Halloween

Halloween firas sedan ett par årtionden i Sverige den 31 oktober. Med ursprung i USA har framför allt barn tagit över seden att retas med vuxna, gärna utklädda till skräckmonster eller till och med Döden. Högtiden har växt sedan 1990-talet och blivit populär främst bland barn och ungdomar. Halloween handlar mycket om att barn retar och provocerar de vuxna, men på ett lekfullt sätt.

Bilden: Pumpalykta med ljus. Foto: Peter Segemark, ©Nordiska museet.

Döden görs symboliskt närvarande

Halloweenfest utanför Bålsta. Både vuxna och barn har klätt ut sig på temat ondska, skräck, död och magi. Foto: Peter Segemark, ©Nordiska museet.

Många högtider handlar ytterst om döden och livet. I en del, som Halloween, överskrids denna gräns. I vårt land har vi vant oss vid att barn i olika åldrar maskerar sig som döda, eller till och med Döden själv. I Sverige är Halloweenfirandet av sent datum. De första tecknen på att det blivit en högtid märktes under sent 1980-tal, då särskilda Halloweenaftnar arrangerades på en del storstadskrogar. Därefter har seden växt i omfång, samtidigt som en del är kritiska – den är, säger många, ingen riktigt svensk högtid.

Halloween kom till Sverige via amerikansk populärkultur. Men till USA kom den med immigranter från Irland, där den kallas All Hallows' Eve, som infaller dagen före All Saints Day, den 1 november. Dess popularitet växte i USA och utvecklades efter hand till en barnens högtid, där barnen kunde skämta med vuxna. Det engelska uttrycket ”trick or treat” har försvenskats till ”bus eller godis”. I detta avseende kan drag i Halloween kännas igen i det svenska påskfirandet liksom i flera andra busiga seder, men också i många internationella högtider med mer eller mindre uttalat karnevalstema.

I Sverige har Halloween blivit en affärskedjornas högtid och inte minst säljs mängder av skräckmasker i varuhus och stormarknader. Mängder av maträtter med skräcktema finner man i tidningar och på internet: bullar i form av maskar, potatis i form av dödskallar och mycket annat som vi både fascineras och äcklas av. Kanske bemästrar vi döden genom att äta den?

Mycket av Halloween handlar om att gestalta skräck och död, gärna med blod och dödskallar. På så sätt görs döden symboliskt närvarande i våra hem och bostadsområden, oftast i barnens gestalt. Eftersom det i Sverige framför allt är en barnens och de ungas högtid, har den plockats upp av förskolor och skolor. I vårt land sammanfaller högtiden med alla helgons dag, en dag till åminnelse av de döda. Men eftersom alla helgons dag infaller första lördagen i november och Halloween den 31 oktober så krockar dagarna sällan. Båda högtiderna kan dock kopplas samman som högtider som tematiserar de döda och döden. Därmed har de släktskap med många högtider runtom i världen vid denna tid.

En annan sida av Halloween är att den också fått markera slutet på sommaren och vinterhalvårets början. Ett tecken på detta är pumpan, som ges människogestalt med ett brinnande ljus i huvudet. På detta sätt finns en närhet till de skördehögtider och marknader vi har haft i Sverige.

Migrerande högtider

Foto: Peter Segemark, ©Nordiska museet.

Halloween är ett utmärkt exempel på att och hur högtider migrerar. När högtiden kom till USA med de irländska invandrarna – som allmänt hade låg social status – under 1800-talet betraktades den som vidskepelse. Dessutom förknippades symbolspråket med Satan själv, vilket väckte – och väcker – anstöt hos många kristna i USA. Den är även ett exempel på de många högtider som firas i Sverige sedan sent 1980-tal och har sina ursprung i den anglosaxiska världen.

Datum: 
2014-10-31
2015-10-31
2016-10-31
2017-10-31