto: Hendrik Zeitler / Nordiska museet

En unik skatt av röster och minnen

Nordiska museet har verkliga föremål som är använda av människor, oftast med en berättelse om vem, var och när. Bilder och fotografier av ögonblick i stad och landsbygd, vardag och högtid. Unika kulturhistoriska miljöer från olika epoker och samhällsklasser. Och vårt arkiv pulserar av liv: tankar, drömmar, folktro, vardagsslit, kärlek och sorg finns bevarade i nedskrivna berättelser och minnen. De säger en hel del om människan idag och ända tillbaka till 1500-talet.

Idag utgör Nordiska museets samlingar en unik skatt ur det svenska och nordiska kulturarvet på cirka 1,5 miljon föremål (till största delen från Sverige men även från övriga Norden och till en liten del resten av världen), 6 miljoner bilder och tusentals berättelser.

Men vi blickar ständigt framåt.

Vi fortsätter att samla och dokumentera vår samtid. I våra digitala insamlingar kan du kan själv berätta för framtida generationer. Och förvaltningen av våra samlingar är för evigheten. Så välkommen till Nordiska museet – välkommen att gå till historien.

Närbild på en svartkonstbok och märkliga föremål som en fågelklo, ett horn och en skalle.
Detalj ur basutställningen Nordbor på Nordiska museet. Foto: Hendrik Zeitler / Nordiska museet

Om våra samlingar

En 1700-talsdräkt med svarta byxor, broderad jacka och vit skjorta med spetsscarf på en docka.

Föremål från vanligt folk och berömda personer

Museets grundare Artur Hazelius börja samla föremål år 1872. Ett nätverk av frivilliga hjälpte till, Artur kallade dem ”skaffare”.

I början låg fokus på allmogekulturen: dräkter, kläder och vardagsföremål som tillhört vanliga människor, som möbler, väggbonader, serviser och matbestick. Men i samlingarna finns också barkbröd och engångstallrikar. Bland de äldsta föremålen finns en märklig kubbstol från Norge, uthuggen ur en trädstam på 1500-talet.

Senare samlade museet också in minnen från berömda personer. Carl von Linnés förstoringsglas, Carl Michael Bellmans musikinstrument, August Strindbergs Ockulta dagbok, minnessaker från operasångerskan Jenny Lind och kläder som tillhört Axel von Fersen och Olof Palme är några exempel.

Och längre fram också föremål från högre samhällsklasser, som Årstafrun Märta Helena Renstiernas berömda dagbok, Gustaf Banérs hängsmycke som han gav till sin dotter innan han gick ut för att halshuggas vid Linköpings blodbad år 1600. Och en fåtölj där Gustav III kanske segnade ned efter att ha blivit skjuten på operan.

Föremål som anknyter till samisk kultur och historia

Nordiska museet har en väldigt omfattande samling av föremål med anknytning till samisk kultur och historia. Det var tidigt ett område som intresserade Hazelius som en del av museets ambition att samla med ett nordiskt perspektiv. Sammanlagt handlar det om mer än 8 000 föremål samt omfattande arkivhandlingar och fotografier. Du kan se flera hundra samiska föremål på museet i utställningarna Nordbor och Arktis – medan isen smälter.

Nordiska museet har genomfört en utredning kring framtiden för museets samiska samling i dialog med representanter för det samiska samhället. Syftet är att få kunskap om hur ett brett återförande skulle kunna se ut från samiskt perspektiv och hur relationen till det samiska samhället kan stärkas.

Forskarbesök i föremålssamlingarna

Det finns möjlighet till forskarbesök i våra föremålssamlingar. Vill du göra en förfrågan?

Kontakta Fredrik Svanberg, chef för Avdelning Kulturhistoria på Nordiska museet

Levande kulturväxter

Nordiska museet är ett av få museer i världen som arbetar med att bevara så kallade levande samlingar. Våra består av levande kulturväxter, pionsamlingen och klonarkiven för äpple och humle, och finns på Julita gård. Vi bedriver arbetet med att bevara levande samlingar i genbanker i samarbete med det Nationella programmet för odlad mångfald, POM.

Utforska våra föremålssamlingar på Digitalt museum

En ring med ett porträtt av en 1700-talsdam ligger på dagbokssidor med snirklig handstil skriven med gåspenna.

Berättelser och folkminnen i arkivet

Redan på 1870-talet lade Artur Hazelius grunden till de arkivaliska samlingarna. Det immateriella kulturarvet är bevarat i arkivhandlingar som rör människors liv, arbete och miljöer: skisser, brev, manuskript, folklivsuppteckningar, skråhandlingar, fotografier, räkenskaper, dagböcker och ritningar.

Arkivet grundar sig till stor del på museets egna undersökningar och insamlingar. Men vi har också enskilda arkiv som blivit en del av museets, ämnesordnade samlingar och handlingar som rör museets egen historia.

Böcker, tidskrifter, recept och varukataloger i biblioteket

Vårt bibliotek på museet på Djurgården samlar litteratur inom kulturhistoria efter år 1500. Viktiga områden är etnologi, dräkthistoria, konsthantverk, mat och dryck och svensk topografi. Boksamlingarna speglar också museets arbete, utställningar och forskning genom åren.

En spännande del av biblioteket är vår stora samling av modejournaler och modemagasin från 1700-talet tills idag. Vi har också en unik samling varukataloger inom heminredning, hemelektronik och mode.

Sök på egen hand

Fotografi, film och fältundersökningar

Sedan starten har museet också samlat fotografi, konst, vykort och bildtryck och producerat filmer och fått film som gåvor. Vi har utfört fältarbeten, fotodokumentationer och så kallade byundersökningar som har resulterat i uppteckningar, beskrivningar, ritningar, fotografier och kartor.

Under senare årtionden har vi köpt in eller fått stora enskilda fotografarkiv och fotosamlingar från företag, föreningar och institutioner som donationer. Kerstin Bernhard, KW Gullers , Gunnar Lundh och Gösta Glase är några fotografer vars arkiv finns i våra samlingar. Bilderna speglar museets verksamhet och samtidigt Sveriges utveckling från bondesamhälle till industrination.

Under perioden 2021-2023 har vi i ett stort digitaliseringsprojekt, 100 000 Bildminnen, räddat, digitaliserat och tillgängliggjort tidigare osedda kulturhistoriska fotografier. Läs mer om bildmaterialet och processen.

Utforska våra fotografiska samlingar i Digitalt museum.

Se ett urval kulturhistoriska filmer.

Närbild på en docka i allmogedräkt, brudkronor och andra föremål.
Detalj ur 1800-talsdelen av basutställningen Nordbor på Nordiska museet. Foto: Hendrik Zeitler / Nordiska museet

Artur Hazelius och skaffarna

Museets grundare Artur Hazelius började samla föremål år 1872 tillsammans med sin maka Sofi. Han ville rädda minnet av den försvinnande allmogekulturen under industrialiseringen av Sverige. Till sin hjälp byggde Hazelius upp ett nät av frivilliga medarbetare som han kallade för ”skaffare”. Skaffarnas uppgift var att resa runt för att samla in föremål till museets samlingar. Ganska snart började museet samla föremål även ur borgerliga stadsmiljöer och högreståndshem, hantverk och andra näringar.

Fotodokumentation

Samtidsdokumentationen fortsatte under det nya seklet med dess tekniska möjligheter. Nordiska museets första fotograf anställdes 1906 och de första filmupptagningarna gjordes under 1920-talet. Sedan dess har museets fotografer och intendenter byggt upp betydande samlingar av dokumentära fotografier under fältarbeten och via insamling av externa dokumentärfotografers bildsamlingar.

Frågelistor och meddelare

1928 inledde museet den så kallade ”frågelistverksamheten” vid Nordiska museets arkiv. Varje år sändes ett antal listor med frågor ut till ett nätverk av ”meddelare”, flera hundra personer över hela landet. Listorna hade olika teman och kunde innehålla hundratals frågor. Verksamheten pågick fram till 2016. Idag består samlingen av omkring 53 000 enskilda svar fördelade på mer än 460 frågelistor i olika ämnen, från knuttimring och festeldar till radio och personlig hygien.

Arbetarminnen och folkminnen

1945 började museets samla in arbetarminnen och självbiografier i samarbete med olika fackförbund. Sedan dess har en omfattande mängd arbetslivserfarenheter samlats från människor inom olika yrkesgrupper. Arkivets samlingar har byggts på med andra typer av handlingar i form av dagböcker, manuskript, receptböcker, brev- och fotosamlingar samt arkivhandlingar från företag och gårdar.

Digital insamling genom minnen.se

2015 inledde museet insamling på digital väg genom webbplatsen Minnen.se. Sedan dess har vi genomfört ett 20-tal frågeupprop inom en rad olika ämnesområden. Materialet spänner över berättelser om flykt, högtidsfiranden och Metoo. Genom de digitala uppropen går det att bidra med såväl berättelser som foton, teckningar, filmer och ljudinspelningar, och även att presentera materialet för allmänheten i realtid. Hittills har över 15 000 personer lämnat in bidrag och blivit en del av Nordiska museets minnesbank.

Tankar om pandemi, krig, livet idag och i framtiden

2020 startade Nordiska museet som det första museet i världen en insamling av personliga betraktelser om vardagen med Covid 19-pandemin. 2022 efterlyste vi människors tankar om det pågående kriget i Ukraina. Under museets 150-årsjubileum 2023 efterlyste vi berättelser om att leva i Norden idag inför den nya basutställningen och samlar in människors tankar om Norden år 2173 i insamlingen Vår framtid.

Samlingarna tar form