Gå till innehåll

Forskning

Nordiska museet arbetar med vetenskaplig forskning och har en lång historia som forskningsinstitution. Ett av våra aktuella forskningsteman är Skogen och människan.

Vi forskar inom kulturvetenskap och kulturhistoria

I Nordiska museets stadgar står att museet ska ”initiera, driva och stödja forskning inom museets verksamhetsområde”. Syftet är att upprätthålla och utveckla kompetens baserad på ny kunskap och kvalitetssäkra museets utåtriktade publika arbete.

Vi bedriver vår kulturvetenskapliga och mestadels kulturhistoriska forskning i samarbete med Stockholms universitetet och andra relevanta nordiska och internationella aktörer.

Ämnet etnologi växte fram på Nordiska museet

Det akademiska ämnet ”folklivsforskning” som idag heter etnologi växte fram ur Nordiska museets verksamhet under det tidiga 1900-talet. Sedan 1918 finns en professorstjänst i etnologi knuten till museet för forskning kopplad till museets samlingar. Det var genom en donation från makarna von Hallwyl som professorstjänsten vid museet blev inrättad 1918.

Den Hallwylska professuren vid Nordiska museet

Den Hallwylska professorn bedriver egen forskning och omfattande samarbeten. I gåvobrevet från makarna von Hallwyl står att professorn ska bedriva vetenskaplig forskning inom nordisk och jämförande folklivsforskning med tydlig koppling till museets samlingar. Utöver det ska professorn i mån av tid, ”själv eller med biträde av assistent meddela undervisning i ämnet”. Den nuvarande professorn, Lotten Gustafsson Reinius, är den sjunde i ordningen.

  1. Nils Lithberg 1918–1934
  2. Sigurd Erixon 1934–1955
  3. John Granlund 1955–1969
  4. Mats Rehnberg 1969–1981 
  5. Åke Daun 1981–2001
  6. Birgitta Svensson 2001–2015
  7. Lotten Gustafsson Reinius från 2016 (som gästprofessor vid Nordiska museet och Stockholms universitet till 2019)

Vår pågående forskning

En kvinna i grön tröja och kort brunt hår står vid en fasad och bakom syns blad i höstfärger
Lotten Gustafsson Reinius, Hallwylsk professor vid Nordiska museet och Stockholms universitet. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet

Skogen och människan

Den Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius forskningsarbete är inriktat på frågor kring temat Skogen och människan och skogens kulturella och kulturhistoriska betydelse i Norden.

Människans långa och föränderliga relationer till skogen har satt otaliga spår i arkiv och föremålssamlingar, både i form av artefakter av trä och näver och genom fotografier och nedtecknade berättelser om folktrons väsen, praktiska kunskaper, skogsarbetarminnen och mycket mer.

Projektet inbegriper mångvetenskaplig dialog om skogen och synergier med Nordiska museets basutställning Nordbor. Utgångspunkten är skogen i samlingarna men fördjupad forskning om liv med skog och skogsförlust i olika delar av dagens Sverige är planerad.

Samtalsserien Forest Labs

I forskningsprojektet om skogen ingår en programserie vid Nordiska museet: Forest Labs – publika och mångvetenskapliga samtal om relationer till och i skog på olika teman.

Fördjupad forskning om skogsförlust

Riksbankens Jubileumsfond tilldelade hösten 2023 forskningsprojektet medel som finansierar det treåriga forskningsprojektet ”Den förlorade skogen; förnyade relationer och rituell återförtrollning”. Det leds av Lotten Gustafsson Reinius och även engagerar miljöantropologen Flora Bartlett.

Den nya studien gör det möjligt att fördjupa förståelsen för vad skog och skogsförlust betyder lokalt för människor idag, bland annat genom fältarbeten i Sápmi, Norrbotten och Västmanland.

Forskningen kommer att bidra med fördjupade kunskaper om hur allt fler människor idag hanterar och lever med sårbara och föränderliga relationer till lokala skogslandskap. En fråga rör vad ritualer och kulturella minnen kan spela för roll i sådana processer.

Projektet påbörjas 2024 och pågår över tre år.

Kontakta Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius

Modekonfektionens genombrott i Sverige

Marianne Larssons och Susanna Strömquists forskningsprojekt Modekonfektionens genombrott i Sverige. Tre pionjärer: Graffman, Kleen, Richard handlar om den mellanperiod vid 1900-talets början då produktionen av modekläder övergick från ateljésytt till industritillverkat via hantverksmässigt serietillverkade modekollektioner.

Utgångspunkten är tre banbrytande visionärer som i idé och praktik agerade för att göra svenskdesignad modekonfektion tilltalande och tillgänglig för en växande grupp konsumenter.

Studien baseras på ett nyupptäckt källmaterial i Nordiska museets samlingar bestående dels av det omfattande NK-arkivet, dels av arkivalier, fotografier och modeplagg från konfektionsföretaget Erling Richard AB.

Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet/Centrala museers forskning.

Kontakta Marianne Larsson
Kontakta Susanna Strömquist

Fyra kvinnor klädda i overaller. promenadskor, scarfar runt halsen och uppvikta tygsolmössor ler och håller i reklamballonger.
NK:s "nya sommarkostym för damer", Camp-ahla-overallen visad av fyra mannekänger 1929. Foto: Erik Holmén/ Nordiska museet, NMA.0031091

Berättelser från polskjudiska flyktingar

Projektet Vi, de fördrivna – levnadsberättelser från polskjudiska flyktingar 1967–1972 drivs av Martin Englund, doktorand i historia på Södertörns högskola med Nordiska museet som samarbetspartner. En stor insamling av berättelser sker i projektet på den digitala insamlingsplattformen minnen.se.

Under perioden 1967–1972 kom cirka 3000 flyktingar från Polen till Sverige på grund av en antisemitisk kampanj initierad av det styrande kommunistpartiet. Många var barn till Förintelseöverlevande och flera var överlevande själva.

Erfarenheterna från dessa personer tillhör en unik del av kulturarvet som tas tillvara för framtiden i forskningsprojektet.

Gå till insamlingen på minnen.se

Kontakta Martin Englund

Våra senast avslutade forskningsprojekt

Arktis i ljuset av klimatförändringarna

Den Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius genomförde 2016–2019 ett stort treårigt samverkansprojekt kring utställningen Arktis – medan isen smälter där ett större antal forskare deltog i utställningsarbetet och samverkade om antologin Arktiska spår: Natur och kultur i rörelse som Nordiska museet producerade och gav ut 2020.

Köp antologin Arktiska spår

Läs Berghahn Journals recension om utställningen

En bok står uppställd på ett podium i ett blått sken.
Antologin Arktiska spår är utgiven av Nordiska museet 2020.

Vardagens bilder och berättelser

Projektet Vardagens bilder och berättelser. Kulturella omvandlingar i Nordiska museets samlingar pågick 2016–2022. Det var ett samarbete med avdelningen för etnologi vid Stockholms universitet och engagerade en forskargrupp. Projektet arbetade med nya perspektiv på Gunnar Lundhs berömda och omfattande bildsamling och Nordiska museets frågelistor.

Utforska Gunnar Lundhs bilder på Digitalt museum

En man i randig murarskjorta står med en lie i ett fjällandskap
Foto ur Gunnar Lundhs arkiv från 1939. Foto: Gunnar Lundh/ Nordiska museet, NMA.0046435
Köp biljett till museet