Strindberg

Författare, målare, fotograf...

Efter August Strindbergs död 1912 erbjöds Nordiska museet i olika omgångar en stor del av författarens möbler, originalmanuskript, bibliotek och målningar. Mycket av materialet har museet sedan deponerat på Strindbergsmuseet och i Kungliga biblioteket. Inför Strindbergsåret har museets egen Strindbergsutställning rejält omarbetats.

I den omarbetade utställningen visas en digital version av den Ockulta dagboken, som August Strindberg förde från februari 1896 fram till sommaren 1908. Även originalmanuskriptet till den världsberömda pjäsen Fröken Julie kan ses här och därtill är det för första gången möjligt att bläddra och närstudera dessa två originalskrifter i digitala kopior i utställningen.

Nordiska museet äger den största samlingen av August Strindbergs målningar. I utställningen visas 17 av dessa, däribland några som sällan visats tidigare. I målningarna figurerar aldrig några människor, till skillnad från hans fotografier där han ständigt avfotograferar personer i sin närhet, inte minst sig själv. Ett femtontal av hans egna fotografier visas i utställningen på Nordiska museet.

Utställningen öppnade den 16 januari 2012.

Strindberg

August Strindberg föddes den 22 januari 1849 och dog den 14 maj 1912. Hundraårsminnet av Strindbergs död 2012 uppmärksammas på Nordiska museet med en till form och innehåll omarbetad utställning och med nya digitala produktioner.

Utställningen visar tre aspekter av August Strindbergs mångfasetterade verksamhet: författaren, målaren och fotografen.

Författaren

I utställningen visas August Strindbergs Ockulta dagboken i original. Det är mycket sällsynt att den över huvudtaget visas offentligt. Strindberg förde dagboken från februari 1896 fram till sommaren 1908. Den består av 282 lösa blad samt ett konvolut. Dagboken hänger samman med Strindbergs intellektuella omorientering under mitten av 1890-talet. Anteckningarna växte fram under en existentiell kris, i ett försök att ordna och tolka oroande och främmande erfarenheter. Dagboken berättar om Strindbergs krisår i Paris och Lund, hans återvändande till Stockholm, hans äktenskap med Harriet Bosse och den slutgiltiga skilsmässan från henne, starten av Intima Teatern, samt tillkomsten av flera litterära verk som teaterpjäserna Till Damaskus, Ett drömspel och Dödsdansen liksom böckerna Inferno, Svarta fanor och En blå bok.

Förutom Ockulta dagboken äger Nordiska museet också originalmanuskriptet till dramat Fröken Julie. Det består av 120 lösa blad handskrivna av August Strindberg med hans pregnanta piktur. Fröken Julie skildrar maktkampen mellan adelsfröken Julie och drängen Jean. Dramat har blivit en av världens mest spelande pjäser, fortsatt angelägen för nya generationer.

För första gången är det möjligt att närstudera och själv bläddra i dessa två originalskrifter i digitalform i utställningen.

Målaren

Strindberg målade ibland parallellt med sitt skrivande, ibland målade han när han inte kunde skriva. Målandet var ett sätt att uttrycka sig. I Ockulta dagboken 1901 skrev han: ”Fasans dag. Målade.”

Nordiska museet äger den största samlingen av Strindbergsmålningar. Hela 17 stycken av dessa visas i utställningen.

Motivet är genomgående naturen i olika skepnader såsom stränder, hav, klippor, träd och skog. Palettkniv och fingrar var hans främsta arbetsredskap och inte penslar som man kunde förvänta sig. De första målningarna gjorde han som ung på 1870-talet i Stockholms skärgård. I utställningen finns flera målningar från denna period. Nästa intensiva målarperiod inleddes i början av 1890-talet. Strindberg försökte då försörja sig som målare i Paris. Den tänkta utställningen blev inte av och därmed heller inte de stora inkomsterna.

Strindbergs målningar erbjuder många olika tolkningsmöjligheter. I essän Slumpen i det konstnärliga skapandet skrev han 1894 att han ville ”efterbilda naturen på ett ungefär: efterlikna framför allt naturens sätt att skapa”. Han skapade också begreppet skogssnufvism som syftar på att slumpen får spela en avgörande roll och målningen växa fram ur upplevelsen.

Sina sista målningar skapade han i början av 1900-talet. I utställningen finns till exempel Rosendals trädgård som var slutmålet för Strindbergs dagliga promenad från sitt dåvarande hem vid Karlaplan, och Granskogen och Skogbrynet från 1905 som tillhör hans allra sista verk. Den kraftfulla dubbelsidiga målningen Vågen VIII skildrar ett upprört hav och en kraftfull våg. Det är ett ödesmättat och starkt motiv med en symbolisk underton som för tankarna till död och förintelse och återkommer i flera av Strindbergs målningar.

Omdömet om Strindbergs måleri har skiftat från amatör till pionjär och föregångare. Idag väcker hans konst stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt.

Fotografen

Fotografin var viktig för Strindberg under hela hans liv. Redan i tonåren väcktes han intresse. Han ägde under sin livstid ett flertal kameror. Några byggde han själv och han experimenterade med olika linser.

Strindberg såg ett slags objektivitet i fotot och menade att det gick att återge inre mänskliga upplevelser och själstillstånd via den fotografiska bilden. I sina målningar avbildade Strindberg inte människor, men för fotografen intog de en central plats.

Jag bryr mig inte om mitt utseende men jag önskar, att folk skola se min själ, och den framkommer i dessa fotografier bättre än i andra

(August Strindberg 1906)

Under den lyckliga tiden i Gersau i Schweiz 1886 tog Strindberg en serie okonventionella och innerliga ögonblicksbilder av familjen. Han kallade dem ”Impressionist-Bilder”. De flesta togs med självutlösare, men ibland med hustrun Siri von Essens assistans. Sex av glasnegativen finns bevarade i Nordiska museet, liksom några samtida kopior. Fotografierna från Gersau visas i en digital produktion i utställningen tillsammans med ytterligare några självporträtt tagna av Strindberg.

Fotografien har, från att ha varit ett vetenskapligt experiment, nu blivit en lek, och lika fullt är det ett mysterium

(Strindberg 1906)

Under 1890-talet gjorde Strindberg försök med färgfotografering och olika vetenskapliga experiment med växter, stjärnor och kristallisation, som rimfrost och isblommor. Han hade läst kemi i sin ungdom och följde med intresse den naturvetenskapliga forskningen.

Som bakgrundsbilder i utställningen visas ett par förstoringar av Strindbergs molnstudier. Under en period intresserade han sig för olika molnformationer och antecknade deras utseende, deras position, ritade av dem, beskrev dem i ett par böcker samt fotograferade dem. De är tagna 1907 till 1908 i närheten av hans bostad på Östermalm.

De Strindbergsfotografier i utställningen som Nordiska museet äger, finns fritt användbara för alla på mediedatabasen Wikimedia Commons. Nordiska museet samarbetar med Wikimedia Sverige, med målet att göra Nordiska museets omfattande bildarkiv så tillgängligt som möjligt på de arenor där de stora användargrupperna finns.

Att Strindberg var intresserad av dåtidens nya medium filmen framgår av ett telegram till filmmanusförfattaren och journalisten Gustaf Uddgren 1911: "Var så god att kinematografera så mycket ni vill af min dramatik. Vänl. August Strindberg”.

Nordiska museet och Strindberg

Under sin livstid både älskade och kritiserade August Strindberg Nordiska museet. Han var god vän med museets grundare Artur Hazelius. Strindberg hjälpte i många fall Hazelius att samla föremål till museet. Han tipsade om intressanta saker, förmedlade gåvor och sålde eller skänkte en rad egna föremål till museet.

När Strindberg i början av 1880-talet samlade material till sina kulturhistoriska böcker, Gamla Stockholm och Svenska Folket, använde han sig av Nordiska museets samlingar.
Efter Strindbergs död 1912 erbjöds Nordiska museet i olika omgångar en stor del av författarens möbler, originalmanuskript, hans bibliotek, med mera. Större delen av samlingen finns sedan 1960-talet i Strindbergsmuseet i Blå tornet på Drottninggatan i Stockholm. Merparten av den skriftliga kvarlåtenskapen är deponerad på Kungliga biblioteket sedan 1922.

Mer om Strindberg

Förutom själva utställningen kan besökarna lyssna på en ny version av museets audioguide och avsnittet om Strindberg. Den finns på svenska, engelska, tyska, spanska, ryska, enkel svenska och en version anpassad för barn. Audioguiden kan lånas gratis av museets besökare.

I museibutiken finns en liten katalog om Strindberg och Nordiska museet skriven av Hans Medelius. Den ger fördjupad kunskap på ett lättillgängligt sätt.

För mer information, kontakta

Lisa Liljestrand
08-519 546 74
lisa.liljestrand@nordiskamuseet.se

Pressbilder

Ockulta dagboken
Ockulta dagboken i original.
Fröken Julie - omslag
Fröken Julie - ett löst blad.
August Strindberg med barnen
August Strindberg med gitarr
August Strindberg Självporträtt
Vågen VIII
Falaise III
Oväder.
Utställningsaffisch
Bild från utställningslokalen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.
Bild från utställningen.

Att använda pressmaterialet

Pressbilder får endast publiceras i redaktionella texter om Nordiska museet eller museets utställningar, och fotografens samt museets namn ska alltid anges.

Behandlar texten huvudsakligen något annat vänligen kontakta museets bildförmedling.

Bilder finns högupplösta i anslutning till pressmeddelanden.