Kristi himmelsfärdsdag firades till åminnelse av Jesus himmelsfärd 40 dagar efter påsk. Den var känd som den första sommardagen, och innebar att vinterklädseln lades undan och kvinnorna kunde gå barärmade. Dagen kallades ibland för metardagen eftersom sommarfisket inleddes.
Bilden: Skolplansch över Kristi himmelsfärd, ur Nordiska museets föremålssamling, invnr: NM.0293567.
Påsken följs av 40 glädjedagar, den tid som Jesus efter uppståndelsen visade sig för sina närmaste anhängare. I Apostlagärningarna får vi veta att Jesus for upp till himlen på den fyrtionde dagen efter sin uppståndelse från de döda. Kristi himmelsfärdsdag inträffar alltid på en torsdag.
I västra delarna av Sverige är det känt att människor tände eldar på Kristi himmelsfärds dag, en sed som är känd även i Skåne. På sina håll trodde man att eldarna skulle skrämma bort vargar, det vill säga samma förklaring som har knutits till valborgsmässoeldarna.
De tre dagarna närmast före Kristi himmelsfärdsdag var länge så kallade gångdagar då prästen med sin församling vandrade ut över markerna och bad böner om god årsväxt. Först 1772 förbjöds denna sed med katolskt ursprung.
Kristi himmelsfärdsdag betraktades ibland som den första sommardagen. Då skulle kvinnorna gå med bara armar – dagen kallades ibland för ”barärmdagen”. I Värmland började man till exempel att använda bomullsklänningarna.
I Nordiska museets arkiv finns flera uppteckningar om Kristi himmelsfärd som en dag när flickor och pojkar, utan övervakning av vuxna, träffades utanför kyrkan. I det annars hårt kontrollerade bondesamhället kan man ana att detta var en stor händelse i ett starkt könsuppdelat samhälle.
Kristi himmelsfärdsdag ansågs avgöra hur fisket skulle bli under resten av året. Den kallas ibland för metardagen, eftersom sommarsjöfisket påbörjades.
Denna dag ansågs bra för att fånga rävungar, eftersom man tänkte sig att rävhonan tog ut sina ungar i solen. Då var de lätta att fånga. En annan sed förknippad med Kristi himmelsfärdsdag är "gökotta", som är känd i södra och mellersta Sverige. I arkivuppteckningar vittnas det om årets första utflykter, gärna tidigt på morgonen, för att hälsa våren och värmen. Men nu kunde också ungdomarna träffas utan föräldrarnas insyn.
Arbetarledaren August Palm arrangerade under 1880-talet flera gökottor i södra Stockholm. Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.
Vill du veta mer om årets dagar och varför de firas? Gå på utställningen Traditioner på Nordiska museet på Djurgården.