Vårfrudagen (Våffeldagen)

Vårfrudagen – Marie bebådelsedag – är en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början. Enligt evangelierna fick jungfru Maria denna dag av ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande. Numer förknippar vi denna dag med våfflor. Till vårfrudagen finns flera lekfulla traditioner knutna, till exempel så kallade tranbrev.

En kristen tradition

I evangelierna berättas att ärkeängeln Gabriel nedsteg till Maria och meddelade att hon skulle föda Guds son nio månader senare. Dagen kallas därför i den kyrkliga kalendern för Marie bebådelsedag. Enligt folklivsforskaren Nils-Arvid Bringéus visar vårfrudagen att jungfru Maria omhuldats i det svenska förindustriella samhället. Dagen firas också till minne av ett av kristenhetens stora mysterier, jungfrufödseln.

I kristna länder har dagen firats åtminstone sedan 600-talet. Den infaller den 25 mars, nio månader före juldagen då Jesus sägs ha fötts.

I bondesamhället inledde vårfrudagen en period med intensivt vårbruk och markerade övergången mellan vinter och vår. I södra Sverige var dagen inledningen till den så kallade vårfrudagsräppen, då veckorna fram till midsommar räknades baklänges. I Västsverige sprang barn och ungdomar ibland barfota runt huset eller gödselstacken för att främja skörden och undvika sprickor i fotsulorna under sommaren. Enligt en numera övergiven tolkning skulle detta upptåg vara en rest av medeltida botvandringar som företogs barfota. I stället handlar det om en typisk vårsed med vilken man har hälsat sommarhalvåret välkommet. En annan sed som var knuten till aftonen före vårfrudagen och som främst har varit spridd i Värmland och Dalsland är att barnen gick runt och delade ut ”tranbrev”, teckningar av vårens budbärare tranan. Kvällen kallades ibland för tranafton. Vid vårfrudagen gick man också till sängs utan att dessförinnan ha tänt ljus, vilket man hade gjort under hela vinterhalvåret. Talesättet var att ”tranan bär ljus i säng”.

Fram till 1953 var Marie bebådelsedag en röd dag i den svenska almanackan. När helgdagen det året avskaffades, flyttades det kyrkliga firandet av jungfru Marie bebådelsedag till den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars. När påsken infaller tidigt högtidlighålls jungfru Marie bebådelsedag söndagen före palmsöndagen. Det icke kyrkliga firandet av Marie bebådelsedag/vårfrudagen ligger dock kvar den 25 mars.

Vårfrudagen användes även för vädertydor och betraktades som en vädermässig vändpunkt. Så mycket snö som det fanns på taken denna dag, skulle det också finnas på marken till Valborg.

Våfflor

NK:s skyltfönster, 1950. En liten pojkskyltdocka, i kockmössa med NK Livs logotyp och kockkläder, lagar våfflor. På ett anslag på väggen bakom honom står det: ”Inte ens den minste kock kan misslyckas med våfflorna när man använder VATO färdigblandade ingredienser som bara behöver tillsättas med vatten! SYLTEN har mamma redan köpt på NK-livs förstås!" Foto: Nordiska Kompaniet, ©Nordiska museet

Språkligt sett har ordet ”vårfrudag” ombildats till ”våffeldag”. Våfflor har medeltida anor, men då gjordes de ytterst sällan av vitt mjöl utan likheten syftar mer till brödets form. Moderna våfflor är i likhet med semlan ett arv från sent 1800-tal. Ingredienserna vitt mjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt utgjorde ofattbara lyxvaror för de flesta i det svenska bondesamhället. I den mån man producerade smör, såldes det på marknader.

Två recept på våfflor

Gräddvåfflor: Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor ur Cajsa Warg, Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber, 1755

Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas väl tillhopa med så mycket gott vetemjöl att det ringlar sig efter vispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt. NB. Till dessa våfflor bör vara god tjock grädda, som intet är för gammal, så bliva de goda.

Till 15 laggar:

3 ¼ dl sur tjock grädde eller crème fraîche

6 ½ dl vatten

1 ¾ dl smält smör

2 ägg

ca 5 dl vetemjöl

Maneer til at göra Sucker Waffler ur Romble Salé, Then Frantzöske Kocken och Pasteybakaren, 1664.

Slå tree Egg sönder uthi een skål/ och strö theruppå 1/4 Marker stött Sucker/ rör tilsamman och lägg ther til 1/4 Marker grant Hwetemiöl/ tillijka med 2. Lodh smält Smör/ som är färskt och osaltat/ slå thet ihop medh een skiedh eller wijsp/ och om blandningen tyckes wara för tunn/ så kasta ännu uthi henne någhot Sucker och lijtet Miöl at hon blifwer tiock.

När thet så är ihopa lagat/ skal man göra Wafle-Järnet warmt på båda sijdor/ men icke hålla thet öfwer Elden så länge at thet begynner röka/ förty tå blifwer thet förwarmt och bränner Waflan.

Therföre när Wafle-Järnet är nogsampt warmt/ skal man öpna thet och leggia ther inn uthi aff Deegen så stoort som ett lijtet Egg/ och breda thet uth i långdan/ sedan klämma Järnet sachteligen tilsamman/ och hålla thet öfwer Elden/ och wända thet om på andre sijdan/ at Waflan blifwer bakat på både sijdor. Ther effter tagher man henne aff Järnet/ och skräder bort bräddarne.

Men om Waflan hänger widh Järnet/ så är Deegen alt för fijn/ therföre skal man ännu giuta uthi honom lijtet Miöl/ Smör och Egg. Och äre thesse Waflerne bättre kalla til at ätha än warme.

3 ägg

106 g strösocker

106 g vetemjöl

27 g smält smör

Om blandningen blir för tunn, lägg till mer socker och mjöl föreslår Romble Salé.

Datum: 
2017-03-25
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här