Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten. Men midsommaren innebar också en brytpunkt i arbetsåret i bondesamhället. Dagen firades ursprungligen till Johannes Döparens ära, en koppling som blivit alltmer avlägsen. Midsommarnatten ansågs full av magiska krafter och övernaturliga väsen.

Bilden: Midsommardans i Bjure härads hembygdsföreningspark i Boarp, Båstad. Foto: Gåva från Bjärebygdens redaktion, ©Nordiska museet.

Midsommar och Johannes Döparen

Dans kring midsommarstången i Småland, 1965. Foto: Studio Gullers, ©Nordiska museet.

Upprinnelsen till midsommarfirandet står att finna i kopplingen till Johannes Döparen. I kalendern infaller Johannes Döparens dag den 24 juni, vilket var den ursprungliga dagen för midsommaren i Sverige. I Danmark och Norge skvallrar namnsättningen av dagen – S:t Hans dag – om kopplingen till de bibliska berättelserna. Dagen före, den 23 juni, var fram till 1952 midsommarafton. För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Midsommarfirande omtalas redan i de isländska ättesagorna, vilket antyder mycket gamla influenser. Huruvida midsommarfirandet var spritt under förkristen tid är inte känt, så de eventuella förkristna kopplingarna är mycket spekulativa. Klart är dock att midsommarfirande beskrivs hos Olaus Magnus från 1500-talet. I Olaus Magnus "Historia om de nordiska folken" från 1555 berättas det att ”på den helige Johannes döparens afton ... plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.”

Här berättas om midsommarelden, som i begränsad utsträckning funnits kvar in på 1900-talet.

Majstång, magi och övernaturliga väsen

Tavla med torkad och sparad bukett av nio sorters blommor, som ägarinnan sovit på under midsommarnatten 1935, Allerums socken. Nordiska museets föremål NM.0299798. Foto: Karolina Kristensson, ©Nordiska museet.

Midsommarstången är midsommarens främsta attribut. Det vi i Sverige kallar midsommarstång, kallas i andra länder majstång (jfr eng. ”Maypole”). Ordet majstång kommer inte från månaden maj, utan från ordet ”maja”, som betyder ’att smycka med löv’. Att maja, det vill säga att pryda med löv, är känt sedan mycket länge i Sverige, liksom midsommarstången. En del av bruket att sätta löv i åkrarna har en viss koppling till magiska föreställningar om att åkerns gröda på så sätt skyddas från missväxt.

Midsommarstången har sannolikt spritts till Sverige från Tyskland under medeltiden. De tidigaste avbildningarna av majstänger hittar vi i Erik Dahlbergs "Suecia Antiqua" utgiven på 1600-talet. I Tyskland liknade (och liknar) majstängerna inte dagens med kors och kransar, utan istället hänger man stora kransar runt en påle.

I likhet med julnatten var midsommarnatten föremål för magiska föreställningar. Växtligheten tillskrevs särskilda magiska krafter denna natt, liksom att man tänkte sig att de övernaturliga väsendena var särskilt aktiva. Därför var midsommarnatten lämplig för att samla läkande växter, men också för att spå in i framtiden. Man kunde exempelvis få hälsa genom att rulla sig naken i midsommardaggen.

Att spara kransen och lägga den i julbadet var ett sätt att bli frisk och stark under återstoden av vintern. Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar är att plocka sju eller nio sorters blommor för att lägga under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se vem man ska leva sitt liv med.

Midsommar, fest och det nationella

Midsommarfirande vägarbetare i fotoateljén ca 1901–1905. De byggde vägen mellan Lima och Rörbäcksnäs i Dalarna. Foto: L O Åkerman, ©Nordiska museet.

Liksom under trefaldigheten passade man i södra Sverige på att dricka källa för att få hälsa. I förväg hade man rensat källan och smyckat runtom med ett lager granris, som också vara bra att sitta på. Ibland blev det fest och ungdomarna dansade natten lång tills det var dags att gå till kyrkan nästa dag.

Midsommarafton var höjdpunkten på sommarhalvårets fester, speciellt för de unga. Ett talesätt säger att midsommarnatten inte är lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång. Så här beskrivs ett midsommarfirande i Björksäter i Västergötland 1689: "[det] Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas."

Midsommarens koppling till fest, romantik och som markering av årets växlingar kan man säga återfinns i dagens firande. Så länge vi talade om en industrisemester, alltså när merparten av den svenska arbetskåren började sin semester när industrierna stängde efter midsommar, innebar midsommar början på en ganska lång ledighetperiod. Allteftersom semesterns längd har ökat från två veckor på 1930-talet till uppemot sju veckor i vår tid, har industrisemestern spelat ut sin roll. Men midsommar spelar fortfarande en symbolisk roll som markör för semestern och för sommarens början.

Få högtider har väl förknippats så starkt med svenskhet som midsommar. Sant är att det finns en del ålderdomliga nordiska drag i högtiden, men den är mer lik de kontinentala majfesterna som inträffar ungefär vid samma tid. Möjligen firas den i Sverige idag på ett något särpräglat sätt, men vi knyter då an till ett europeiskt kulturellt arv. Ett utmärkande drag i midsommaren är förväntningarna på att konsumera alkohol, även bland ungdomar, vilket gör högtiden tämligen laddad och ambivalent.

Datum: 
2017-06-23
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här