Gå till innehåll

Nyårsafton

Firanden av högtider och folkliga traditioner genom Sveriges och Nordens kulturhistoria är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om nyårsfirande utifrån museets samlingar och kunskap.

Firandet av tolvslaget den 31 december är årets första kalenderfest. Idag är nyårsafton en festkväll då vi ofta är extra uppklädda och äter luxuös festmat som hummer och champagne. Till skillnad från julaftonen är nyårsaftonen en mer offentlig fest. Familjen är inte i centrum så mycket som vänner och våra sociala nätverk.

Nyårstal på tv, fyrverkerier och smällare förekommer vid tolvslaget (och ännu tidigare) och det är vanligt att ge nyårslöften och nyårsvaka inpå nyårsdagen.

Den allra nyaste mattraditionen i Sverige är förmodligen pizzan på nyårsdagen. Kanske framför filmen Ivanhoe som TV visar på nyårsdagen sedan 1982.

Vanliga frågor om nyår

Det är enbart i den västerländska gregorianska kalendern som det nya året börjar den 1 januari. Det var först på 1500-talet som 1 januari officiellt blev nyårsdag i Sverige. Under medeltiden räknades juldagen som årets första.

Först fram på 1800-talet var 1 januari etablerad som nyårsdag. I slutet av 1800-talet, i och med inflyttningen till städerna och införandet av enhetlig klocktid på nyårsdagen 1879, tog firandet på nyårsafton och tolvslaget riktig fart.

Parallellt existerar andra nyårshögtider vid olika tidpunkter på året. En del är knutna till religion, andra till länder och regioner, andra åter till årstider. Somliga bygger på mån- eller solkalendrar och är rörliga i almanackan medan andra är fasta. Det firas alltså nyår vid många tidpunkter i Sverige och Norden, bland annat som följd av migration.

Och det finns många gemensamma drag i nyårsfiranden. Att börja det nya året med rening på flera sätt genom löften, storstädning eller olika eld- eller vattenceremonier. Att spå och försöka besvärja framtiden finns också i många nyårsfiranden. Till exempel i den kinesiska djurzodiaken och de västerländska tidningshoroskopen efter stjärntecken.

Enligt den folkliga uppfattning var nyårsnatten precis som julnatten laddad med magisk kraft. För folk på landet handlade den främst om att spå framtiden, att stöpa bly eller gå ”årsgång”, det vill säga att vandra tigande runt tre eller sju kyrkor och spå efter vad som hördes och syntes. Hammarslag kunde vara tecken på att någon skulle dö – att kistlocket spikades igen. Överklassen däremot ägnade sig istället åt baler och nyårsvisiter den 1 januari. Ju tidigare på dagen desto finare visit.

I Nordiska museets samlingar finns berättat från Västergötland om flickor som gick ut vid 12-slaget och sopade ett litet stycke ifrån förstutrappen åt gården. Nästa dag skulle den tillkommande komma till gården.

Teknikerna för att spå var många, men spådom i kaffesump eller tenn användes ofta. Från Småland berättas om bonden som tolkade nyårsnyet (nymånen) så att lika många dagar som nyårsnyet doldes av moln, lika många dagar skulle säden ligga i jorden.

”Kära nyårsny! Vems skjorta skall jag sy, vems kaka skall jag baka, vems maka skall jag bli?”, är en ramsa för att förutsäga vem som blir den tillkommande. Spelet filipin, där den som först säger ”filipin” när man ses efter nyår får önska sig något, kan sägas vara en rest av dessa förutsägelser.

De är viktiga i många olika nyårsfiranden världen över – ursprungligen var meningen att skrämma bort onda makter inför det nya året. På den svenska landsbygden kunde man gå ut och skjuta ett skott i varje väderstreck. På Island gör sig fiskeflottan av med förråden av nödraketer på nyårsnatten eftersom de enligt lag måste förnyas varje år. Nu blir det allt populärare att välja alternativ som lasershower, som inte innebär skaderisker för djur och natur.

Idag är nyårsafton en festkväll då vi ofta är extra uppklädda och äter luxuös festmat som hummer och champagne. Det här är ganska nytt, sedan sent 1900-tal och blev väldigt tydligt runt millennieskiftet. Men förebilden är äldre tiders högreståndsfester.

Långt in på 1900-talet var det fortfarande mest en upprepning av julmaten som serverades i Sverige. Tore Wretman föreslog 1970 en i jämförelse ganska vardaglig Biff Stroganoff som nyårsmeny. Den allra nyaste mattraditionen i Sverige är förmodligen pizzan på nyårsdagen.

Att vaka in nyåret är en sen tradition och en borgerlig företeelse som med tiden spritt sig i alla samhällsklasser. Det började på 1800-talet med överklassens baler med dans till sent på natten. Det togs upp av bygdens ungdomar som lekte lekar och sköt gevärsskott för att ”skjuta ut det gamla året”, medan de vuxna lade sig tidigt för att orka upp till nyårsottan i kyrkan.

Nyårsringning förekom på Skansen redan 1893, på initiativ av Nordiska museets grundare Artur Hazelius.

På 1920-talet började radion sända nyårsvakor med klockringning och recitation av Tennysons dikt Nyårsklockan fram till 1956. 1977 tog SVT upp diktläsning vid tolvslaget. Det fått sällskap av andra tv-traditioner, som sketchen ”Grevinnan och betjänten” som visas sedan 1976 och filmen Ivanhoe som visas på nyårsdagen sedan 1982.

Allt tyder på att seden inte är särskilt gammal i Sverige, själva ordet förekommer under sent 1800-tal och handlade då mest om politik. På 1960-talet kom artiklar om bantning som löfte. 1970-talets nyårslöften handlade mer om miljö och 1980-talet om att sluta röka. Inspirationen kommer förmodligen från USA:s utbredda tradition av New Year’s Resolutions som handlar om att förbättra livsstilen. I bondesamhället var seden att ge nyårslöften okänd.

I Danmark är skämt och upptåg stort. Att salutera grannarna med en rumlepotte till exempel. Nyårstorsk och kransekager står på mångas meny. I Norge kan du få hoppa in året, det gör även danskarna. Ställ dig på en en stol vid tolvslaget med en peng i handen och hoppa för att slippa fattigdom under det nya året.

På Island brinner nyårsbrasor, i stil med valborgseldar, och det är tradition att dansa älvdans runt elden utklädd till älva eller troll.

I Finland är det vanligt att stöpa nyårslyckor i tenn. En skrovlig form brukar tolkas som pengar, en båt betyder resa, fågel lycka och blomma har med beundrare och bröllop att göra.

Köp biljett till museet