Julen på Nordiska museet
Från första advent står vår jättelika julgran klädd i Stora hallen och museet är pyntat. Upplev byggnaden i julstämning, köp juldekorationer och julmys med adventsfika. Öppet alla dagar, även julafton och nyårsafton!
Stans stiligast klädda gran?
Varje år står vår åtta meter höga gran klädd och dekorerad i Stora hallen på Nordiska museet. I den ser du hundratals traditionella handgjorda och unika dekorationer, och varje år brukar en inbjuden gäst få sätta sin prägel på granen med egna dekorationer.
Vinterhimmel i granen julen 2025
Vår gästande dekoratör i jul är kreatören Gustav Broström, @gustavsrum. Gustav arbetar i skärningspunkten mellan hantverk, historieberättande och återbruk med en djup kärlek till vintage, second hand och gamla föremål som drivkraft.
Gustavs gran ”Vinterhimmel” är en hyllning till de himmelska symboler som väglett människor genom sekel av tro, tradition och vintermörker. Den bär på ett himlavalv där stjärnor och solar av ståltråd och kakformar bildar glimmande stjärntecken i ett eget kosmos.
– Granen förenar det tidlösa med julen och dagens hållbarhetstänk. Jag hoppas att den får både vuxna och barn att vilja gå nära för att se vad dekorationerna är tillverkade av, och förhoppningsvis inspirera till en mer hållbar jul, säger Gustav Broström.
Julens evenemang
Vi laddar novent, advent och julen med stämningsfulla evenemang och familjeaktiviteter.
Några höjdpunkter:
- Luciakonserter 12 och 13 dec (utsålt)
- Öppet med pianomusik på julafton och nyårsafton
Julmys alla dagar
Nordiska museet är öppet alla dagar, även själva helgdagarna. Utforska våra utställningar och pausa mellan varven med adventsfika, glögg och varm dryck i restaurangen.
I Museibutiken hittar du utvalda, medvetna julklappar och nordiska klassiker för årstiden, bland annat kulljusstakar, änglaspel och materialsatser för eget skapande. Ett exklusivt antal juldekorationer av Gustav Broströms säljs till förmån för Suicide Zero. Och missa inte second hand-hörnan Arturs basar.
Vill du också resa i tiden och jaga tjuvar den här julen?
Gör dig redo, för på Nordiska museet blir alla barn upptäcktsresande i tid och rum! I Lekstugan är det jul som på 1890-talet, på jullovet får du hjälpa till med julstöket på gården. I Tidsvalvet längst ner i museet finns en magisk portal, kliv in och res från 1870-tal till idag genom barnens egen historia. Dessutom kan du lösa fallet med Marsipantjuven, en rad historiska gottegrisar är misstänkta. Och apropå gottegrisar, hos oss lär också du stå öga mot öga med Gustav Vasa, vi lovar.
Den första adventskalendern trycktes i början av 1900-talet i Tyskland. I slutet av 1800-talet levde en liten pojke vid namn Gerhard Lang i Tyskland. Hans längtan till julen var så stark att hans mamma bakade tjugofyra kakor som hon la ut på en bit färgglad kartong. Varje dag fram till jul fick Gerhard äta en av kakorna för att stilla sin längtan.
När han blev vuxen gjorde han om sin mammas kak-kalender till en tryckt papperskalender med två ark och 24 julmotiv. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapades en ny version med luckor att öppna med en bild innanför. Gerhards kalender blev en succé som även nådde Sverige.
Julgranen kommer till Sverige under 1600-talet, i samband med de svenska erövringskrigen i Tyskland. Under den här tiden lånade Sverige ganska mycket från tyskt område. Först användes den i adelsfamiljer, under 1700-talet dök den upp utomhus, utanför mer välbeställda bönders hem. Först under senare delen av 1800-talet blev den bredare spridd i befolkningen, både på grund av urbanisering men senare på grund av ett relativt ökat välstånd. Granens stora genombrott är dock under efterkrigstiden, det vi kallar Rekordåren.
Jultomten härstammar från S:t Nicolaus
Den jultomte som vi vande oss vid under 1900-talet som den som delade ut julklappar härstammar från legender om den fromme och givmilde S:t Nicolaus, som var barnens vän. I kontinentens medeltida mysteriespel på den 6 december framträdde han med en get i koppel. Geten var en bild av Djävulen, som S:t Nicolaus symboliskt tämjde. Den svenska jultomten är en sammansmältning av den europeiska traditionen och gårdstomten.
Julbocken under 17- och 1800-talen
När julklappar delades ut i högreståndsmiljöer under 1700-talet var utdelaren en person utklädd till bock, ett ganska läskigt väsen. Bocken är en gestaltning av ondskan, men kopplingen historiskt mellan bocken och den gode St Nicolaus gör att bocken blir motsägelsefull, både ond och god. Julbocken ser vi i vår tid oftast i halmversion, eftersom jultomten övertog julbockens roll under slutet av 1800-talet.
Den svenska jultomten och gårdstomten
När konstnären Jenny Nyström under senare delen av 1800-talet målade vykort av jultomten, inspirerades hon av gårdstomten, som gav drag åt den svenske jultomten.
I nordisk folklig tradition var gårdstomten en människoliknande figur som skyddade gården och djuren. Ordet tomte har att göra med tomt, alltså en äga. Den svenska gårdstomten – som ibland kallades ”goenisse” – hade ingenting med gåvor att göra, utan var ett väsen som såg till att gården och kreaturen sköttes. Man såg honom inte, men om någon misskötte djuren, kunde denne få en örfil. Det är till denna tomte vi sätter ut julgröten.
De första bilderna av den anglosaxiska jultomten Santa Claus dök upp i engelsk press på 1840-talet. Jultomtens popularitet ökade i västvärlden under 1900-talet med konsumtionssamhället. I synnerhet blev den rödklädde och frodige Santa Claus populär under efterkrigstiden. Den röda färgen etablerades delvis genom en amerikansk coca cola-reklam under 1920-talet.
