Nordiska museets historia
Sedan 1873 samlar Nordiska museet verkliga föremål och berättelser som speglar människans liv från 1500-tal till idag för framtida generationer. Det här är historien om hur Artur och Sofi Hazelius skapade ett gigantiskt museum och arkitektoniskt mästerverk.
Det börjar med en resa i Dalarna
Under en resa i Dalarna sommaren 1872 ser makarna Artur och Sofi Hazelius hur folkliv, kläder, seder och bruk håller på att ersättas av ett nytt mode och nya traditioner. En stark känsla av att det gamla är på väg att försvinna och måste bevaras åt framtiden griper dem.
Redan på resan köper de in det som ska bli föremål med inventarienummer 1, en hemvävd yllekjol från Stora Tuna socken. Och nu startar ett gigantiskt insamlingsprojekt med hjälp av ett stort nätverk av frivilliga. Artur ska kalla dem ”skaffare”.
Det blef mig uppenbart, att man skyndsamt måste ingripa om man ville göra sig till godo de hjälpmedel för forskningen, hvilka ännu erbjödo sig i dessa gamla boningar som refvos, eller i dessa bohag, som ringaktades, och i dessa dräkter, som bortlades.
Artur Hazelius 1898
Skandinavisk-Etnografiska samlingen öppnar 1873
Efter bara ett år finns ett stort antal föremål att visa. Den 24 oktober 1873 öppnar Artur och Sofi Skandinavisk-Etnografiska samlingen i en hyrd lokal på Drottninggatan 71 i Stockholm.
Publiken möter verklighetstrogna, dramatiserade scener med dockor, dräkter och föremål ur den försvinnande allmogekulturen – mitt i industrialismens Stockholm.
Den nyskapande utställningen blir en framgång, både hemma och på Världsutställningen i Paris 1878. Det är unikt att det är folket som är i fokus, inte kungar och krig, som är vanligt för tidens nationella museer.
Museet på Djurgården klart 1907
Den 24 oktober 1888 tas första spadtaget till museibyggnaden på Djurgården i Stockholm. Arturs dröm om att visa upp samlingarna i ett palats för folket ska bli verklighet. Men det finns hinder på vägen och tar mer än ett kvarts sekel från ritning till invigning.
I juni 1907 kliver de första besökarna uppför trappan. Dagsljuset från takfönstren är enda belysning i Stora hallen och Gustav Vasa-statyn i gips visar en trött och åldrande kung. Varken Artur eller Sofi fick uppleva invigningsdagen. Artur går bort 1901 och Sofi redan 1874.
Berättelser och minnen
Förutom föremål ser Artur det som lika viktigt att bevara det immateriella kulturavet för framtiden: folkminnen, sagor, sägner, visor, dikter, musik, dans, traditioner, seder och bruk.
Artur lade grunden till Nordiska museets arkivsamlingar och allteftersom åren går samlar museet dagböcker, material om folktro och folkmedicin, uppteckningar från intervjuer, självbiografier, gårdsarkiv, familjearkiv, arkiv från personer, företag och föreningar.
Fyra stora donationer ger historiska miljöer och parker
Nordiska museet växer ytterligare under 1900-talet genom stora donationer av fyra unika kulturhistoriska miljöer att bevara:
- Härkeberga kaplansgård 1929
- Tyresö slott 1930
- Julita gård 1941
- Svindersvik 1949.
I och med det förvaltar Nordiska museet idag flera hundra byggnader, vidsträckta historiska parker, skogar, odlingslandskap och fiske- och vattenområden. Det är ett angeläget samhällsuppdrag att vårda dem på ett hållbart sätt för framtiden, inte minst ur klimat- och hållbarhetsperspektiv.
Idag finns över en och en halv miljon föremål, sex miljoner bilder och tusentals berättelser och minnen samlade i Nordiska museet. Vi bevarar dem för framtida generationer. Ihop med den hemvävda yllekjolen från resan i Dalarna.
- 1873: Skandinavisk-Etnografiska samlingen öppnar sin första utställning
- 1880: Samlingen blir en stiftelse och byter namn till Nordiska museet
- 1888: Första spadtaget till museibyggnaden Nordiska museet på Djurgården
- 1891: Hazelius andra skapelse, friluftsmuseet Skansen öppnar för allmänheten
- 1901: Artur Hazelius död
- 1907: Nordiska museet på Djurgården öppnar för publik
- 1925: Carl Milles nya kolossalstaty av Gustav Vasa i ek tar plats
- 1928–2016: Samtidsdokumentation genom frågelistor till ett nätverk av ”ortsmeddelare”, privatpersoner runtom i landet.
- 1929: Härkeberga kaplansgård doneras till museet av Sydvästra Upplands Hembygdsgille
- 1930: Tyresö slott inklusive park och marker i donation till museet av Claes Lagergren
- 1932: Elektrisk belysning i Stora hallen.
- 1938 och 1941: De för tiden moderna utställningarna Fiske, Bondens hushåll och Jakt är populära och många förfäras över de realistiska scenerna med björnen och räven i jägarens fällor.
- 1941: Museet tar emot godset Julita gård som gåva från den siste ägaren Arthur Bäckström.
- 1945: Insamling av arbetarminnen från olika yrkesgrupper.
- 1949: Överlåtelse av Svindersvik sommarnöje till Nordiska museet
- 1973: Museet firar 100-årsjubileum med Svenskens 100 år – Känn dig själv, en vandring i den svenska historien med start 1873 genom interiörer, affärsgata, järnvägsstation, borgerlig salong och storstadsenrummare. Många minns ladugården med doft av ko och dynga.
- 1997: Utställningen Drömmen om bilen med bilar, husvagn och mack från 40-talet lockar många män. Framför entrén ersätter en röd Volvo Amazon statyn av Karl X Gustav.
- 1991: Lek-och lärmiljön Lekstugan öppnar. Många återkommer till Lekstugan som vuxna för att låta sina egna barn uppleva 1800-talsliv på landet.
- Från 2015: Digital insamling genom webbplatsen Minnen.se av personliga berättelser, foton, teckningar, filmer och ljudinspelningar.
- 2019: Arktis – medan isen smälter. Flerårig forskningssamverkan ligger till grund för utställningen om livet för de fyra miljoner människor som lever i Arktis.
- 2020: Ny entré i konstnärlig gestaltning av finsk-samiska konstnären Outi Pieski.
- 2020: Digital insamling av corona-berättelser. Som första museum i världen samlar Nordiska museet in tankar från en vardag med pandemi.
- 2020: Tidsvalvet, en interaktiv museiupplevelse för alla från 8 år får premiär.
- 2023: Nordiska museets 150 års-jubileum
Tilllåt cookies så kan du se videon