Gå till innehåll

Första april

Varför skämtar vi på första april? Vilka är de bästa aprilskämten? Firanden av högtider och folkliga traditioner genom Sveriges och Nordens kulturhistoria är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om aprilskämt utifrån museets samlingar och kunskap.

”April, april din dumma sill, Jag kan lura dig vart jag vill” eller ”Maj, maj måne, Jag kan lura dig till Skåne”. I Sverige går seden med aprilskämt, att ”narra april”, tillbaka till 1600-talets mitt. Liksom annat skämtbeteende i historien används ofta ramsor.

Ett tidigt drag i seden var att den lurade skickades ut på fiktiva uppdrag. Till exempel för att fråga efter ”synvinklar”, ”rumpdrag” eller ”Jagedumm-piller” på Apoteket. Sådana skämt kan knytas till olika yrkeskulturer. Snickarlärlingar kunde exempelvis skickas ut för att köpa spikolja.

Tidigarelagd gudstjänst – sant eller aprilskämt?

Aprilbrev med falska meddelanden förkom också. 1742 sändes en ”aprilsedel” runt i en Västgötaförsamling som kungjorde att söndagens gudstjänst skulle börja tidigare än vanligt, vilket ledde till stor förargelse bland församlingsmedlemmarna när sprattet uppdagades.

Under 1900-talet har massmedierna tagit aktiv del och driver gärna med sig själva, politiker, makthavare och ny teknik. Den äldsta kända medievitsen är från 1846, då tidningen Evening Standard i London publicerade en annons om åsnevisning i utkanten av staden. De som begav sig dit letade förgäves efter åsnor tills de förstod att ”åsnorna” var de själva.

Elefanter på OS-invigningen – sant eller aprilskämt?

I Svenska Dagbladet 1911 kunde man läsa att invigningen av de olympiska spelen 1912 skulle föregås av en parad med 600 elefanter utlånade av rajan av Rajapur. På de första 50 elefanterna skulle en musikkår sitta och spela de medverkande nationernas nationalsånger. På de följande elefanterna skulle elefantskötare ropa ”Lirpa, lirpa”.

Vanliga frågor om första april

Upptåg som liknar våra aprilskämt förekommer i de flesta europeiska länder. Skämtsamma vårfester med olika narrelement verkar ha förekommit i många kulturer. I Europa finns exempel på karnevaliska vårfester som oftast är retsamma och ironiska. Idén är att narrandet och skämten ska roa utan att ge några allvarliga konsekvenser. Aprilskämtens historia är dunkel, men de tidigaste beläggen för skämtande denna dag härstammar från 1500-talet.

I Frankrike finns belägg från 1500-talet. Där kallas den lurade för poisson d’avril (”aprilfisk”) och antingen fäster man ritade fiskar på varandras ryggar eller så utsätter man varandra för andra skämt. I Storbritannien, USA och Australien kallas dagen All Fool’s Day.

Ett klassiskt skämt från televisionens svartvita barndom var när Kjell Stensson år 1962 lurade svenska tittare att se tv-sändningarna genom en nylonstrumpa för att få färg-tv. Det amerikanska virtuella museet Museum of Hoaxes har en topp 100-lista över alla tiders mest lyckade aprilskämt, och där ligger den svenska nylonstrumpan på andra plats.

Ett annat omtalat skämt handlade om att konstruktörerna av Ölandsbron befarade att anslutningen skulle missa på en halv meter.

Ett återkommande tema i aprilskämten är teknik och ofta handlar de om att utmana föreställningar om gränsen för vad som är möjligt och omöjligt. I Nordiska museets arkiv finns en samling aprilskämt från 1980-talet, varav ett är en annons med en räknemaskin försedd med en enda stor knapp som man håller handen på. Tänker man bara talet så känner maskinen det och räknar själv ut resultatet.

Köp biljett till museet