Nordiska museet under uppbyggnad, Stora hallen.

Om Nordiska museet

Det började med en resa i Dalarna

Hur det hela började

Hade det inte varit för Artur Hazelius hade inte Nordiska museet funnits. Museet var hans egen idé och skapelse.

Under en resa i Dalarna sommaren 1872 tyckte han sig se att mycket av den äldre allmogekulturen höll på att ge vika för den moderna tidens industrisamhälle. Intrycken från resan gjorde honom övertygad om att det var hög tid att börja samla föremål och minnen som för framtida generationer skulle kunna berätta om gångna tider. Han skred till verket redan under resan och köpte bland annat det föremål som skulle bli nummer 1 i museets samling, en yllekjol från Stora Tuna.

Ett år senare, i oktober 1873, öppnade han Skandinavisk-etnografiska samlingen på Drottninggatan 71. Samlingen växte snabbt och 1888 togs det första spadtaget till museibyggnaden på Djurgården.

Invigningen av den nya museibyggnaden på Djurgården ägde rum i juni 1907. Museet hade då gjorts till en stiftelse och namnet ändrats till Nordiska museet.

Idag är Nordiska museet Sveriges största kulturhistoriska museum. I samlingen finns cirka 1,5 miljoner föremål. Museet har också ett rikt kulturhistoriskt arkiv med bland annat en fotografisk samling med cirka 6 miljoner bilder. Museets bibliotek omfattar cirka 3 800 hyllmeter.

Artur Hazelius, Nordiska museets grundare

Artur Hazelius (1833–1901) Nordiska museets och Skansens grundare föddes 1833 i Stockholm.

Det blef mig uppenbart , att man skyndsamt måste ingripa, om man ville göra sig till godo de hjälpmedel för forskningen, hvilka ännu erbjödo sig i dessa gamla boningar som refvos, eller i dessa bohag, som ringaktades, och i dessa dräkter, som bortlades.

(Artur Hazelius 1898 i artikeln Ur Nordiska museets historia).

Nidbild av Artur Hazelius

Samlingarna växer

Nordiska museets samlingar växte snabbt under de första decennierna. Föremålen kom inte bara från Sverige utan även från de andra nordiska länderna.

Lillans sista bädd. Tavla ur museets samlingar.

En nydanare på utställningens område

Artur Hazelius ville göra sitt museum angeläget och fängslande. Utställningarnas innehåll och utformning skulle vädja till besökarnas känsla och fantasi.

Sofi Hazelius

Sofi Hazelius, Artur Hazelius maka, bidrog på flera sätt vid tillkomsten av Nordiska museet.

Brudgumshandskar från Söndre Trondheim, Norge

Namnet Nordiska museet

När Nordiska museet grundades 1873 hette museet Skandinavisk-etnografisk samling. 1880 ombildades museet till en stiftelse. I samband med detta ändrades namnet till Nordiska museet.

Känn dig själv – museets motto

Känn dig själv var det motto Artur Hazelius valde för museet. Idag kan innebörden av detta bäst uttryckas som; lär känna din historia, lär känna dina rötter och du kommer att förstå din samtid bättre och möta framtiden med större beredskap.

Skansen

Friluftsmuseet Skansen, som öppnades 1891, är också Artur Hazelius skapelse. Kultur och natur skulle här upplevas som en enhet, som ett Sverige i miniatyr. Skansen blev snabbt en stor framgång och en förebild för friluftsmuseer över hela världen. Ursprungligen hörde Nordiska museet och Skansen ihop men sedan 1963 utgör Skansen en självständig institution. Det rika föremålsbeståndet i hus och gårdar tillhör fortfarande Nordiska museet.

913.jpg

Nordiska museet under 125 år

1998. Red Medelius Hans, Nyström Bengt & Stavenow-Hidemark Elisabet. Nordiska museets förlag.

Pris: 125 kr

Köp boken

katalog2012-350px.jpg

Nordiska museet. Svenska trender och traditioner. 

2012. Red. Westergren Christina. Nordiska museets förlag

Pris 125 kr

Köp boken

Litteraturlista

  • Berg, Gösta 1933. Artur Hazelius. Mannen och hans verk. Stockholm
  • Bergman, Ingrid. 1991. Artur Hazelius. Nordiska museets och Skansens skapare. Nordiska museets förlag
  • Brokiga samlingars bostad. 2007. Fataburen Nordiska museet och Skansens årsbok. Nordiska museets förlag
  • Böök, Fredrik 1923. Artur Hazelius. En levnadsteckning. P.A Norstedts förlag, Stockholm
  • Ett hus fyller hundra. 2007. Red. Westergren Christina. Nordiska museets förlag
  • Fataburen. 1972. Fataburen Nordiska museet och Skansens årsbok. Nordiska museets förlag
  • Hillström, Magdalena. 2006. Ansvaret för kulturarvet. Studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering 1872–1919. Linköpings universitet
  • Mårtelius, Johan 1987. Göra arkitekturen historisk. Om 1800-talets arkitekturtänkande och I G Clasons Nordiska museum. Arkitekturmuseet
  • Nordiska museet under 125 år. 1998. Red Medelius Hans, Nyström Bengt & Stavenow-Hidemark Elisabet. Nordiska museets förlag
  • Nordiska museet. Svenska trender och traditioner. 2012. Red. Westergren Christina. Nordiska museets förlag
  • Samhällsideal och framtidsbilder. Perspektiv på Nordiska museets dokumentation och forskning. 2004. Hammarlund-Larsson Cecilia, Nilsson Bo G. & Silvén Eva. Carlssons förlag, Stockholm
  • Skansen under hundra år 1901. Red. Biörnstad, Arne. Wiken förlag.