Folkhemslägenheten. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.

Folkhems- lägenheten

Utställningsperiod: 
Tills vidare

Folkhemslägenheten är en hemmiljö från slutet av 1940-talet som byggts upp inne i Nordiska museet. Lägenheten består av två rum och kök och är typisk för hur en nybyggd HSB-lägenhet kunde se ut vid tiden.

Lägenhetshus från 1947

I lägenheten bor den fiktiva familjen Johansson. Planlösningen till lägenheten är hämtad från ett HSB-hus i Katrineholm som byggdes 1947. Men lägenheten hade lika gärna kunnat ligga någon annanstans i Sverige. Den är så modern som en familj kunde önska sig i mitten av 1900-talet.

Familjen i lägenheten har inte funnits på riktigt. Möbler, kläder och husgeråd har samlats in från olika håll för att visa hur det kunde se ut.

Det här är familjen Johansson

Hilda är hemmafru, hennes arbete har blivit mycket enklare sedan familjen fick varmvatten, badrum och tvättstuga. De har till och med ett sopnedkast! Nu har hon tid över till att läsa, men också till att engagera sig i Kooperativa Kvinnogillesförbundet. Hilda har bott i staden i 20 år, men har sina rötter i Tornedalen.

Ivar är metallarbetare och fackligt aktiv. Han är också sportintresserad, särskilt av friidrott och fotboll. Under sommarhalvåret ägnar han mycket tid åt familjens koloniträdgård, odling är ett intresse som förenar nytta med nöje. Ivar är andra generationens stadsbo.

Gun-Britt är 16 år och äldsta dottern i familjen. Hon och ska snart ta realskoleexamen. Hon är den första i släkten som läser vidare efter folkskolan. Gun-Britt arbetar extra på helger och lov och drömmer om att utbilda sig till sjuksköterska.

Siv är född med en höftskada och skolios och har därför svårt att gå. Hon bor på Eugeniahemmet i Stockholm, en så kallad ”vanföreanstalt” för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Siv kommer bara hem under sommarloven. Hon vill också ta realexamen, som sin storasyster.

Arne är yngst. Han har just fyllt sex år och går inte i skolan. I det nya bostadsområdet finns gott om jämnåriga barn och dagarna fylls av lek. Många av dem träffas även i söndagsskolan som erbjuder olika aktiviteter.

Entrén. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.

Hallen

Det praktiska och inbyggda linneskåpet i hallen är fyllt med dukar, lakan och andra hushållstextilier. I den tidigare bostaden var förvaring av kläder och hushållsföremål ett stort problem. I den nya lägenheten finns flera förvaringsutrymmen med tydliga funktioner: linneskåp, städskåp och garderob.

Badrummet

Badrummet med toalett, badkar och varmvatten har gett familjen en rejäl standardhöjning. Så skönt att inte behöva springa till dasset på gården för att uträtta sina behov. Tänk att slippa värma vatten för att bada, eller för att skölja upp småtvätt. Ibland kommer yngsta kusinerna på besök, därför är det bra att ha kvar pottstolen ett tag till.

Köket

Köket är hemmets mittpunkt. Här samlas familjen till läxläsning, brevskrivning och enklare handarbeten. Det praktiska köket underlättar Hildas arbete med matlagning, konservering och bakning. Familjen handlar det mesta de behöver hos kooperationen och samlar på kvitton för den årliga återbäringen. Möblerna i köket kommer från den gamla bostaden. För att Gun-Britt ska få utrymme för sig själv sover hon i kökssoffan. När Siv kommer hem under sommarlovet, delar hon sängplats med sin storasyster.

Vardagsrummet

Nu när familjen har en lägenhet med två rum har de äntligen möjlighet att hålla det ena lite finare. De har kostat på sig en ny soffgrupp samt ett matsalsmöblemang med tillhörande skänk. Möblerna har de köpt på avbetalning. Hilda och Ivar hoppas att de ska hålla livet ut. De är försiktiga med inredningen och Arne tillåts inte leka i rummet.

Radion är en viktig källa till information men också till nöje. Under helger och på vardagskvällar sätter sig familjen i soffan för att lyssna till nyheterna eller något annat spännande program.'

Sovrummet

Familjen har tagit med sig de utdragbara sängarna från den gamla bostaden. Arnes och Hildas sängar är alltid bäddade, men Ivars utdragbara bäddfåtölj fälls ihop varje morgon för att spara plats. I sovrummet står den nya elektriska symaskinen. Hilda syr och ändrar det mesta av familjens kläder. Nu när Arne är äldre hoppas hon också kunna ta enklare sömnadsuppdrag. På så sätt kommer symaskinen att betala sig.

  • Sovrummet. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
    Sovrummet. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
    Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Köket. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
    Köket. Foto: Karolina Kristensson, Nordiska museet
  • Köket. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
    Köket. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Badrummet. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
    Badrummet. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
    Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Vardagsrummet. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
    Badrummet. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
    Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet.

Folkhemslägenheten i media

Läs om Folkhemslägenheten i Svenska Dagbladet (9 maj 2014)

Boka informationslåda

På Nordiska museet finns en minnesväska om folkhemsperioden som går att hyra. Väskan är speciellt framtagen för äldreboenden och dagverksamheter och dess syfte är att väcka minnen och skapa samtalsämnen.

Väskan innehåller fotografier och föremål från Folkhemsperioden. Till personal finns det instruktioner, faktatext om folkhemsperioden samt förslag på ämnen att ta upp under samtal. Kostnaden för att hyra väskan är 200 kr för två veckor. 

Boka minnesväskan via vårt formulär
Boka gruppvisning i Folkhemslägenheten