Folkhemmet

Sverige under 1930–1960-talet

Politisk term och en epok

Folkhemmet är en politisk term som socialdemokratin använde för att beskriva en samhällsvision. Begreppet fick sin spridning efter att den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hansson använt det i ett berömt riksdagstal från 1928.

Idag används folkhemmet även som en beskrivning av en tid och en epok i Sverige som tog sin början under 1930-talet och slutade i mitten 1960-talet. På den här sidan hittar du material som rör denna tid utifrån Nordiska museets olika ämnesområden.

Kläder

Efter krigsslutet 1945 satsade Europa på nytt för att få igång industrierna för civilt behov. Efter hand importerades fler och fler varor till Sverige men fortfarande var tillgången på kläder och skor inte så stor. Man köpte inte färdigsytt i den omfattning som sker idag.

Kommunikationer

I en medelstor svensk stad som precis som landet i övrigt återhämtade sig från krigsåren var kollektivtrafiken en viktig förutsättning för att resa och röra på sig om man inte cyklade, promenerade eller vintertid i snösäkrare delar av landet åkte spark.

Gammal i folkhemmet

Efter andra världskriget var Sveriges befolkning äldre än i många andra länder i Europa. Medan de krigförande ländernas aktiva årskullar tunnades ut var svenskarna relativt opåverkade av kriget ur demografisk synpunkt.

Funktionsnedsättningar

Det var svårt att försörja sig för många personer som levde med olika funktionsnedsättningar. Störst möjligheter att få arbete hade dem som var döva eller hade hörselskada. För många var en knapp invalidpension, som den hette då, den enda inkomsten

Hemmens forskningsinstitut

Fram till 1930-talet hade Sverige sämst bostadsstandard i Europa. Fler, bättre och billigare bostäder behövde byggas. Hemmens forskningsinstitut formulerade vad som ansågs vara god boendestandard. De skapade regler och normer.

Folkhemslägenheten

Hur bodde farmor som barn? Kliv in i Folkhemslägenheten, en typisk lägenhet på två rum och kök från slutet av 1940-talet.

Visas tills vidare

Folkhemmets rum

Intendent Maria Perers berättar det funktionalistiska kökets historia.

Tvättstugan

Tvättstugan är ett folkhemsprojekt som startade på 1930-talet då Sverige skulle moderniseras och då alla skulle få det så bra som möjligt materiellt.

Folkhemmets musik

En samlingsskiva med folkhemmets favoriter sammanställd av Stefan Wermelin och Staffan Schöier.

Köp skivan

Folkhemmets rum

Nordiska museets böcker om folkhemmets olika rum - Köket, Vardagsrummet, Sovrummet, Badrummet och Tvättstugan.

Köp samlingsboxen

Köp enskilda böcker

Minnesväska

På Nordiska museet finns en minnesväska om folkhemsperioden som går att hyra. Väskan är speciellt framtagen för äldreboenden och dagverksamheter och dess syfte är att väcka minnen
och skapa samtalsämnen. Väskan innehåller fotografier och föremål från Folkhemsperioden. Till personal finns det instruktioner, faktatext om folkhemsperioden samt förslag på ämnen att ta upp under samtal. Kostnaden för att hyra väskan är 200 kr för två veckor.
För bokning och ytterligare information kontakta visningar@nordiskamuseet.se

Anita och Ingvar

Anita och Ingvar berättar om sina minnen från folkhemstiden. En del av en lärarhandledning

 


Litteratur

  • Hirdman, Yvonne: Sveriges historia - 1920-1965. Stockholm: Norstedt, 2012
  • Rudberg, Eva: Folkhemmets byggande - under mellan- och efterkrigstiden. Stockholm: Svenska turistfören., [1992]
  • Berggren Torell, Viveka: Folkhemmets barnkläder - diskurser om det klädda barnet under 1920-1950-talen. Göteborg: Arkipelag, 2007
  • Åkerman, Brita: Den okända vardagen : om arbetet i hemmen. Stockholm: Akademilitt., 1983
  • Bostadsvanor och bostadsnormer - Dwelling habits and housing norms / Svenska Arkitekters Riksförbund och Svenska Slöjdföreningens Bostadsutredning; red. Gotthard Johansson. Stockholm: Kooperativa förb. förl., 1955
  • Åkerman, Brita: Familjen som växte ur sitt hem. Stockholm, 1941
  • Lund, Kristina: Tvättstugan : en svensk historia. Stockholm: Nordiska museets förlag, 2009
  • Myrdal, Alva: Kris i befolkningsfrågan. 2. uppl. Stockholm: Bonnier, 1934