DUKADE BORD
3 okt 1955 – tills vidare
Vår utställning Dukade bord berättar om mat, dryck, seder och bruk i samband med måltider under fem århundraden, från 1500-talet till omkring 1950.
Utställningen Dukade bord öppnade redan 1955 och är fortfarande mycket omtyckt. Du kanske har hört talas om ”svanen”? Den minns många från sitt första besök hos oss.
Tio interiörer med dukat för fest
Du får se pampiga och eleganta dukningar varvade med det mer sparsmakade. Utställningen presenterar tio större och mindre interiörer med uppdukade bord ur slotts-, herrgårds- och borgerliga miljöer. Det finns bord för frukost, middag och fest, för konfekt, punsch och brännvin. Dessutom ett stort bord för kaffekalas och ett litet för te.
En kavalkad av bestick, dryckeskärl och serviser
Du kan också se hur servisgods, dryckeskärl och bestick förändrats och utvecklats genom tiderna. I sidomontrar finns mängder av vackra och intressanta föremål som hör till det dukade bordets historia: bägare, kannor och krus, flaskor, karotter, terriner, tallrikar av olika material, smörgåsgaffel, sardingaffel, kaviarspade, sockertång, toddysked och mycket mer.
Utvalda bord från 1500-talet till 1950
I utställningen visas dukade bord från 1500-talet till 1950: stora fester, kaffekalas, tebjudning och brännvinsbord.
-
Utställningen Dukade bord visar festmåltider från fem århundraden. Foto Karolina Kristensson/ Nordiska museet -
Utställningen Dukade bord visar festmåltider från fem århundraden. Svanen minns många från sitt första besök på Nordiska museet. Foto: Emma Fredriksson/ Nordiska museet -
Utställningen Dukade bord visar festmåltider från fem århundraden. Foto Karolina Kristensson/ Nordiska museet
Tre höjdpunkter i utställningen
1. Stolt svan för steken
Dukningen ska vara vacker och imponera på 1600-talet, som här med en stekt svan mitt på bordet. Fjäderskruden användes många gånger, man lade bara dit en ny stek.
2. Brännvinsjungfru
Får det vara en sup? Upphälld ur näpen brännvinsjungfru i moderiktig stass, tillverkad i Höganäs 1840 av blyglaserat lergods.
3. Pastejstoppad skogsfågel
Lägg märke till mathistoriens raffinerade rätter och dukningsdetaljer, till exempel den lilla duvan som bjuder in till fest i ett exklusivt hem.
Hur såg ett middagsbord på 1500-talet ut?
Under 1500-talet dominerades de svenska borden av enkla material. Du skulle ha ätit på en trädisk och druckit ur ett kärl av trä, tenn eller lergods. Gästerna hade med sig egen kniv, men det var också tillåtet att hjälpa till med fingrarna.
Ett middagsbord från 1500-talet ser kanske enkelt ut, men skenet bedrar. En fin middag hade på den här tiden många rätter: soppor, rotsaksmos, vilt, fisk, fågel, pastejer, korv, lagrade ostar, frukt och sötsaker.
Hur gick en festmåltid till på 1600-talet?
1600-talsbordet speglar stormaktstid, rikedom och överflöd. Den manglade damastduken med bibliska motiv, brutna servetter och en stolt svan mitt på bordet skulle imponera på gästerna.
Svanen var både mat och skåderätt. Inuti fjäderskruden doldes en stek. Fågeln återanvändes många gånger, man lade bara dit en ny stek.
Måltiden var indelad i olika så kallade anrättningar. Första anrättningen bestod av soppa, fisk, kött, pastej och tårta. Som andra anrättning serverades liknande rätter tillagade av dyrare råvaror. Slutligen stod ett konfektbord uppdukat vid sidan av matbordet.
Hur såg ett dukat bord ut på 1900-talet?
Omkring sekelskiftet 1900 började man intressera sig för formgivarna bakom serviser, glas och husgeråd. Fabrikerna engagerade kända konstnärer. I början av 1900-talet blommade jugendstilen. Den blev stramare under de följande årtiondena för att under 1930-talet övergå i funktionalism – ”funkis”. Under 1920-talet lanserades specialverktyg som osthyvel och druvsax.
Hur gick ett kaffekalas till?
Vid sekelskiftet hade kaffekalaset blivit ett alternativ till middagsbjudningen. Det gav möjlighet att umgås mer informellt. På ett riktigt fint kaffekalas, ett födelsedagsfirande eller en begravning bjöds det på vetebröd, sockerkaka och småkakor. Alltid i den ordningen.
