Fruntimmersveckan
I fruntimmersveckan mellan 19 och 24 juli bär alla dagar utom en kvinnonamn. Veckan har rykte om sig att vara extra regnig. Här får du veta mer utifrån Nordiska museets samlingar och kulturhistoriska forskning.
I bondesamhället var föreställningen om att veckan bjöd på mer regn än vanligt ganska spridd. I det förindustriella samhället var det livsviktigt att sådd och skörd inte slog fel. Som för alla jordbrukare var väderkunskap livsavgörande. I Nordiska museets samlingar finns många uppteckningar med uttryck och ramsor som har att göra med att förutspå väder och iaktta och tyda naturskiftningar på särskilda tidpunkter under året.
Alla dagar utom den första (Fredrik, Fritz) bär kvinnonamn. Fruntimmersveckan infaller 19–24 juli.
Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina. (Och Fredrik, Fritz).
Föreställningen om att veckan bjöd på mer regn än annars under sommaren var ganska spridd i bondesamhället. Det märks i uttryck som ”Fruntimren håller inte tätt”, som det heter i en uppteckning från Skåne. I synnerhet Margaretadagen var känd för stora regnmängder. ”Margareta gråter”, löd uttrycket. Uttrycken ”Greta pissar ner sig, nu blir nötterna maskiga” eller ”Greta väter i nöten” illustrerar oro för nötskörden. I det förindustriella samhället var det livsviktigt att sådd och skörd inte slog fel.
Till sin hjälp att förutse de bästa förhållandena för sådden och skörden hade bönder och torpare tillgång till en muntligt överförd kunskap om så kallade väderleksmärken, en sorts minnesregler för vädret, men också Bondepraktikan.
Bondepraktikan kom till Sverige först mot slutet av 1600-talet med en tysk, medeltida förlaga. I boken finns en blandning av iakttagelser av väder och framtid att läsa.
Än viktigare för jordbrukaren i bondesamhället var kunskapen om att iaktta naturens skiftningar. Ofta är de ytterst pragmatiska: när svampen börjar växa i skogen är det dags att föra hem djuren. Ibland formulerades iakttagelserna i ramsor: När björken lyser i by, skall man mjölka i try – man ska mjölka tre gånger om dagen när björklöven slagit ut om våren.
Vad och hur firar befolkningen i de nordiska samhällena?
Som kulturhistoriskt museum dokumenterar och gestaltar Nordiska museet livet i Norden, i både vardag och fest. Till exempel undersöker vi: Vad och hur firar människor? Hur ser dagens och gårdagens traditioner och ritualer ut och vilken roll spelar de i det sociala livet?
Vi samlar kunskap om traditioner sedan sent 1800-tal
Vår verksamhet och kunskap kring traditioner vilar på kulturhistorisk forskning och samtida forskning om ritualer. Vid sidan om forskning bygger vi på våra omfattande föremåls- och arkivsamlingar.
Sedan sent 1800-tal har vi dokumenterat och samlat in kunskap kring traditioner och ritualer i människors vardagsliv och fest, och som representerar högtider och traditioner. Kunskap i form av föremål, fotografier, folkminnen och nedtecknade intervjuer med exempel på ritualer och traditioner.
Vi har samlat och dokumenterat genom att göra fältarbeten (det vill säga dokumentera firande på plats), skicka ut frågelistor, intervjuat människor och numera genom digitala insamlingar.
Traditioner förändras och är dynamiska
Under de 150 år som insamlingarna pågått har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden. Även traditioner och sociala mönster är dynamiska och förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media.
Vi analyserar fortlöpande materialet i ljuset av både samtidsprocesser och historiska omständigheter.
Vi förmedlar kunskap på flera sätt
Vi förmedlar kunskap på flera sätt: i bokform, i utställningar, publika samtal och föredrag, i egna digitala kanaler och genom uttalanden i media.
På vår webbplats hittar du exempel på högtider och firande bland befolkningen i de nordiska samhällena.
I Nordiska museets arkiv kan du utforska fler exempel och också titta på folkminnen och traditionsuppteckningar ur våra samlingar.
I Nordiska museets bibliotek finns både våra egna böcker och publikationer och annan litteratur om högtider och traditioner.
