Persiskt nyår

Det persiska nyårsfirandet markerar början på något nytt. Firandet kan pågå i två veckor. Festligheterna börjar med Eldfesten den sista tisdagkvällen för året. Eldar tänds, som människor lekfullt hoppar över samtidigt som man läser en ramsa. Den riktigt stora festen äger rum på det gamla årets allra sista dag. I hemmen är dukningen (hafsin) speciellt viktig och omfattar bland annat en guldfisk. Det sägs att när nyårsslaget hörs står guldfisken blickstill.

Alla iranska folk firar nyår vid exakt samma tidpunkt, oberoende av var i världen man befinner sig. Nyårsfirandet är inte starkt religiöst präglat, men Koranen och diktläsning har en plats i firandet. I Sverige växer det persiska nyårsfirandet för varje år. Eldfesten i Kungsträdgården påstås vara det största norouz-firandet i världen.

Norouz exemplifierar både att och hur högtider migrerar. För många människor är firandet ett sätt att manifestera sin bakgrund men också att markera den aktuella högtiden som del av det svenska samhället och kulturen.

Bild: HengamehRM - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons.