Fars dag
När kom fars dag till, när är fars dag och varför firar vi? Firanden av högtider och folkliga traditioner bland befolkningen i de nordiska samhällena är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om bakgrunden till firanden utifrån museets samlingar och forskning.
Fars dag infaller andra söndagen i november och har precis som mors dag skapats efter amerikansk förebild och efter mors dag. Den kom till Sverige 1931.
En amerikanska vid namn Sonora Smart Dodd föreslog en fars dag i USA år 1909. Hon ville hylla sin far, en veteran från det amerikanska inbördeskriget som hade fostrat sju barn efter att modern avlidit i barnsäng.
Fars dag är ett bra exempel på en högtid som saknar religiös grund och som ibland får kritik för att vara kommersiell.
Fars dag hyllar kärnfamiljen
Fars och mors dag hyllar kärnfamiljen, den familjebildning som kommit att dominera de Nordiska välfärdsstaternas sociala struktur.
I början av 1920-talet uppstod en mindre debatt i Sverige, där en del framhöll nödvändigheten att instifta en dag som hyllar faderns roll i familjen. Ett ironiskt inlägg i tidningarna var att om en Djurens dag var på förslag, så vore det väl rimligt att fäderna också finge en egen dag – allrahelst som att mors dag redan fanns.
När fars dag senare var etablerad, skrev signaturen ”Tacksam dotter” i Svenska Dagbladet: ”Fars uppgift i hemmet är en annan än Mors, det veta vi alla, men den är lika viktig. Fars betydelse för hemmets bestånd, för barnens fostran, för hemlivets stadga och lyftning, kan aldrig överskattas.” (SvD 3/11 1932)
De båda dagarna firas på ungefär samma sätt, kanske med morgonuppvaktning, blommor och en present. Länge var en slips den vanligaste farsdagspresenten. Sedan 1930-talet har gåvorna varit kopplade till en traditionell mansroll. Förutom slips och kläder, har gåvorna till exempel varit krigsromaner, cigarrer och after shave.
En kritiserad högtid
Fars dag saknar religiös grund (men i USA hade den rätt länge religiös prägel) och får ibland kritik för att vara kommersiell. År 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän med syfte att verka för fars dags-sedens spridning, ett tydligt tecken på att handeln ser högtiders ekonomiska och kommersiella värde.
I Sverige har fars och mors dag fått kritik för att hylla konservativa familjevärderingar, men också för att de utesluter barn som saknar föräldrar. Förutom handeln är media och skolor viktiga för att sprida både mors och fars dag. Barn uppmuntras till exempel att på skoltid tillverka gratulationskort.
Åren kring 1970 dyker det här och var upp starka formuleringar om att lägga ner dagen eller att åtminstone göra om den till en Familjens dag.
När Nordiska museet 1963 samlade in uppgifter om mors- och farsdagsfirande framkom att många äldre till en början var negativa till högtiden, som bland annat kallades ”onödigt fjäsk”.
Vanliga frågor om fars dag
Fars dag infaller andra söndagen i november. Datumet varierar alltså.
En amerikanska vid namn Sonora Smart Dodd föreslog en fars dag i USA år 1909. Hon ville hylla sin far, en veteran från det amerikanska inbördeskriget som hade fostrat sju barn efter att modern avlidit i barnsäng.
I början av 1920-talet uppstod en mindre debatt i Sverige, där en del framhöll nödvändigheten att instifta en dag som hyllar faderns roll i familjen. Ett ironiskt inlägg i tidningarna var att om en Djurens dag var på förslag, så vore det väl rimligt att fäderna också finge en egen dag – allrahelst som att Mors dag redan fanns.
Fars dag blev instiftad i Sverige år 1931.
Fars och mors dag dag firas på ungefär samma sätt och omfattning, kanske med morgonuppvaktning, blommor och en present. Länge var slipsen den vanligaste farsdagspresenten. Sedan 1930-talet har gåvorna varit kopplade till en traditionell mansroll. Förutom slips och kläder, har gåvorna till exempel varit krigsromaner, cigarrer och After shave.
Mors dag kom först: 1914 i USA och instiftades 1919 i Sverige (och Norge). Fars dag instiftades i Sverige under 1930-talet, också den efter amerikansk förebild.
Vad och hur firar befolkningen i de nordiska samhällena?
Som kulturhistoriskt museum dokumenterar och gestaltar Nordiska museet livet i Norden, i både vardag och fest. Till exempel undersöker vi: Vad och hur firar människor? Hur ser dagens och gårdagens traditioner och ritualer ut och vilken roll spelar de i det sociala livet?
Vi samlar kunskap om traditioner sedan sent 1800-tal
Vår verksamhet och kunskap kring traditioner vilar på kulturhistorisk forskning och samtida forskning om ritualer. Vid sidan om forskning bygger vi på våra omfattande föremåls- och arkivsamlingar.
Sedan sent 1800-tal har vi dokumenterat och samlat in kunskap kring traditioner och ritualer i människors vardagsliv och fest, och som representerar högtider och traditioner. Kunskap i form av föremål, fotografier, folkminnen och nedtecknade intervjuer med exempel på ritualer och traditioner.
Vi har samlat och dokumenterat genom att göra fältarbeten (det vill säga dokumentera firande på plats), skicka ut frågelistor, intervjuat människor och numera genom digitala insamlingar.
Traditioner förändras och är dynamiska
Under de 150 år som insamlingarna pågått har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden. Även traditioner och sociala mönster är dynamiska och förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media.
Vi analyserar fortlöpande materialet i ljuset av både samtidsprocesser och historiska omständigheter.
Vi förmedlar kunskap på flera sätt
Vi förmedlar kunskap på flera sätt: i bokform, i utställningar, publika samtal och föredrag, i egna digitala kanaler och genom uttalanden i media.
På vår webbplats hittar du exempel på högtider och firande bland befolkningen i de nordiska samhällena.
I Nordiska museets arkiv kan du utforska fler exempel och också titta på folkminnen och traditionsuppteckningar ur våra samlingar.
I Nordiska museets bibliotek finns både våra egna böcker och publikationer och annan litteratur om högtider och traditioner.
