Gå till innehåll
Biljetter Öppet idag 10–17

Tidsvalvet för skolan

Utforska vardagslivet under 150 år genom verkliga föremål och berättelser, scenografi och interaktiva miljöer. Här hittar du som lärare mer information inför och efter ditt besök med skolan.

En flicka står och lyssnar i hörlurar vid en bokhylla med många detaljer och föremål
Gör dig redo för en resa i tiden. Foto: Tobias Ackebo/ Kreativ Teknik

Besök Tidsvalvet med skolan

  • Tidsvalvet riktar sig till elever i årskurs 3–6.
  • Skolbesöket (som ni behöver förboka) är kostnadsfritt.
  • Max 30 elever per grupp (det går endast att boka ett tillfälle/dag de dagar aktiviteten erbjuds och för max 30 elever i gruppen)
  • Utställningen har kopplingar till historia, samhällskunskap, religionskunskap och svenska. Här väcks aktuella frågor om barns rättigheter, jämställdhet och orättvisor. 
  • Som skolklass kan ni besöka Tidsvalvet på egen hand genom att boka in ett besök i förväg.
  • Använd lärarhandledningen för att förbereda ert besök.
  • Pedagogledda besök går tyvärr inte att boka in för närvarande.

Boka ditt skolbesök med vår skolbokning

Se vår utställning Tidsvalvet på egen hand med din klass. Det är viktigt att du bokar ert besök och en ankomsttid i Tidsvalvet för att se utställningen så att alla får en bra upplevelse hos oss. Du bokar ditt skolbesök med din klass (du kan boka ett skolbesök med Tidsvalvet per dag) genom vår skolbokning.

Nyhetsbrev för lärare

Vill du få erbjudanden och veta mer om vårt utbud för skolan? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för lärare och pedagoger!

Priser för skolbesök på Nordiska museet

  • Lärarledda grupper från förskola, grundskola, gymnasium, grundläggande/gymnasial vuxenutbildning motsvarande komvux inklusive SFI och folkhögskolornas allmänna kurs: fri entré.
  • Lärare i skolgrupp har fri entré.

Gå till skolbokningen

Entrépris för lärarledda grupper med studenter

  • Högskola, universitet, folkhögskola (utom Allmän kurs), Komvux (utom Allmän kurs): 150 kr /student
  • Lärare i studentgrupp har fri entré.

Gå till gruppbokningen för vuxengrupper

Lärarhandledning att använda inför, under och efter ert skolbesök i utställningen Tidsvalvet.

Här hittar du material på några av utställningens teman, med fakta och diskussionsfrågor.

Ålder: för årskurs 3–6

Spana in utställningen Tidsvalvet

Hur har synen på barn och på barns rättigheter förändrats från 1870 till idag? Med utgångspunkt i barnkonventionen lyfter vi barns rättigheter då och nu. Materialet är framtaget för elever i åk 3–6 och går bra att arbeta med utan ett besök på museet.

Vilken ingång är bäst för skolgrupper?

För att minska köerna vill vi gärna att skolgrupper går in genom tillgänglighetsentrén på gatuplan, till höger om huvudentréns stora trappa. Där det är gott om plats för er klass, nära till skåp och toaletter och sällan kö.

Vid ankomst går du som lärare själv och anmäler ert besök vid disken i passagen på gatuplan eller i receptionen en halv trappa upp.

Du ansvarar för gruppen

Vi rekommenderar tio elever per medföljande vuxen. Maximalt 60 elever per skola och dag kan besöka Nordiska museet. Medföljande vuxna ansvarar för och följer och är med elevgrupper till och med gymnasiet under hela besöket på museet. Var på plats i god tid för att möta elever som tar sig till museet på egen hand.

Tänk på allas trivsel

Museer är lärmiljöer på liknande sätt som klassrummen i skolan. På museet rör vi oss lugnt och talar i normal samtalston. Vi respekterar och visar hänsyn till andra besökare. Ibland kan vi får röra, men inte förstöra.

Läs gärna våra trivselregler här.

Äta på Nordiska museet

Matsäcksbord finns i Stora hallen, plan 2. Nordiska museets restaurang serverar pannkakor och barnportioner av dagens rätt varje dag. För att skydda våra utställningar ber vi er att inte äta eller dricka i våra utställningar.

Fotografering

Ni får gärna använda kamera eller mobil men utan blixt och stativ i museets utställningar. Fråga våra värdar om det är ok att filma eller fotografera i samband med visningar.

Just nu

På grund av högt besökstryck kan vi för närvarande tyvärr inte ta emot fler elever än 40 från samma skola under samma tid och dag. Istället tipsar vi om att gärna besöka oss på olika dagar, eller om ni har möjlighet att komma till museet med minst två timmar mellan grupperna. Ni kan läsa mer under fliken Boka skolbesök.

I Tidsvalvet finns kopplingar till historieämnet, religionskunskap, samhällskunskap och svenska. Här finns starka berättelser om orättvisa och om ett ojämlikt samhälle utifrån barnens perspektiv. Eleverna ges genom möten med primärkällor möjlighet att reflektera kring hur samhället har förändrats över tid, samt likheter och skillnader mellan då och nu.

Historia

Årskurs 3
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Årskurs 4–6
  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Religionskunskap

Årskurs 3
  • Kristendomens påverkan förr.
  • Livsfrågor som gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller och jämställdhet.
Årskurs 4–6
  • Etik och moral, etiska begrepp som rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

Samhällskunskap

Årskurs 3
  • Orsaker och påverkningar av att flytta.
  • Mänskliga rättigheter, barns rättigheter.
Årskurs 4–6
  • Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
  • Mänskliga rättigheter, barns rättigheter.

Svenska

Årskurs 3–6
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Höjdpunkter

1

Ellakors

Ett smycke i silver med ett inristat kors.

1

Ellakors

Tänk dig att du lever i en tid när ingen vet var sjukdomar kommer ifrån. Det finns inget vaccin eller moderna mediciner. Hur skulle dina föräldrar ha gjort för att hålla dig frisk? 

Kanske hade du haft ett ellakors runt halsen. Ellakorset var ett magiskt smycke som många trodde skyddade mot sjukdom. Det var gjort av silver som hade tiggts ihop. Du skulle ha burit ellakorset under dina kläder. Ingen annan fick se det. 

Det här Ellakorset finns sparat i Nordiska museets samlingar. Vi vet inte vem som bar det.

Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet, NM.0113478

2

Tollies kappa

Liten mörkblå barnkappa med vit pälskrage.

2

Tollies kappa

Tollie föddes 1917 och bodde med sina föräldrar på Södermalm i Stockholm. När hon var tre år gammal fick hon scharlakansfeber. Det var en vanlig barnsjukdom för hundra år sen, och den var farlig. Innan antibiotikan kom, kunde barn dö av scharlakansfeber.

Tollie var en av de som dog, och hennes föräldrar sparade den här kappan som ett minne.  

År 1920 dog cirka 850 människor av scharlakansfeber i Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet, NM.0331835

3

Dödsmask

Vit gipsmask av ett barnansikte.

3

Dödsmask

Axel Bernhard föddes 1861 och bodde med sin familj i Eskilstuna. När han var åtta år gammal drunknade han i Eskilstunaån. Hans föräldrar lät göra gipsmasken för att minnas honom bättre. 

Axel Bernhard kunde antagligen inte simma. Det var få människor som kunde det på 1800-talet. I dag kan de flesta skolbarn simma. Det finns också en annan kunskap om livräddning och bättre sjukvård än på Axel Bernhards tid.  

Dödsmasken finns sparad i Nordiska museets samlingar.

Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet, NMA.0048166

Tre berättelser ur Tidsvalvet

1. Aina

Aina föddes någon gång runt 1905 och växte upp i Gävle. 1914 började hon på en arbetsstuga för barn där hon var några timmar efter skolan. På arbetsstugan kunde barn till fattiga föräldrar få lära sig enklare hantverk, till exempel att sy eller snickra.

De fick också något att äta. Vid den här tiden pågick första världskriget. Sverige var inte med i kriget, men det var ändå brist på mat i hela landet. Att få en tallrik gröt eller välling på arbetsstugan gjorde säkert livet lite bättre för Aina och de andra barnen. Nordiska museet har inget fotografi på Aina, men en intervju med henne finns sparad i museets arkiv. 

2. Felix

Felix föddes 1888 och växte upp i Limmared i Västergötland. När han var tolv år gammal började han på glasbruket som låg åtta kilometer hemifrån. Hans bror arbetade också där. Arbetsdagarna var långa. De väcktes klockan tre på natten och slutade först sent på eftermiddagen. När arbetet var klart skulle de också hinna gå i skolan som låg på området. 

Felix och hans bror bodde på glasbruket. De delade hus med 19 andra pojkar och unga män. De flesta var äldre, de drack och kunde bli bråkiga. Det var trångt, mörkt och smutsigt. Maten förvarades i egna matlådor, annars hade den blivit uppäten av råttor. De blev ofta slagna. Både av de vuxna männen som arbetade på bruket och av läraren. På söndagarna var Felix och hans bror lediga. Då gick de hem till sina föräldrar och blev ompysslade. 

Nordiska museet har inga fotografier av Felix men hans berättelse är sparad i museets arkiv.

3. Into

Into föddes 1935 i Tammerfors, Finland där han bodde med sin mamma och storebror. Hans pappa blev sjuk och försvann bort från familjen. När Into var fyra år bröt kriget ut i Finland och Tammerfors bombades. Into blev rädd, han fick svårt att prata. 

Hans mamma bestämde att Into skulle skickas till Sverige, där var det tryggt. Många föräldrar i Finland tänkte likadant. Under de år som andra världskriget pågick, kom ungefär 70 000 finska barn till Sverige. Barnen reste utan sina föräldrar, de hade lappar runt halsen där det stod vad de hette och var de kom ifrån. Andra vuxna fanns med på resorna för att ta hand om barnen. 

I Sverige ville många familjer och föreningar hjälpa till, och Into kom till en familj utanför Enköping. Fosterfamiljen kunde ingen finska och Into kunde ingen svenska. ”Missa äiti on?”, “Var är min mamma?”, frågade han i början. Men efter ett tag lärde han sig svenska och glömde bort finskan. 

När kriget var slut ville den svenska familjen ha kvar Into och han ville stanna hos dem. Men hans finska mamma sa nej. Into blev tvungen att flytta tillbaka till sin finska familj. Intos berättelse finns sparad i Nordiska museets arkiv.

TV- och radioserie i samarbete med UR

En flicka lyssnar och tittar på en skärm som visar en annan flicka.
Du får ett viktigt uppdrag att klara för att rädda barnens historier i Tidsvalvet. Foto: Sofia Vusir Jansson/ Nordiska museet

Tillsammans med Nordiska museet vill UR ge kunskap om och uppmärksamma barns historia. Som en del av det har UR producerat en tv-serie och en radioserie, inspirerade av verkliga berättelser ur Nordiska museets arkiv. Programmen kan användas av de som på ett lustfyllt sätt vill fördjupa sig i Tidsvalvets ämnen, innan eller efter ett besök.

Tidsvalvet är baserat på verkliga händelser och berättelser från barn som har levt på riktigt. Några barn har fått nya namn. Och ibland har vi flätat ihop flera barns minnen till en berättelse. Men allt bygger på livshistorier som finns sparade i våra samlingar.

Jakten på den glömda historien

Jakten på den glömda historien är en äventyrsserie för 10–12 åringar som handlar om hur barn har haft det i Sverige från 1890 fram till våra dagar. Under tio avsnitt kan du följa tidsresenären Fabella som du också möter i Tidsvalvet när hon färdas genom olika årtionden.

Titta på tv-serien (Öppnas i nytt fönster)

Hälsning till framtiden

Hälsning till framtiden är en fördjupande radioserie, där du får veta mer om hur det går för de historiska barnen som du möter i tv-serien. Programmen baseras på verkliga brev och berättelser ur Nordiska museets arkiv.

Lyssna på radioprogrammet (Öppnas i nytt fönster)

Mer för lärare