Långfredag

Långfredagen är en dag som långt in i vår tid präglats av stillhet och tystnad. Långfredagen är den stora sorgens dag, Jesus dödsdag. Sorgen markerades genom att inga onödiga sysslor fick utföras. Man åt enkelt och barnen fick inte leka. Stämningen beskrevs som tung och tryckande. Långt in i vår tid var affärer, restauranger och biografer stängda.

Bilden: Oljemålning, Nordiska museets föremål NM.0095636. Foto: Bertil Wreting, ©Nordiska museet.

Långfredag och nöjesförbud

Den vecka som påsken inträffar, kallas ännu idag "stilla veckan". Eftersom påsken i kristenheten ägnas åt Jesu lidande och död, blev man genom tystnad varse allvaret i den bibliska berättelsen.

Så sent som till 1969-talet var det i lag förbjudet att vara för lössläppt på långfredagen, men i en proposition till Sveriges riksdag 1969, föreslås "upphävande av nu gällande förbud mot offentliga tillställningar på juldagen, långfredagen och påskdagen" (Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1969). Upphävandet av förbudet föregicks av en mångårig debatt. Varför skulle så många "för vilka dessa helgdagar inte har någon religiös betydelse […] behöva vidkännas inskränkningar bara för att vissa personer anser att dessa dagar [är] särskilt heliga", återger till exempel Dagens nyheter 1965 (DN 24/2 1965). Samma argument restes redan i slutet av 1800-talet.

Datum: 
2023-04-07
2024-03-29
2025-04-18
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här