Första maj

Första maj sågs i bondesamhället som den första sommardagen, en dag när djuren släpptes på bete. Under den katolska medeltiden var dagen förknippad med lek och upptåg, något som gått igen särskilt i Skåne. Sedan 1890 har den internationella arbetarrörelsen använt dagen som en demonstrationsdag. 1938 blev 1 maj en nationell helgdag i Sverige.

Bilden: Första maj 1939. Foto: Gunnar Lundh, ©Nordiska museet.

Den första sommardagen

I det förindustriella samhället hölls ofta fest och gille den 1 maj. Dagen betecknades som den första sommardagen och djuren släpptes på bete. Byalaget valde ålderman och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper, gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader. Dagen avslutades med att ”dricka märg i ben” för att få kraft. Vanligen bestod drycken av källvatten, öl, brännvin och ibland björksav. Ungdomarna på landsbygden hade en egen fest 1 maj då de festade upp de förnödenheter de samlat in i gårdarna dagen innan.

Fest och upptåg

Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade festliga förtecken och föregicks av fasta och vaka. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg. Den 1 maj blev också den sista dagen före fastan inför 3 maj, som är korsmässodagen. 1 maj betraktades då som en fastlag, en förberedelse inför fastan. Traditionellt innebär fastlagen ätande, gyckel och upptåg. Hantverkslag och köpmannagillen flyttade årets stora sammankomst från fastlagen före påsk till valborgsdagen. Under 1500-talet gick djäknarna (studenterna) sockengång och uppförde sång och gyckelspel på första maj.

1 maj försvann ur kalendern som helgdag 1772, men har fortsatt att leva vidare som festdag. Lekfullhet och fest är ett kvardröjande tema kring valborg och första maj. I Skåne innebar första maj lek och tävlingar, exempelvis att slå katten ur tunnan. Under det sena 1800-talets industrialisering beklagade många att städernas arbetare var så berusade på valborg.

Internationell demonstrationsdag

Första maj-demonstration. Foto: Karl Heinz Hernried, ©Nordiska museet.

I det svenska bondesamhället utnyttjades perioden från vårvintern fram till midsommar för vårbruket. Arbetslivets växling ackompanjerades av festligheter och rituella markeringar som markerade årets skiften, varav första maj är ett av dem. I vår tid har dessa vårhögtider levt kvar i form av semlor (fastlag), första april-skämt, valborgsmässofirande, första maj-demonstrationer och midsommar. Men även studentfester och skolavslutningar har starka kopplingar till perioden när våren skiftar till sommar och har under de senaste decennierna vuxit i omfång och komplexitet. Idag utgör midsommar kulmen på försommarens vårfestligheter, en högtid som de flesta i vårt land firar, gärna med svenska symboler.

När vi under 1900-talet efterhand fick längre semester som förlades till sommaren, markerade midsommar ofta starten på den så kallade industrisemestern. Idag, när de flesta arbetande är sysselsatta i andra näringar än industri, bildar midsommar i än högre grad starten på sommarsemestern och Sverige går ner i sparlåga.

1 maj är numera starkast förknippad med arbetarrörelsens politiska demonstrationer. Med demonstrationen 1 maj 1890 visade arbetarrörelsen att man kunde uppträda samlat och med disciplin i offentligheten. Samtidigt lånade demonstrationerna från bondesamhällets bild- och föreställningsvärld. Särskilt gällde detta fruktbarhetstemat. I många bilder och texter görs referenser till bondesamhällets förhoppningar om ett gott skördeår, och man skapade en allegorisk värld där arbetarrörelsen gav löfte om god skörd i det framtida moderniserade Sverige. Därmed anknöt man till ett för norra Europa traditionellt folkligt mönster med ursprung långt bak i tiden. 1 maj blev en nationell helgdag mycket beroende på SAP:s starka ställning under 1930-talet.

Majblomman

Majblomman, 1919. Ur Nordiska museet samlingar. Foto: Thomas Adolfsson, ©Nordiska museet.

Majblomman började säljas i Göteborg 1907. Den kostade då 10 öre och var ägnad välgörande ändamål, särskilt barn. Majblomman spreds snabbt i Sverige och långt utanför våra gränser. Idag används de insamlade pengarna till att hjälpa fysiskt och socialt funktionshindrade barn.

Datum: 
2017-05-01
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här