Folktro om midsommarnattens magi

Sju blommor under kudden för att se sin framtida partner är inte allt. I folktron var midsommarnatten full av möjligheter att ta tillvara när naturen fylldes med magi och mystiska krafter var i rörelse. Tora Wall, folklorist på Nordiska museet, berättar om ritualer för att fånga naturmagin – och hur du skyddar dig mot övernaturliga väsen i den ljusa midsommarnatten.

 

Först, vad menas med folktro, Tora?

–Med folktro menas föreställningar, ofta med övernaturligt innehåll, som präglar människors tankevärld men inte är en del av den officiella religionen. Exempel på företeelser inom folktron är magi, väsen och ritualer för att få magiskt skydd, bota sjukdomar, förutspå framtiden, dra lycka till sig själv eller bringa olycka över någon annan.

Vad finns i museets samlingar som gör att det går att veta något om folktrons föreställningar och tankevärld?

–I våra samlingar kan man hitta berättelser om midsommarnattens magi, och andra magiska tidpunkter, i uppteckningar som museet samlat in genom till exempel fältarbeten och som svar på frågelistor. Till museets äldre folkloristiska material hör Hammarstedska samlingen, som består av uppteckningar från fältarbeten initierade av arkivets första föreståndare Nils Edvard Hammarstedt och utförda av museets utsända fältarbetare.

Hur såg folktron kring midsommar ut, vad säger de här berättelserna?

–Midsommarnatten troddes vara fylld av magi. Övernaturliga krafter och väsen var i rörelse, så det gällde att vara försiktig men det fanns också möjlighet att själv använda sig av magin. Midsommar, liksom de andra stora högtiderna under året, ansågs lämpa sig särskilt väl för att förutsäga framtiden. Tre frågor var centrala: vilka skulle dö, vilka skulle gifta sig och hur skulle skörden bli under det kommande året, berättar Tora.

 

Tre frågor var centrala: vilka skulle dö, vilka skulle gifta sig och hur skulle skörden bli under det kommande året

 

Gå motsols och vaka tyst för att sia om framtiden

 

–För att sia om det kommande året kunde man gå så kallad årsgång. Detaljer i beskrivningarna kan skilja sig åt men kärnan i ritualen var att på fastande mage och under tystnad gå motsols tre gånger runt en eller flera kyrkor. 

–Om årsgångaren genomförde hela ritualen fick han på vägen hem uppleva syner eller ljud som berättade om händelser under det kommande året. Det kunde vara begravningstågen för de som skulle dö, eller bröllopsföljen för de som skulle gifta sig. Ett vanligt motiv i dessa sägner är att årsgångaren får se sin egen begravning. 

 

kärnan i ritualen var att på fastande mage och under tystnad gå motsols tre gånger runt en eller flera kyrkor.

 

–Ibland beskrivs hur årsgångaren råkar ut för övernaturliga faror längs vägen. Gloson, ett spöksvin med glödande ögon och rakbladsvass rygg, var en av dessa. Kyrkogrimen, en magisk väktare som skapades genom att ett djur offrades när kyrkan byggdes, en annan. Den vanligaste tidpunkten för årsgång var dock julnatten. Midsommar var inte den enda magiska tidpunkten på året. 

–Ett annat sätt var att sitta tyst och vaka på en magiskt laddad plats om natten, till exempel vid en jordfast sten eller en korsning där fyra vägar möttes.  Hade man tålamod skulle till slut framtiden visa sig. Det är svårt att säga i vilken utsträckning dessa ritualer utfördes i verkligheten eller var berättarmotiv, som man knöt till sig själv eller till andra.

 

Och för att veta mer om sin framtida kärlek?

–Lekfulla kärleksspådomar var särskilt populära hos de unga och ogifta. En av de vanligaste metoderna finns fortfarande kvar men är idag i första hand en barntradition: att plocka blommor och lägga under kudden för att drömma om den man ska gifta sig med.

–Blommorna skulle enligt traditionen plockas under tystnad, prat och skratt bröt magin. Tystnad är ett vanligt inslag i folktrons magiska tänkande, att gå ifrån det vardagliga beteendet markerar att det är rit som utförs. 

 

 

Blommorna skulle enligt traditionen plockas under tystnad, prat och skratt bröt magin.

 

–Antalet blommor varierar men vanligast är nio eller sju, tal som i många sammanhang ses som magiska. Ibland sägs det också att den som vill spå sig ska klättra över en gärdsgård mellan varje blomma. Det kan ses som en symbolisk gränsöverskridning mellan den vanliga världen och det övernaturligas värld. 

 

 

Fånga daggen för att bli frisk och stark

 

–Gränsen mellan människornas värld och det övernaturliga ansågs vara tunnare än vanligt denna natt och naturen fylldes med magi. Läkeväxter, som tibast och vänderot, ansågs bli extra kraftfulla och därför samlade man gärna sådana i den ljusa midsommarnatten.

 

Läkeväxter, som tibast och vänderot, ansågs bli extra kraftfulla och därför samlade man gärna sådana i den ljusa midsommarnatten.

 

–Man band också så kallade midsommarkvastar- eller buketter av blommor som plockades under midsommarnatten och torkade för att bevara midsommarens magi över året. Dessa lades ibland i vattnet vid julbadet, för att bevara hälsan hos gårdens folk genom vintern, eller brändes för att röken skulle användas för att bota hästar eller kor som blev sjuka under året.

–Daggen som föll när midsommarnatten övergick i gryning var eftertraktad. Om man rullade sig naken eller gick barfota i den skulle man hålla sig stark och frisk. Daggen samlades också för att bota sjukdomar med och för att få bröd och öl att jäsa ordentligt.

–På en del ställen i Sverige finns speciella källor, som smyckades med löv och blommor på midsommar. Dit gick man för att dansa och ha fest men också för att ta del av källans magiska krafter. Källor sågs som magiskt laddade platser i folktron och krafterna speciellt stora vid vissa tidpunkter på året. Midsommar var en sådan och därför drack man av källvattnet denna natt och offrade kanske en slant för att få hälsa och kraft under året.

 

Daggen som föll när midsommarnatten övergick i gryning var eftertraktad. Om man rullade sig naken eller gick barfota i den skulle man hålla sig stark och frisk

 
  • En svartvit bild av ett sällskap i gamla allmogekläder vandrar i gröngräset
    Här vandrar Nils Edvard Hammarstedt tillsammans med några ungdomar i skymningen till en gammal källa i Lövmarken, Söderbärke, Dalarna år 1908. Foto: Okänd; A C Hultgren/ Nordiska museet
  • Den smyckade källan i Lövmarken, Söderbärke, Dalarna år 1908. Foto: Okänd; A C Hultgren/ Nordiska museet

 

–Även annat kunde förstärka källans magiska laddning, som att den låg på gränsen mellan två landområden eller om den fick sin tillförsel av vatten från ett nordrinnande vattendrag. Norr var det väderstreck som främst förknippades med magi och trolldom och därför lämpade sig nordrinnande vatten bäst för ritualer.

 

Vad fick människor att sätta hopp till naturens krafter på det här sättet?

–Det har att göra med levnadsförhållanden där det var av stor vikt att bli gift, många hade krämpor och ingen läkare att gå till och där en god skörd avgjorde om man skulle behöva svälta eller ej.

 

Skydda dig mot övernaturliga väsen

 

–Det är egentligen inte något särskilt väsen som sägs vara mer aktivt under midsommarnatten än något annat. Men tidpunkten för midsommar, då året var på väg att vända, troddes innebära att det övernaturliga lättare kunde få makt över människor än annars. Tanken knöts till det väsen man själv hade föreställningar om: för en skogshuggare var det kanske skogsrået, för de som bodde nära ett berg känt för sina troll var det trollen. Längre norrut var vittra det väsen som dominerade föreställningsvärlden och där var det vittrorna som stod för den största övernaturliga faran.

–Alla väsen hade förmåga att ställa till med skada men en del sågs som farligare än andra: Näcken härskade över sjöar, forsar och åar och var känd för sin lust att dra människor med sig ner under ytan, där de drunknade eller tvingades leva med honom i hans rike under vatten. Han var också känd för sin trollbindande musik, och den som lyssnade till tonerna hamnade i näckens våld.

 

Tidpunkten för midsommar, då året var på väg att vända, troddes innebära att det övernaturliga lättare kunde få makt över människor än annars.

 

–Det sades också att man kunde söka upp näcken för att lära sig spela av honom. Det krävde ett offer, som ett köttben, en svart katt eller tre droppar blod från spelmannens lillfinger, och var riskfyllt för näcken var alltid förrädisk – men den som lyckades blev en övernaturligt skicklig spelman.

–I södra delarna av Sverige berättades det om hur näcken förförde, och förgjorde, kvinnor som hamnade i hans våld. Näcken visade sig i stort alltid i en gestalt av manligt kön. Han kunde vara man, pojke eller gubbe men också ett djur. Speciellt förtjust var han i att ta form av en hingst. I Skåne var föreställningen om näcken i hästgestalt så dominerande att den utvecklats till ett väsen som nästan kan betraktas som fristående: bäckahästen.

 

 

Älvorna var ett annat farligt väsen, kända för att sätta sjukdom på människor om de blev retade (och de var rätt lättstötta). Röda utslag på huden som kliade och sved kallades ibland för älvblåst eftersom man tänkte att de uppkommit för att älvorna blåst på en. För att få bot kunde man offra till älvorna eller blåsa genom ett ihåligt strå ner i skål med nordrinnande vatten – eller ännu hellre midsommardagg – för att på så sätt vända magin tillbaka mot älvorna.

 

Nämns några knep för att skydda sig mot folktrons övernaturliga väsen?

–Mot väsen och magi kunde man skydda sig med järn. Den som hade ett eldstål, en kniv eller en sax med sig kunde känna sig trygg. Eld var ett annat kraftfullt skyddsmedel. Salt troddes också ha skyddande egenskaper. Man kunde gärna kombinera två olika skydd, till exempel kasta några saltkorn i elden. Att nämna Guds namn, göra korstecken eller läsa ur Bibeln hjälpte alltid den som hamnat i det övernaturligas makt. För den som blivit bergtagen av trollen var det viktigt att komma ihåg att inte smaka på något de bjöd att äta eller dricka.

 

Man kunde gärna kombinera två olika skydd, till exempel kasta några saltkorn i elden.

 

När var de här traditionerna och tankarna vanliga?

–När det gäller magiska föreställningar kan det vara svårt att göra en exakt datering eftersom de i första hand förs vidare muntligt mellan generationer. Det mesta av materialet är insamlat runt förra sekelskiftet och tidiga 1900-talet. Där berättar de intervjuade både om egna upplevelser och sådant de minns att äldre generationer pratat om. Lite grovt brukar man räkna med att minnesmaterialet går tillbaka till mitten av 1800-talet.

–Det finns även äldre källor och med hjälp av dessa kan man följa en del föreställningar och traditioner långt tillbaka i tiden, medan andra tycks ha tillkommit senare. När det gäller magiska föreställningar om midsommar är det fullt möjligt att en del har rötter i medeltiden, kanske delvis även i förkristen tid men det finns inte något källmaterial som bekräftar det. Bäst bild har vi alltså av den magiska tankevärlden från mitten av 1800-talet och framåt.

 

Fånga midsommarmagin – folktrons bästa tips

Vill du förutspå det kommande året?

  • Gå motsols runt en kyrka tre gånger på fastande mage och under tystnad. Håll ögon och öron öppna efter tecken.
  • Vaka tyst vid en korsning där fyra vägar möts och vänta på att framtiden visar sig.

Vill du se din blivande partner?

  • Plocka sju eller nio blommor, lägg under kudden och dröm sött. Plocka gärna lupiner och andra invasiva blommor och lämna kvar prästkrage, rölleka, blåklocka, käringtand och vitklöver åt pollinatörerna!
  • Klättra över lika många gärdsgårdar, gärna en mellan varje blomma du plockar
  • Leta upp en nordrinnande källa och titta efter din blivande partners spegelbild i vattenytan.

Vill du få god hälsa och växtkraft?

  • Samla örter och växter under midsommarnatten, då har de extra läkekraft.
  • Samla växterna under tystnad, annars bryts magin.
  • Spara en krans av midsommarplockade blommor till jul. Lägg i julbadet.
  • Fånga daggen! Gå barfota eller rulla dig naken i midsommargryningens dagg. Tillsätt gärna midsommardagg i bakningen för god jäsning.
  • Drick vatten från en nordrinnande källa eller offra ett mynt i källan.

Vill du ha skydd mot ont?

  • Slå gräs klockan tolv på midsommarafton och spara till jul. Djur som äter gräset får skydd mot varg och trolldom.
  • Släng en nål i en nordrinnande källa under midsommarnatten för att bli av med sjukdom eller annat elände.
  • Järn, salt och eld är universalmedel mot troll och ont. Bär med dig en sax eller ett eldstål och kasta gärna några saltkorn i elden för dubbelverkande skydd.
  • Ett kors ritat av kol skyddar mot skogsrået.
  • Om du ändå blir bergtagen av troll – smaka inte på något de bjuder dig att äta eller dricka!