Nordiska museet och det levande kulturarvet
Här kan du läsa om vår roll i Unescos konvention för det immateriella kulturarvet – och hur du själv kan bidra.
Skydda och uppmärksamma levande kulturarv
Sverige har varit anslutet till Unescos konvention om det immateriella kulturarvet sedan 2011. Konventionen handlar om att trygga och stärka det immateriella kulturarvet som förs vidare mellan människor. Det nationella arbetet med konventionen drivs sedan dess av Institutet för språk och folkminnen (Isof), som är ansvarig myndighet.
Nordiska museet har varit med från start som expertorganisation och är en del av Sveriges arbete med att uppmärksamma och skydda berättelser, traditioner, högtider, sedvänjor, hantverk och andra kunskaper. Vi bidrar med vår kulturhistoriska kunskap, stöttar utvecklingen och lyfter det immateriella kulturarvet i våra utställningar och program.
Vad är ett immateriellt kulturarv?
Immateriella kulturarv kan enkelt uttryckt vara traditioner, sociala sedvänjor, praxis, hantverk och kunskaper som förs vidare mellan människor. Sådant som inte går att ta på men som finns runtomkring oss och som vi delar. Vissa delas av väldigt många i Sverige, andra av några få. Vissa har bakgrund flera tusen år tillbaka i tiden, medan andra är nya.
sedvänjor, framställningar, uttryck, kunskaper och färdigheter som samhällen och grupper erkänner som utgörande del av sitt kulturarv.
Unescos definition av immateriellt kulturarv
Konventionen och arbetet resulterar i en förteckning
I Sverige finns en nationell förteckning över levande kulturarv. Du kan själv nominera traditioner och uttryck till förteckningen. Alla förslag bedöms av experter och kan bli en del av arbetet att bevara och synliggöra vårt gemensamma kulturarv. Bland de senast förtecknade arven finns:
- kulning
- kroppkakor
- höhässjning
- att kura skymning
- Fössta tossdan i mass.
De traditioner som finns med i den nationella förteckningen kan sedan nomineras till Unescos internationella listor. Där finns en representativ lista över immateriellt kulturarv från hela världen, en lista över arven som behöver extra skydd – och ett register med goda exempel. På så sätt knyts Sveriges arbete till en global gemenskap som värnar levande kulturarv.
Från våra nordiska grannar finns flera kulturarv på Unescos internationella lista, till exempel:
- Finsk tradition av bastubad – en social och ceremoniell praktik som är viktig i finskt vardagsliv och som främjar hälsa och gemenskap.
- Norska rosemaling – en traditionell dekorativ målning som används för att pryda möbler, hus och föremål, med olika regionala stilar.
- Isländsk sagoberättartradition – muntliga berättelser och poesi som bevarar landets historia och kulturarv.
De är bara några exempel på hur nordiska länder bidrar till det globala kulturarvet, tillsammans med många andra traditioner från hela världen. Vi på Nordiska museet samarbetar med museer, myndigheter och engagerade utövare i hela Sverige för att synliggöra och stärka dessa viktiga traditioner.
Kontaktperson vid Nordiska museet är Jonas Engman, intendent och fil. dr i etnologi. (jonas.engman@nordiskamuseet.se)
Vill du veta mer eller föreslå ett kulturarv?
Besök levandekulturarv.se eller Isof – Institutet för språk och folkminnen.
