UPPTÄCK BYGGNADEN

En kvinna med långt hår och hörlurar sitter på en vinröd pinnsoffa och lyssnar på audioguide i Nordiska museet, bakom henne marmorväggar med nischer och reliefer. Det lyser ett sken från det hon tittar mot när hon lyssnar.

1–2 tim

Museibyggnaden i sig är en upplevelse under ditt besök på Nordiska museet. Här är tio höjdpunkter och detaljer att upptäcka i det imponerande palatset.

Byggd som museum i det sena 1800-talet

Du kliver in i en byggnad som är uppförd och ritad för att vara just Nordiska museet. Den har aldrig varit eller hetat något annat. Nordiska museet av arkitekt Isak Gustaf Clason tog lång till att färdigställa, från arkitekttävling 1883 till invigning 1907.

Arkitekturen är inspirerad av både medeltida borgar, dansk renässans och 1800-talets europeiska museer: en monumentalbyggnad med gallerivåningar kring en vidsträckt hall.

Förädlad för vår tid och eftervärlden

Under 2000-talet har museibyggnaden varsamt restaurerats, förädlats och förbättrats för att vara långsiktigt hållbar och tillgänglig för nutidens och framtidens besökare.

Ett arkitektoniskt landmärke

Den storslagna huskroppen om 153 meter, krönt av en gyllene spira som når 81 meter över marken, syns på långt håll från olika delar av staden.

Högt upp på husets gavlar finns de nordiska riksvapnen. På gavlarnas krön vakar en medeltida riddare tillsammans med en 1600-tals-krigare över museet. På närmre håll ger sig unika detaljer till känna. Här är tio höjdpunkter att upptäcka under ditt besök.

Man ser in mot två glasdörrar genom en glasad gång, taket och väggarna har ett flätat mönster.

I juni 2020 stod entrén och konstverket Two directions klar. Entrén ligger i markplan på museets bakgård. Utbyggnaden är ritad av arkitekt Lone-Pia Bach, Bach Arkitekter.

Den konstnärliga gestaltningen i portalen är gjord av finsksamiska Outi Pieski. Hon hämtade inspiration från en samisk sked i museets samlingar. Marja Helanders videoverk Birds in the earth visar dig in i museet.

Foto: Helena Bonnevier, Nordiska museet

Stor pampig entré med port i trä och trapp och fasad i sten.

Den imponerande portalen blev slutförd i sista stund till invigningen 1907 i klassiska antika arkitekturformer. Portalens kolonner, utsmyckade med hassel och rönn, vilar på sex plintar med reliefer av skulptören Carl Eldh. Under varje bild finns inskriptioner med deviser av författaren August Strindberg.

På gavelkrönet tronar den fornnordiske guden Oden. I det triangelformade fältet nedanför syns människor som överlämnar föremål till museet. Den centrala figuren, en kvinnlig musa, personifierar museet och tar emot folkets gåvor. Det finns också utsmyckningar i form av ekorrar – de symboliserar ”skaffarna”, Hazelius medhjälpare i insamlingsarbetet.

Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet. NMA.0080622

I en stor sal med valv och pelare står två museivakter i uniform vid varsin grind och tittar ut genom ingång en som är utanför bild, dagsljuset strömmar in.

Nu kliver du in i en vestibul under ett överväldigande stjärnvalv. I kalkstengolvet ser du kvadrater och cirklar, de geometriska former som utgör fyrpasset, Nordiska museets symbol. Det finns i både originalsigillet och museets logotyp som togs fram till 150-årsjubileet 2023.

Gallren som skyddar de gamla varmluftskanalerna är dekorerade med antingen en jordglob som visar Norden, eller en uggla och en oljelampa – symboler för klokhet, klarsyn och upplysning.

Foto: Okänd/ Nordiska museet, NMA.0044862

Närbild av ett kapital på en kolonn, i stenen är en liten figur som föreställer en bildhuggare uthuggen, han har mustasch, keps och rock.

Titta upp på kolonnerna i trapphusen som leder till höger och vänster från vestibulen. Kapitälen har motiv ur den nordiska floran och faunan, som lodjur, varg och björn, tall och gran. Du kan också se scener som visar liv och arbete i Norden. Ser du bondkvinnan som kärnar smör och bonden som slår med lie?

Stenhuggaren Oskar Sundström, som högg en stor del av utsmyckningarna, är också avbildad.

Foto: Karolina Kristensson, Nordiska museet

En jättelik festhall sedd från ena kortsidan, kolonner och valv i taket.

126,5 meter lång och 24 meter i tak. Rymden är överväldigande i Stora hallen, som är tänkt för stora folkliga fester. Lanterninerna (glaskupolerna) i taket stod för den enda ljussättningen tills elektriskt ljus blev installerat på 1930-talet (därför höll museet till en början inte öppet under årets mörkaste del). I stjärnvalvet ser du tre kronor, symbolen för nationen Sverige.

Du kan räkna till 68 kolonner av Kolmårdsmarmor. I mitthallen dominerar finhuggen Mölnbomarmor. Alla stora väggytor är av puts. En plan var att måla dem med scener ur nordisk historia, men tidens smak krävde enkelhet och Vasatidens ljusa putsade väggar blev ett ideal.

Det mönsterlagda golvet i röd kalksten från Öland med insprängda grå partier från Närke är lagd i fält som motsvarar hallens arkitektur. Den vinröda kalkstenens kulör har fått återkomma i museets grafiska profil.

I golvet ser du en kompassros och symboler för grundämnen, mineraler och jordarter. Länge rengjordes golven varje dag med hyvelspån indränkta i olja och breda moppar för att det skulle vara mörkt och blankt.

Foto: Jonas Lindström / Nordiska museet

Kolossalstaty som föreställer kungen Gustav Vasa, placerad i Nordiska museets stora hall.

Skulptören Carl Milles sex meter höga ekskulptur av Sveriges kung Gustav Vasa markerar att Nordiska museet handlar om tiden från 1523 och framåt.

Till en början lät man göra en temporär skulptur i gips av en äldre Gustav Vasa, som fanns på plats till invigningen 1907. Men när den skulle göras om insisterade Milles på att göra kungen yngre och mer kraftfull. Den yngre versionen i ek invigdes år 1925 och för färgsättning och bemålning stod Olga Milles.

Det sägs att det sitter en bit av en ek som Gustav Vasa själv planterade vid Rydboholms slott innanför kungens panna.

Foto: Mats Landin/ Nordiska museet

Ett takvalv med målad rund glaskupol i blått och guld

Titta upp! I absiden rakt ovanför Gustav Vasa finns byggnadens enda målade glaskupol. Den är utsmyckad med en polstjärna omgiven av strålar. På väggpartiet under fönstret finns några svenska regenters valspråk.

Foto: Peter Segemark, Nordiska museet

Genom en valvportal syns en hiss med dekorerad järnsmide där Nordiska museets symbol bilder ett mönster, hissdörrarna står öppna.

Redan från början fanns för tiden moderna innovationer som hissar i museibyggnaden – med plats för en konduktör och några få besökare i vardera. En rymlig hiss tar dig nu från Stora hallen upp till utställningarna. Hissen ger en blinkning mot arkitekt Isac Gustaf Clasons intresse för ingenjörskonsten med sin blottade mekanik. Tittar du noga ser du fyrpasset även här.

Ordet Hiss har fått samma karakteristiska typografi som i originalgravyrer i byggnaden (titta till exempel på gravyrerna ”Bibliotek” och ”Arkiv” på sidorna om Gustav Vasa). Den dova olivgröna kulören är hämtad från ståldörrar runtom i byggnaden.

Jubileumshissen är ritad av Fahlander arkitekter, projektering i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm. Invigd på museets 150-årsdag den 24 oktober 2023 av kulturministern.

Foto: Emil Fagander / Nordiska museet

En vit hängbro går över en avsats med trappor coh en stor läktare med marmor och höga kryssvalv i taket, bakom syns ett stort välvt fönster som släpper in dagsljus.

Mitt emot Gustav Vasa-skulpturen ligger den så kallade kröningsläktaren som en utvidgning av första gallerivåningen (plan 3). Barriären mot hallen har en märkvärdig utsmyckning, över den hänger två kronkläden – det vill säga praktfulla textilier – huggna i ljus marmor. Det tyder på att tanken var att de kungliga skulle delta i de folkliga festerna i hallen från läktaren.

Här finns också en smal läktare i trä med spiraltrappor upp till de övre gallerierna (plan 4).

Namnet kröningsläktaren kommer av att Livrustkammaren tillfälligt huserade i Nordiska museet under en period och då ställde ut kröningskläder och kröningsattribut här.

Foto: Emil Fagander/ Nordiska museet

En enorm hall med höga stjärnvalv, en vit stålbro går tvärs över bilden och på långt håll syns en staty av Gustav Vasa som sitter i en tron.

Under jubileumsåret 2023 då Nordiska museet fyllde 150 år, förberedde vi vår utställning Nordbor som sträcker sig genom hela översta våningen. Jubileumsbron gör vägen runt utställningen helt tillgänglig för både hjul och fötter. Härifrån ser du ut över Stora hallen mot Gustav Vasa åt väster och mot vattnet i öster genom ett stort fönsterparti. Under många år var fönstret förtäckt.

Bron är utformad som en hängbro med inspiration från ingenjörskonsten, en rå stålkonstruktion med detaljer från museets typografiska historia. Räckets mönster utgörs av Nordiska museets symbol, fyrpasset. Den vita kulören är hämtad från hallens putsade väggar.

Jubileumsbron är ritad av Fahlander arkitekter, projektering i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm. Jubileumsbron invigdes på museets 150-årsdag den 24 oktober 2023 av kulturministern.

Foto: Jonas Lindström/Nordiska museet

Köp biljett till museet

En medeltida riddare vaktar på Nordiska museets gavel. Foto: Nordiska museet
"Spinnerskan", relief av Carl Eldh och inskription av August Strindberg.
Detalj i kapitäl i vestibulen.
Lanternin i Nordiska museets västra absid. Foto: Peter Segemark. Nordiska museet
Finsksamiska konstnären Outi Pieski står bakom den konstnärliga gestaltningen i entrén. Inspiration till mönsterbilden kommer från en samisk sked i Nordiska museets samlingar. Foto: Helena Bonnevier, Nordiska museet
Samisk sked i älghorn utförd och dekorerad av Pål Zakrisson från Frostviken, Jämtland omkring 1862. Foto: Helena Bonnevier/ Nordiska museet, NM.0192072
Nordiska museets symbol är ett fyrpass hämtat från Hazelius studentmötesmärke, träpanel i museibyggnaden och från museets originalsigill av Isak Gustaf Clason. Foto: Nordiska museet