Är lördagsgodis en svensk uppfinning?
Är lördagsgodis svenskt och lakrits typiskt finskt? Ulrika Torell, intendent på Nordiska museet, ger dig bakgrunden till några av våra godisvanor.
Är lördagsgodis en svensk uppfinning?
– Ja! Idén om lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet då dålig tandhälsa var ett problem hos både barn och vuxna i Sverige, säger Ulrika Torell, intendent på Nordiska museet.
Tanken var att barnen inte skulle få lika många hål i tänderna om de koncentrerade sitt godisätande till en viss dag i veckan. Nya forskningsrön från den så kallade Vipeholmsstudien hade nämligen visat att snask som kolor och andra sega sötsaker var en direkt orsak till karies och den dåliga tandhälsan.
Tanken var att barnen inte skulle få lika många hål i tänderna om de koncentrerade sitt godisätande till en viss dag i veckan.
Ulrika Torell, Nordiska museet
Lördagssnask och lördagsgott
Nu kom flera förslag på insatser för att förebygga karies: tandborstningskampanjer, förbud mot godiskiosker i skolor och särskild skatt på sötsaker.
Samtidigt lanserades begreppen ”Lördagsgodis”, ”Lördagssnask” eller ”Lördagsgott”. På 1960-talet fick de bredare spridning. Inte minst via Folktandvården som nu successivt byggdes ut för att upplysa barn och vuxna om en god tandhälsa.
Äter vi mycket godis i Norden?
Sverige ligger i topp bland världens sötsakskonsumenter med ungefär 17–18 kg godis per person per år. En bidragande orsak kan vara lösviktsgodiset.
– Att sälja lösgodis är en säljteknik som lanserades i Sverige på 1980-talet. Poängen var att folk skulle köpa mer om de själva fick välja och vraka bland sorterna, något man lärt sig efter att självbetjäningssystemet infördes i handeln, säger Ulrika Torell.
Problemet var att nästan alla varor i livsmedelsbutiken måste vara förpackade. Det ansågs ohygieniskt att sälja godis och karameller utan omslag. Men lagen ändrades på 1980-talet och lösgodishyllor med hundratals färgglada varianter för självplockning tog plats i mataffärerna. Det blev en rejäl försäljningssuccé och godisätandet sköt i höjden.
Idag finns plock-godis också i våra nordiska grannländer och konceptet har exporterats till flera länder på kontinenten.
Lakritsgodis blev en populär godissort hos oss i Norden under 1800-talets senare del.
Ulrika Torell, Nordiska museet
Är lakrits typiskt finskt?
Lakritsgodis blev en populär godissort hos oss i Norden under 1800-talets senare del. Finländarna har under 1900-talet gjort sig kända för sin lakritstillverkning. Men det är varken typiskt finskt eller svenskt, utan snarare en kontinental delikatess.
– Välgörande ”spansk lakritz” och smakliga ”lakritzpastiljer” dök upp i tidningsannonser under sent 1800-tal. Själva lakritsroten har använts som läkeväxt under många tusen år för sin stärkande och lätt laxerande effekt, säger Ulrika Torell.
