Mors dag
Vem hittade på mors dag? Firanden av högtider och folkliga traditioner bland befolkningen i de nordiska samhällena är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om bakgrunden till firanden utifrån museets samlingar och forskning.
Mors dag kom till i USA år 1914
År 1914 fick amerikanskan Anna Jarvis, som ville hylla sin bortgångna mor, president Woodrow Wilson att instifta mors dag i USA. Firandet av mors dag spreds snabbt i USA och världen, och inföll på Jarvis mors dödsdag den 10 maj.
Mors dag kom till Sverige år 1919
I Sverige blev mors dag instiftat år 1919 på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg, efter den amerikanska förebilden. Dagen bestämdes till den sista söndagen i maj. I likhet med fars dag är mors dag skapad mot bakgrund av det framväxande välfärdssamhället under 1900-talet. Några särskilda hyllningar av modern i det svenska bondesamhället, det vill säga förindustriella samhället, är inte kända.
Det är inte nytt att hylla modern, men Mors dag är modern
Modersgudinnor är kända i flera religioner, till exempel från antikens kult av många gudar. Ur vissa perspektiv kan man kalla den katolska kyrkans Mariakult för en moderskult. Men den har också vissa historiska motsvarigheter i Europa. Ett exempel är ”Mothering Sunday”, en dag som ägnades åt att besöka sin familj på en fridag för drängar, pigor och gesäller. De hemvändande barnen förväntades ha med sig gåvor till sin mor och att besöka sin hemkyrka.
Men idén om en specifik mors dag är ny. Efter att den instiftades 1914 i USA etablerades dagen efterhand i Europa och Norden.
En kommersiell och kritiserad högtid
Mors dag är ett exempel på en högtid som saknar religiös grund och som ibland får kritik för att vara kommersiell. Förutom handeln är massmedier och skolor viktiga för att sprida både Mors och Fars dag. Barn uppmuntras till exempel att på skoltid tillverka gratulationskort. I Sverige har dessa högtider kritiserats för att hylla konservativa familjevärderingar, men också för att de utesluter barn som saknar föräldrar. Åren kring 1970 dyker det här och var upp starka formuleringar om att lägga ner dagen eller att åtminstone göra om den till en Familjens dag.
När Nordiska museet 1963 samlade in uppgifter om mors- och farsdagsfirande framkom att många äldre till en början var negativa till högtiden, som bland annat kallades ”onödigt fjäsk”.
Vanliga frågor om mors dag
I Sverige firas Mors dag den sista söndagen i maj. Datumet varierar alltså, men tidpunkten är bestämd sedan 1919. I USA ligger mors dag på andra söndagen i maj, så också i Danmark och Finland. Norge och England däremot firar mors dag den andra söndagen i februari.
Anna Jarvis, en amerikanska som ville hylla sin bortgångna mor, påverkade president Woodrow Wilson att instifta mors dag 1914. Firandet av mors dag spreds snabbt i USA och världen, och inföll på Jarvis mors dödsdag den 10 maj.
Att instifta en speciell bemärkelsedag för att hylla modern hänger med säkerhet ihop med både det tidiga 1900-talets fokus på kärnfamiljen, och på 1800-talets nationalromantik.
Kärleken till modern manifesterades alltmer i nationalromantiken, som ofta satte kvinnan på piedestal. Ofta beskrevs hon med stark känslosamhet. Upprinnelsen till den moderna mors dag är också ett uttryck för mycket starka känslor för modern, men framför allt en följd av moderniseringen av Sverige, både ekonomiskt och kulturellt.
Efter första världskriget var Sverige i förändring. Välfärdsstaten – ”Folkhemmet” – stod för dörren, ett samhälle som byggdes kring och förstärkte bilden av kärnfamiljen. Mors dag blev instiftat i Sverige 1919 på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg efter amerikansk förebild.
Mors dag kom först: 1914 i USA och instiftades 1919 i Sverige (och Norge). Fars dag instiftades i Sverige under 1930-talet, också den efter amerikansk förebild.
I ett litet häfte kallat ”Mors dag” som gavs ut 1920 fanns ett antal instruktioner för hur dagen kunde firas:
1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.
3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar.
6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållas för mors dag.
I Nordiska museets arkiv finns en berättelse från 1920-talets Småland, som antyder att mors dag snabbt fick genomslag. Det är Gertrud i Grimhult som berättat, hennes familj började fira mors dag redan 1919.
Gertrud smög upp tidigt den dagen och gick ut i hagen och plockade daggfriska blommor till kaffebrickan som hennes far gjort i ordning. Hon berättar: ”Jag plockade kattfot och käringtand, jag satte inte in blommorna i vas, utan jag sållade dem runt koppen på brickan.”
Under dagen fortsatte sedan firandet och Gertrud berättar att mor aldrig behövde stå vid spisen. Mors dag var en fridag. I Grimhult, som var en genuin bondby, stod missionshuset i centrum och där hölls alltid morsdagsfest, tillägger Gertrud. Ett religiöst inslag märks: Gertrud berättar att den som hade en mor, mormor eller farmor på kyrkogården pyntade gravarna denna dag.
Vid den här tiden var det ovanligt att en kvinna fick ledighet från hushållsarbete, vilket gör dagens symbolik extra stark. En rimlig tolkning är att mors dag, då som nu, ytterst stärker traditionella könsrollsmönster och bilder av kärnfamiljen.
Vad och hur firar befolkningen i de nordiska samhällena?
Som kulturhistoriskt museum dokumenterar och gestaltar Nordiska museet livet i Norden, i både vardag och fest. Till exempel undersöker vi: Vad och hur firar människor? Hur ser dagens och gårdagens traditioner och ritualer ut och vilken roll spelar de i det sociala livet?
Vi samlar kunskap om traditioner sedan sent 1800-tal
Vår verksamhet och kunskap kring traditioner vilar på kulturhistorisk forskning och samtida forskning om ritualer. Vid sidan om forskning bygger vi på våra omfattande föremåls- och arkivsamlingar.
Sedan sent 1800-tal har vi dokumenterat och samlat in kunskap kring traditioner och ritualer i människors vardagsliv och fest, och som representerar högtider och traditioner. Kunskap i form av föremål, fotografier, folkminnen och nedtecknade intervjuer med exempel på ritualer och traditioner.
Vi har samlat och dokumenterat genom att göra fältarbeten (det vill säga dokumentera firande på plats), skicka ut frågelistor, intervjuat människor och numera genom digitala insamlingar.
Traditioner förändras och är dynamiska
Under de 150 år som insamlingarna pågått har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden. Även traditioner och sociala mönster är dynamiska och förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media.
Vi analyserar fortlöpande materialet i ljuset av både samtidsprocesser och historiska omständigheter.
Vi förmedlar kunskap på flera sätt
Vi förmedlar kunskap på flera sätt: i bokform, i utställningar, publika samtal och föredrag, i egna digitala kanaler och genom uttalanden i media.
På vår webbplats hittar du exempel på högtider och firande bland befolkningen i de nordiska samhällena.
I Nordiska museets arkiv kan du utforska fler exempel och också titta på folkminnen och traditionsuppteckningar ur våra samlingar.
I Nordiska museets bibliotek finns både våra egna böcker och publikationer och annan litteratur om högtider och traditioner.
