Skärtorsdag

I bondesamhällets föreställningsvärld var skärtorsdagsnatten häxornas natt. I sägnerna flyger häxorna på smorda kvastar till Blåkulla för att träffa Djävulen själv. Ordledet "skär" kommer av ordet "skära", som betyder rening. Skärtorsdagen sågs enligt äldre tradition som en reningens dag, genom syndaförlåtelsen och nattvarden. Därmed hade dagen i äldre katolsk tro en påtaglig religiös innebörd.

Bilden: Tre påskkäringar på påskafton 1947. Solna, Råsunda. Foto: Brynolf Hellner. Bilden är beskuren. ©Nordiska museet

Häxornas natt

Monica Zetterlund som påskkäring Foto: Gösta Glase, ©Nordiska museet

Häxeriföreställningarna är kopplade till den bibliska berättelsen om Jesus sista dagar. Aftonen före långfredagen intog Jesus påskmåltiden med sina lärjungar och instiftade nattvarden. Senare på natten förråddes Jesus av Judas, vilket var början till Jesu lidande. Enligt de folkliga föreställningarna släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd att korsfästas. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Man kunde skydda sig mot påskkärringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller att tända påskeldar.

Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser då mer än tvåhundra kvinnor avrättades efter plågsam tortyr. Den sista häxdomen i landet avkunnades 1704. Först 1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen.

Eftersom häxornas ondska hotade människan stängdes dörrar och spjäll. Man ställde undan de redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin Blåkullafärd på skärtorsdagen: hötjugor, spadar, ugnsrakor, bakspadar och kvastar. För att skydda kreaturen målade man kors på fähusdörren eller lade stål i ladugårdströskeln. Annars kunde häxorna tjuvmjölka kreaturen eller använda dem till riddjur vid flygturen till Blåkulla.

Vår tids häxor

Tre påskkärringar i Knivsta, Uppland. Foto: Birgit Brånvall, ©Nordiska museet.

Dagens mer beskedliga påskkärringar, oftast utklädda barn som önskar glad påsk och kanske överlämnar påskbrev, är inspirerade av bondesamhällets häxeriföreställningar. Från början imiterade påskkäringarna riktiga häxor. De hade täckande masker, kvast, ibland smörjhorn och kaffepanna och försökte skrämmas genom att kasta ner sten i skorstenen eller lägga en glasskiva över skorstenen för att röka ut familjen. Man kan säga att små barn symboliskt gestaltar ondskan, ett tema som går igen under exempelvis Halloween.

Traditionens ålder och ursprung är okänt, men den existerade åtminstone vid 1800-talets början i västra Sverige. Under 1900-talets början spred den sig därefter snabbt.

Numera är det vanligt med påskkäringar över hela Sverige och i Finland. Ursprungligen var det tonåringar och vuxna som klädde ut sig till påskkäringar.

Idag mest är små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar. Nuförtiden är påskkäringarna i västra Sverige i farten på påskaftonen, medan skärtorsdagen är den vanligaste dagen i östra Sverige.

Datum: 
2019-04-18
2020-04-02
2021-03-24
2022-04-13
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här