Samer

Samisk historia och kultur

Samisk historia och kultur

Samerna, som är ett av världens urfolk, levde ursprungligen i Sápmi – Sameland där de försörjde sig på jakt, fiske och renskötsel. Numera bor samer på många platser och arbetar i alla slags yrken. Här hittar du information om samernas liv förr och nu, med inriktning på Nordiska museets samlingar och verksamhet.

Samiska samlingar

I Nordiska museet finns ett omfattande material för den som är intresserad av samiskt kultur och historia – i arkiv och bildsamlingar, bibliotek och föremålsmagasin.

Vem är same?

Victoria Harnesk: "Svensk är mer min nationalitet och samiskhet min identitet." Det finns många sätt att definiera sig som same. Ytterst är det ett val som varje person själv måste göra.

Samer idag

Att vara same kan idag betyda att ha vilket yrke som helst och bo var som helst i världen. Men det betyder också att man är en del av något större – en nationell minoritet och ett urfolk, som tillsammans arbetar för lika rättigheter med majoritetsbefolkningen.

Vad är Sápmi?

Sápmi är namnet på samernas ursprungliga landområde, men det betecknar även det samiska samhället och folket, samerna.

Sápmi – Sameland

En karta över Sápmi som geografiskt område kan aldrig vara exakt. Det saknas tillräcklig kunskap om de äldsta sydliga bosättningarna och gränsen för renskötselområdena längs kusten är omstridd.

Karta över Sápmi (bild)

Utställningskatalog

Katalog till Nordiska museets utställning Sápmi.
Rikt illustrerad och med text på svenska, nordsamiska och engelska.
Av Eva Silvén, Mats Landin och Christina Westergren.
96 sidor.

Köp boken

Forskning pågår

1939 tillsatte Nordiska museet en tjänst med särskilt ansvar för samiska frågor. Vad det kom att betyda är ämnet för forskningsprojektet Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet.

Rövat eller räddat?

Det här är ett samiskt heligt föremål, en seite, från Ailesjokk i södra Lappland som kom till Nordiska museet 1943. Idag ifrågasätts på vilket sätt urfolkens kulturarv har hamnat på de stora museerna. Borde samlingarna rentav återföras till sina ursprungliga platser?

Lotten von Düben

De äldsta kända fotografierna av svenska samer togs av Lotten von Düben under två resor i Lappland, 1868 och 1871. Här kan du se bilderna och läsa om resorna, fotograferingstekniken och dåtidens syn på samerna.

Gå till webbplatsen om Lotten von Düben

Nationella minoriteter

Här får du veta vad det kan innebära att tillhöra en nationell minoritet i Sverige, det vill säga identifiera sig som same, rom, jude, sverigefinne eller tornedaling. Fem personer berättar utifrån bilder, föremål och dokument i Nordiska museets samlingar.

Gå till webbplatsen om nationella minoriteter.

Det nya fjällvattnet

Suorva 1citat1Suorva 2Suorva 3Suorva 4citat2

Genom århundradena har samernas landområden – för renbete, jakt och fiske – bit för bit tagits i anspråk för andra verksamheter. Ett exempel är byggandet av den stora Suorvadammen, för att förse kraftverket i Porjus med vatten. I bilder och berättelser dokumenterade Ernst Manker 1939–40 hur vattennivån successivt höjdes och efterhand dränkte samernas marker.

Se bilderna stort

Utställningen Sápmi

Sápmi – om att vara same i Sverige öppnades i november 2007 och pågår tills vidare. Det är en utställning om identitet, historia och framtid, om rättigheter och orättfärdigheter, om kulturmöten och kulturkrockar, om bilden av sig sjäv och bilden av den andre.

Läs vidare

På internet finns mycket information och åsikter om samisk historia och kultur – webbplatser, bloggar, facebooksidor, twitterkonton. Här är några exempel på webbplatser, som i sin tur innehåller länkar åt olika håll:

Sametinget (Sverige), Kiruna


Samiskt informationscentrum, Östersund


Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, Östersund


Tidningen Samefolket


Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Jokkmokk


Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter


FN:s urfolksdeklaration


FN:s forum för urfolksfrågor


Om samer på Wikipedia


Litteratur

Litteraturen om samer är mycket omfattande och det som finns i svenska bibliotek går att söka i Svensk samisk bibliografi i Libris, Kungl. biblioteket. Även Nordiska museets bibliotek har många böcker om samer. Mycket går idag också att finna på internet. Exempel på litteratur med anknytning till Nordiska museets utställning Sápmi finns här.

  • Elenius, Lars. Nationalstat och minoritetspolitik. Samer och finskspråkiga minoriteter i ett jämförande nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur 2006.
  • Elenius, Lars & Ericsson, Leif, red. Är vi inte alla minoriteter i världen? Rättigheter för urfolk, nationella minoriteter och invandrare. En antologi från MR-dagarna 2008. Luleå/Stockholm: Luleå tekniska universitet/Ordfront 2009.
  • Fjellström, Phebe. Lapskt silver. Studier över en föremålsgrupp och dess ställning inom lapskt kulturliv. 2 vol. Stockholm: Almqvist & Wiksell 1962.
  • Huuva, Rose-Marie m fl. Viidát. Divttat Sámis = Vidd. Dikter från Sápmi. Stockholm: Podium 2006.
  • Jannok Porsbo, Susanna. Samedräkter i Sverige. Jokkmokk: Ájtte 1999.
  • Johansson, Peter. Samerna: ett ursprungsfolk eller en minoritet? En studie av svensk samepolitik 1986–2005. Göteborg: Göteborgs universitet 2008.
  • Kjellström, Rolf. Samernas liv. Stockholm: Carlssons 2000.
  • Kulonen, Ulla-Maija, Seurujärvi-Kari, Irja & Pulkkinen, Risto, red. The Saami. A cultural encyclopaedia. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2005.
  • Laestadius, Ann-Helén. Sms från Soppero. Stockholm: Podium/Nordiska museet/Samiskt informationscentrum 2007 (och senare upplagor).
  • Ledman, Anna-Lill. Att representera och representeras. Samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966–2006. Umeå: Umeå universitet 2012.
  • Lundmark, Lennart. Allt som kan mätas är inte vetenskap. En populärhistorisk skrift om Rasbiologiska institutet. Stockholm: Forum för levande historia 2007.
  • Lundmark, Lennart. Stulet land. Svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront 2008.
  • Manker, Ernst. Medmänniskor i norr. Sundsvall: Sinklarförlaget 1978. Samer – ett ursprungsfolk i Sverige.
  • Samer – ett ursprungsfolk i Sverige. Regeringskansliet/Sametingets informationscentrum 2004.
  • Silvén, Eva m fl. Sápmi – om att vara same i Sverige. Stockholm: Nordiska museet 2007. (Utställningskatalog.) 
  • Stoor, Krister. Juoiganmuitalusat – jojkberättelser. En studie av jojkens narrativa egenskaper. Umeå: Umeå universitet 2007.
  • Westergren, Christina & Silvén, Eva, red. För Sápmi i tiden. Stockholm: Nordiska museet 2008. (Fataburen.)
  • Westman, Anna & Utsi, John Erling. Gáriid áigi. Sámiid dolos gáriid ja oskku birra. // Trumtid. Om samernas trummor och religion. Jokkmokk: Ájtte 1998.