Samerna, som är ett av världens urfolk, levde ursprungligen i Sápmi – Sameland där de försörjde sig på jakt, fiske och renskötsel. Numera bor samer på många platser och arbetar i alla slags yrken. Här hittar du information om samernas liv förr och nu, med inriktning på Nordiska museets samlingar och verksamhet.
I Nordiska museet finns ett omfattande material för den som är intresserad av samiskt kultur och historia – i arkiv och bildsamlingar, bibliotek och föremålsmagasin.
Victoria Harnesk: "Svensk är mer min nationalitet och samiskhet min identitet." Det finns många sätt att definiera sig som same. Ytterst är det ett val som varje person själv måste göra.
Att vara same kan idag betyda att ha vilket yrke som helst och bo var som helst i världen. Men det betyder också att man är en del av något större – en nationell minoritet och ett urfolk, som tillsammans arbetar för lika rättigheter med majoritetsbefolkningen.
Sápmi är namnet på samernas ursprungliga landområde, men det betecknar även det samiska samhället och folket, samerna.
En karta över Sápmi som geografiskt område kan aldrig vara exakt. Det saknas tillräcklig kunskap om de äldsta sydliga bosättningarna och gränsen för renskötselområdena längs kusten är omstridd.
Katalog till Nordiska museets utställning Sápmi.
Rikt illustrerad och med text på svenska, nordsamiska och engelska.
Av Eva Silvén, Mats Landin och Christina Westergren.
96 sidor.
1939 tillsatte Nordiska museet en tjänst med särskilt ansvar för samiska frågor. Vad det kom att betyda är ämnet för forskningsprojektet Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet.
Det här är ett samiskt heligt föremål, en seite, från Ailesjokk i södra Lappland som kom till Nordiska museet 1943. Idag ifrågasätts på vilket sätt urfolkens kulturarv har hamnat på de stora museerna. Borde samlingarna rentav återföras till sina ursprungliga platser?
De äldsta kända fotografierna av svenska samer togs av Lotten von Düben under två resor i Lappland, 1868 och 1871. Här kan du se bilderna och läsa om resorna, fotograferingstekniken och dåtidens syn på samerna.
Här får du veta vad det kan innebära att tillhöra en nationell minoritet i Sverige, det vill säga identifiera sig som same, rom, jude, sverigefinne eller tornedaling. Fem personer berättar utifrån bilder, föremål och dokument i Nordiska museets samlingar.
Genom århundradena har samernas landområden – för renbete, jakt och fiske – bit för bit tagits i anspråk för andra verksamheter. Ett exempel är byggandet av den stora Suorvadammen, för att förse kraftverket i Porjus med vatten. I bilder och berättelser dokumenterade Ernst Manker 1939–40 hur vattennivån successivt höjdes och efterhand dränkte samernas marker.
Sápmi – om att vara same i Sverige öppnades i november 2007 och pågår tills vidare. Det är en utställning om identitet, historia och framtid, om rättigheter och orättfärdigheter, om kulturmöten och kulturkrockar, om bilden av sig sjäv och bilden av den andre.
På internet finns mycket information och åsikter om samisk historia och kultur – webbplatser, bloggar, facebooksidor, twitterkonton. Här är några exempel på webbplatser, som i sin tur innehåller länkar åt olika håll:
Samiskt informationscentrum, Östersund
Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, Östersund
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Jokkmokk
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
Litteraturen om samer är mycket omfattande och det som finns i svenska bibliotek går att söka i Svensk samisk bibliografi i Libris, Kungl. biblioteket. Även Nordiska museets bibliotek har många böcker om samer. Mycket går idag också att finna på internet. Exempel på litteratur med anknytning till Nordiska museets utställning Sápmi finns här.
