Midsommarstången reses

Traditioner

Om livets och årets högtider
Visas: 
Tills vidare
Öppettider: 
kl 10–17, ons kl 10–20

Fest och högtid livet igenom
– när, hur och varför

De högtider som firas i Sverige idag är av olika ålder och har inslag från många delar av världen. Högtidernas firande har sitt ursprung både i religionen och i folktron. Spår finns av såväl hedendom som katolicism och protestantism. Utställningen berättar både om traditioner som återkommer varje år och om sådana som hör livet till. I montrar visas detaljer och historia kring midsommarfirandet, julen, påsken och kräftskivan likväl som dopet, konfirmationen, bröllopet och begravningen.

Julgranen

Långt innan vi satte in julgranen i stugan ställdes på många håll höga kvistade granar med endast en granruska i toppen på var sida om ytterdörren eller framför gården. Det var ett tecken på att julfriden hade inträtt men också ett skydd mot farliga makter. Traditionen med inomhusgran kom från Tyskland och den första kända klädda granen i Sverige är från 1741 och var klädd med äpplen, saffranskringlor och vaxljus. Från herrgårdar, prästgårdar och skollärarboställen spred sig julgranen ut i bygderna, för att i slutet av 1800-talet vara allmän i hela landet. Då var fortfarande många granar så små att de kunde placeras på bordet eller hängas från taket.Julaftonsinteriör från ett högborgerligt hem på 1890-talet i utställningen Traditioner.

Namnsdagsfirande

Förr var det mycket vanligare att man firade namnsdagar än födelsedagar - man visste inte alltid när man var född. Årstafrun Märta Helena Reenstierna, som levde på Årsta gård nära Stockholm, skrev sina berömda dagböcker från 1793 fram till 1839. I dem berättar hon hur hennes namnsdagar som inföll i juli firades, bland annat att man ett år klädde hennes länstol med blomstergirlanger och sidenband.

Kristningasvep

I dag kan vi i Sverige välja hur vi vill högtidlighålla att ett barn har fötts. För hundra år sedan fanns knappast något val – då genomfördes ett kristet dop. Det odöpta barnet ansågs helt oskyddat och kunde utsättas för både djävulens och trollens verk. Genom dopet kom barnet under Guds beskydd. Odöpta barn betraktades som hedningar och först i och med dopet blev de kristna. Dopdräkten försågs gärna med blänkande saker och symboler för att skydda banret mot ”onda makter” under färden till kyrkan.

Om  Anners braskar, så slaskar jul,
Men slaskar Anners, så braskar jul.

Så sa man förr om Andersdagen, den 30 november. Braska betyder att det är så kallt att det dånar, knastrar och brakar. Dagen har fått sitt namn efter aposteln Andreas som var Jesu första lärjunge.

Begravning: Hanse-Kalle i kistan

Fiskaren Hans Karlsson, kallad Hanse-Kalle, står lik i fiskeboden på 1930-talet. Fram till för ungefär hundra år sedan dog de flesta i Sverige i hemmet. Ända från barndomen såg man äldre generationer vissna och sedan dö, men också yngre människor som dog i sjukdomar och farsoter. När en person avlidit hjälptes hela byn åt att ordna med det praktiska. Snickaren gjorde kistan och grannarna svepte den döde. Att gräva graven turades man om med. Gästerna bidrog med mat och bakverk till begravningskalaset. För att familjen och vännerna skulle få ta avsked låg den avlidne kvar i hemmet i sin kista i ett par dagar.

Begravningsscen från utställningen Traditioner

Häxprocesser och påskkärringar

Dagens påskfirande inleds med skärtorsdagen som enligt folktron är dagen då häxorna flyger till Blåkulla för att umgås med djävulen. Förr var man noga med att låsa in redskap som spadar och kvastar eftersom häxorna kunde använda dem till sin färd. I utställningen berättas om hur det på 1600-talet rådde en så stor häxskräck, att hundratals kvinnor avrättades efter att ha anklagats för att utöva häxkonst. Nu för tiden uppträder de utklädda påskkärringarna på skärtorsdagen eller påskafton. Traditionen att klä ut sig till påskkärring inleddes troligen i början av 1800-talet, då det mest var ungdomar och vuxna som klädde ut sig. De efterliknade de riktiga häxorna och hittade på olika hyss. Dagens små påskkärringar är harmlösa och nöjer sig med att be om godis.

Bild från museets utställning Traditioner. Processer mot kvinnor utpekade som häxor under 1600-talet

Fettisdag

Tidig morgon fettisdagen 1909: Klockan är 6 och tre bröder iklädda nattskjortor med faslagsris i händerna smyger tyst på tå för att piska hushållets övriga invånare. Efter utdelandet av risbastun väntar fettisdagsbullar med måttlig fyllning som äts med ångande vam mjölk i djupa tallrikar.

Tre måsten att titta på

1
Julaftonsinteriör från ett högborgerligt hem

Julgranen

Julaftonsinteriör från ett högborgerligt hem på 1890-talet i utställningen Traditioner.

2
Namnsdagsfirande

Namnsdagsfirande

Förr var det mycket vanligare att man firade namnsdagar än födelsedagar - man visste inte alltid när man var född.

3
Dopdräkt

Kristningasvep

Dopdräkten och mössan för en flicka är från 1800-talets första hälft och härstammar från Veinge socken i Halland.

Biblioteket

Litteraturlista

Läs och lär mer om utställningens ämne. Nordiska museets bibliotek tipsar om fördjupningslitteratur kopplat till utställningen.

Årets dagar

Läs mer om Årets dagar

Två barn lyssnar på audioguide

Låna en audioguide

Låna en audioguide och gå på en rundvandring och se det bästa i Nordiska museet på en timme. Audioguiden kan lånas kostnadsfritt i receptionen. Audioguide finns på svenska, lätt svenska, engelska, tyska, spanska, ryska, franska. Barnspåret finns endast på svenska.

Visningar

Med hjälp av Nordiska museets erfarna pedagoger kommer du att få en upplevelse utöver det vanliga. Lyssna och fråga så får du veta allt om utställningen.

Boka visning

Boka skolprogram