Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten. I den mån julklappar delades ut förr i tiden, så överlämnades de av julbocken. I bondesamhället var julafton den allra högtidligaste dagen, som påminde om Jesu födelse. Huset var städat, redskapen iordningställda och arbetet avslutat.

Bilden: En man och ett barn med pepparkakshus i modernistisk stil. Foto: Gösta Glase, ©Nordiska museet.

Julafton

Julbordet står uppdukat med skinka, syltor och leverpastej. Skinkpinnen är dekorerad med rött silkespapper. Foto: Studio Granath, Nordiska museet.

Julaftonen är i den nordiska traditionen julens höjdpunkt. Nedräkningen till julafton pågår under hela december. Ibland kan man höra uttrycket ”dan före dopparedan”, med syftning på att man på julaftonen doppade i grytan. Under 1900-talet spreds bruket i Sverige att hänga upp en strumpa med en liten julgåva på morgonen, främst till barnen. Detta speglar helt en anglosaxisk gåvotradition. För många familjer i tv-åldern intas jullunchen före "Kalle Ankas jul", som sänts sedan 1960. Sedan kommer tomten med julklapparna.

I bondesamhället var julaftonskvällen för de flesta årets högtidligaste stund. Efter många dagars hårt arbete hade gårdsfolket nu utfört de sista sysslorna inför helgfirandet. Julveden var huggen och inburen och ute på gårdsplanen var fåglarnas julkärve på plats. Redskapen var intagna och inne i fähuset var det snyggt och prydligt. Julbordet dukades och extra fin halm lades på golvet, på sina håll kallad julglädjen.

Bocken, tomten och julklapparna

Julbock med sällskap vid Bollnässtugan, Skansen, 1900–1920. Foto: Nils Keyland, ©Nordiska museet.

Den jultomte som vi under 1900-talet vant oss vid som julklappsutdelare härstammar från legender om den fromme St Nicolaus. Han framträdde på kontinenten i medeltida mysteriespel den 6 december, medförande en get i koppel. Geten var en bild av Djävulen, som St Nicolaus symboliskt tämjde. I högreståndsmiljöer – där julklappar delades ut från 1700-talet – var utdelaren en person utklädd till bock. Bockens roll övertogs under slutet av 1800-talet av jultomten. De första bilderna av Santa Claus dök upp i engelsk press på 1840-talet. Den svenska jultomten är en sammansmältning av en europeisk tradition om en gåvogivare vid jul och den svenska gårdstomten. Den svenska gårdstomten – som ibland kallades ”goenisse” – hade ingenting med gåvor att göra, utan var ett väsen som såg till att gården och kreaturen sköttes. Man såg honom inte, men om någon misskötte djuren, kunde denne få en örfil. Det är till denna tomte vi sätter ut julgröten. När Jenny Nyström under senare delen av 1800-talet målade vykort av jultomten, inspirerades hon av gårdstomten, som gav drag åt den svenske jultomten.

Julen och de övernaturliga

Dalkulla och tomtar med pappersljusstakar. Skansens julmarknad, 1929. Fotograf ej känd, Nordiska museet.

I folktron var julnatten den tidpunkt när allt oknytt och övernaturliga varelser var i rörelse. Ett skydd mot dessa krafter var till exempel att kritmåla kors på dörrar och portar.

I en sägen berättas det om en kvinna som vaknade på julnatten i tron att hon försovit sig för julottan. Hon spände för släden och hastade till kyrkan. Hon öppnade försiktigt dörren och satte sig omärkligt på den bakersta bänkraden. Hon upptäckte att hennes bänkgranne var en avliden sockenbo och efter hand såg hon flera avlidna som hon kände igen. Hon var i själva verket för tidig till kyrkan och hade hamnat på de dödas julotta. I sista stund räddade hon sig ut.

Förutsägelser om vädret

Jultiden innebar också iakttagelser och förutsägelser om vädret. Så långt före jul som det var rim (frost) på träden, så långt före midsommar var det lämpligt att så. Om skogen under julveckan är snörik, blir det ett gott sädesår. ”Julasommar och fåglasång, påskavinter och släagång” betyder att en mild vinter innebär en kall och vintrig påsk.

Datum: 
2016-12-24
2017-12-24
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Kommande händelser

söndag 11 dec

Lucia på Nordiska museet

Tid: 
10:0017:00
Var: 
Nordiska museet

Fira Lucia på Nordiska museet! Varje adventssöndag bjuder vi in till julstämning i stora hallen, och inför Lucia firar vi lite extra. Beskåda årets julgran, pyssla med barnen och lyssna på våra...

söndag 18 dec

Julstämning på fjärde advent

Tid: 
10:0017:00
Var: 
Nordiska museet

Varje adventssöndag bjuder Nordiska museet in till julstämning i stora hallen. Beskåda årets julgran, pyssla med barnen och lyssna på våra julpratare – eller ta det lugnt med lussebullar och annan...