Fler foton och dokument digitaliseras
Svartkonstböcker, hela Årstafruns arkiv och ännu fler fotografier. Tack vare stöd från regeringen intensifieras arbetet med digitalisering av både fotografier och kulturhistoriska dokument under hösten 2025.
Vi ökar takten i vårt digitaliseringarbete
Våra fotosamlingar rymmer över sex miljoner bilder och arkiven omfattar ett stort kulturhistoriskt material. Tack vare extra medel i regeringens vårändringsbudget för 2025 kan vi under hösten öka takten i digitaliseringen. Nio nya medarbetare har därför anställts under september–december 2025 för att arbeta med detta viktiga uppdrag.
Arbetet omfattar både fotografier och kulturhistoriska dokument, som delas upp i två olika delprojekt. Urvalet som digitaliseras utgår i första hand från material som är särskilt efterfrågat, hotat eller skört samt från samlingar som är prioriterade i samband med aktuella utställningar och kunskapssatsningar på museet.
Delar av urvalet som ska digitaliseras:
- Limasamlingen från Dalarna. En av Sveriges främsta bygdehistoriska fotosamlingar. Omfattar ca 3 000 negativ av 26 fotografer från Lima och Transtrands socknar, 1880–1938. Samlingen byggdes upp av fotografen Sven Johansson (1910–1992), själv född och uppvuxen i Torgås i Lima.
- Björn Myrman (1942–1999). Dokumenterade bland annat svenska och finska romer under 1960- och 70-talen.
- LRF:s historiska bildarkiv (1884–1991). Fotografier som dokumenterar Lantbrukarnas Riksförbund och dess föregångares verksamhet inom jord- och skogsbruk.
- Henry Blomberg (1914–1990). Reportagefotograf med fokus på vardags- och arbetsliv, industri och produkter. Arbetade för uppdragsgivare som Allers, Metallarbetaren, Findus och Marabou.
- Eva Danielssons arkiv. Fotografier från 1920-talet i Stockholm och Enköping, med motiv från en och samma släkt.
- Neil Goldstein (1939–2001). Uppvuxen i New York och verksam i Sverige från slutet av 1960-talet. Betydelsefull för det fotografiska fältet, både som fotograf och genom flera andra roller inom området.
- Jonas Engman (f. 1958). Fotografier från 1990-talet tagna i samband med avhandlingsarbete. Skildrar socialdemokratin och första maj-demonstrationer, och utgör en senare tids uppföljning till redan digitaliserade bilder från arbetarrörelsen under tidigt 1900-tal.
Delar av urvalet som ska digitaliseras:
- Svartkonstböcker. Handskrifter från 1700- och 1800-talet. UR Samtiden – Arkivens historia: Svartkonst i arkiven
- Årstafruns arkiv (1791–1839). Dagböcker och handlingar från Märta Helena Reenstierna. Mer om Årstafruns dagbok på Nordiska museet
- Avskrifter av bondedagböcker. Dagboksavskrifter från 1700-, 1800- och 1900-talet.
- Arkivhandlingar från kvinnliga intendenter. Dokument från de intendenter som var verksamma vid museet kring förra sekelskiftet.
- Frågelistsvar. Svar från museets frågelistor från 1900- och 2000-talet.
Varför digitalisera?
De senaste åren har Nordiska museet gjort omkring 165 000 fotografier och 50 000 kulturhistoriska dokument tillgängliga i digital form. Med den förstärkta satsningen kan vi nå fler forskare, skolor, kulturarvsintresserade och en bred allmänhet att utforska våra samlingar. Samtidigt utvecklar vi vår roll som en pålitlig kunskapsinstitution.
En del av materialet kan komma att visas i det nya utställningsrummet Nordiska ögonblick på plan 3. Allt material görs successivt tillgängligt via våra kanaler på DigitaltMuseum och i Digitala arkivet.
-
Fotografering av negativ. Sara Ellenius / Nordiska museet -
Överföring av analog metadata och omläggning av negativ. Sara Ellenius / Nordiska museet -
Negativen får nya kuvert. Markus Elbaus / Nordiska museet -
Dokument skannas i vår digitaliseringsstudio. Sven Rentzhog / Nordiska museet -
Ett dokument skannas i en av våra bokskanners. Sven Rentzhog / Nordiska museet
