Mårtensgås

Seden att äta gås på mårtensafton är känd sedan 1500-talet hos de högre stånden i hela Sverige. Först mot slutet av 1800-talet spreds gås som festmat, i takt med ökat välstånd. I vår tid förknippas gåsätande med Skåne, vilket är en sen företeelse. Dagen har namn efter helgonet Martin, ett namn som i Sverige ombildats till Mårten. S:t Martins attribut var en gås.

Foto: Hans Malmberg, Nordiska museet

Till minne av S:t Martin

NK:s skyltfönster november 1948, ”Nu fira vi Mårten Gås”. Borden är dukade med vad som ska se ut som tillagad gås och spettekaka. Som på väg in i rummet, en skyltdocka klädd i folkdräkt. På väggen ett anslag med texten ”Nu fira vi Mårten Gås med skånska gäss och härlig svartsoppa från NK:s livsmedelsavdelning". Foto: Nordiska Kompaniet, ©Nordiska museet.

I vår tid anses allmänt att mårtensgåsfirandet med gåsstek och svartsoppa är en typisk skånsk sed. Men högtiden är känd i stora delar av Europa åtminstone sedan medeltiden. Då firades den till minne av S:t Martin, en helgonförklarad biskop från Tours i Frankrike. Under medeltiden var Martinshelgen en av de viktigaste höstliga högtiderna. S:t Martins attribut var gåsen.

Seden att äta gås den 10 november förekom i högreståndsmiljöer och hos välbärgade familjer i städerna. Den äldsta uppgiften om gåsätande vid mårtensafton är från 1500-talet och kommer från Stockholmstrakten. Den 13 november 1557 skriver riksrådet Björn Persson Bååt från Fållnäs gård i Södermanland till sin bror och tackar honom för den ”sancte morthens gåsz” han fått. Först under 1800-talet blev gåsstek något mer spridd socialt. Men det är först under 1900-talets välfärd som vi på allvar börjat äta gås.

I länder som Tyskland, Frankrike och Danmark finns ännu tidigare belägg för gåsen som högtidsmat. Det finns skäl att tro att gåsätandet, liksom många andra seder och högtider, kommit till Sverige via Tyskland.

Till Skåneböndernas bord kom gåssteken vid 1800-talets mitt och då huvudsakligen till de sydvästra delarna. Vid samma tid började landets restauranger servera gåsstek på mårtensdagen. Då hade den tidigare allmänt spridda gåsuppfödningen alltmer minskat uppåt landet, utom i Skåne. Gåsavelns minskning berodde på enskiftets genomförande. Gässen kunde inte längre finna bete på byarnas gemensamma marker. I de sydligaste landskapen fann de dock bete på feta stubbåkrar och sanka sjöängar. Gåsens symboliska betydelse kan även hänga samman med att åldermansgillet, i vilket man växlade byarnas ålderman, förlades till mårten, då man även åt anka och höna.

Namnet Mårten/Martin

En flicka sitter på huk och iakttar tre gäss. Foto: Fotograf ej känd, Nordiska museet.

Den 11 november bär namnet Mårten i almanackan och den 10 november är Martins dag, och det är två olika personer som avses. Den 11 november är den helige Martin av Tours dödsdag, i äldre almanackor benämnd Mårten biskop. I Sverige firas Mårten som regel på kvällen före själva dagen, alltså på mårtensafton den 10 november. Den 10 november är reformatorn Martin Luthers födelsedag. Han föddes denna dag år 1483 och fick sitt förnamn därför att det var mårtensafton, det vill säga kvällen före dåvarande Martindagen.

Legenden om S:t Martin berättar att han försökte undkomma att bli vald till biskop i Tours genom att gömma sig i en gåsstia. Gässens kacklande förrådde honom emellertid så han blev biskop i alla fall, biskopsutnämningen lyckades han inte smita undan ifrån. På bondesamhällets runstavar markerades dagen med en gås. Under senhösten är gåsen som mest välgödd, vilket säkert är en faktor i mårtensfirandet. 

Om vädret denna dag sades att när Mårten åker släde, så rider Anders eller det omvända. Innebörden är att om det ligger snö på mårtensdagen, så kommer det bli barmark på Andersdagen den 30 november.

Datum: 
2019-11-10
2020-11-10
2021-11-10
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här