Forskning

I stadgarna står att Nordiska museet ska ”initiera, driva och stödja forskning inom sitt verksamhetsområde”. Sedan 1918 finns en professorstjänst i etnologi knuten till museet för forskning kopplad till museets samlingar.

Den Hallwylska professuren i nordisk folklivsforskning

Sedan över hundra år är den Hallwylska professuren knuten till Nordiska museet. Det var genom en donation från makarna von Hallwyl som professorstjänsten vid museet blev inrättad. Den förste vid tjänsten var Nils Lithberg under åren 1918–1934.

I gåvobrevet står att professorn ska bedriva vetenskaplig forskning inom nordisk och jämförande folklivsforskning med tydlig koppling till museets samlingar. Utöver det ska professorn i mån av tid, "själv eller med biträde av assistent meddela undervisning i ämnet".

Folklivsforskning blev etnologi

Efter att folklivsforskningen fick status som akademiskt examensämne har undervisning i ämnet skett vid Stockholms högskola, numera Stockholms universitet, där det idag heter etnologi.

När den Hallwylska donationen inte längre täckte kostnaden för professorstjänsten finansierade lärosätet och museet, som ett särskilt samverkansprojekt 2016-2019, varsin halvtid för en Hallwylsk gästprofessor på det överenskomna temat ”Arktis i ljuset av klimatförändringarna.”

Den sjunde professorn i ordningen blev etnologen och tidigare museichefen Lotten Gustafsson Reinius. Hon engagerades år 2016 med uppdrag att belysa det aktuella temat ur mångvetenskapliga perspektiv och med sikte på nya forskardialoger och bred publik spridning.

Samverkansprojektet engagerade fyrtiotalet forskare från olika länder och ämnen, och bidrog utöver publikationer till utställningen Arktis – medan isen smälter. Detta  innebar en metodveckling av museets forskning och forskningssamverkan.

Mer om samverkansprojektets viktigaste resultat:
Forskningen bakom utställningen Arktis – medan isen smälter

Sedan 2020 säkrar ett nytt avtal mellan Nordiska museet och Stockholms universitet den drygt sekelgamla samverkan.

Lotten Gustafsson Reinius är nuvarande Hallwylsk professor

Den nuvarande Hallwylska professorn är den sjunde i ordningen och delar fortsatt sin tid mellan museum och akademi, med stöd av parternas samförstånd kring vikten av musei- och samlingsnära undervisning och forskning. Hon handleder och undervisar, som professor i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionsvetenskap och genusstudier.

I fokus för hennes pågående forskning står relationer mellan skog och människa, och mer övergripande frågor om hur museets kulturhistoriska samlingar kan aktiveras av aktuella forskarperspektiv.

Professorn ingår 2021–2025 i gruppen av sakkunniga som i samverkan med ISOF bereder ansökningar till nationella listan vid UNESCO över immateriella kulturarv. Hon är även medlem av redaktionskommittéer för RIG: Tidsskrift för kulturforskning och Nordisk museologi.

Tidigare uppdrag är bland annat som museichef för Etnografiska museet (2014-16), i redaktionskommittée för Ethnologia Europaea och Respons samt i styrelsen för forskningsstationen Tarfala vid Stockholms universitet och ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute), vid Linköpings universitet.

Forskning om skogen och människan

Nuvarande tema för professorns forskning och forskningssamverkan fokuserar skogens kulturella och kulturhistoriska betydelse i Norden. Även detta projekt aktiverar museets samlingar och kommer att bidra till publik verksamhet genom mångvetenskaplig forskningssamverkan.

I detta ingår en programserie vid Nordiska museet: Forest Labs – publika och mångvetenskapliga samtal om relationer till och i skog på olika teman. Det första behandlade temat ”Den förtrollade skogen”. Nästa tillfälle den 20 september diskuterar vi människa, skog och eld.

Enligt samarbetsavtalet delar den Hallwylska professorn sin verksamhet mellan Nordiska museet och Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet.

Läs mer om forskningsprojektet

Gästforskare vid Nordiska museet under 2023

• Under 2022-2023 bedrevs i samverkan med Hallwylska professorn pilotprojektet ”Skogen i arkivet; skogen som arkiv” med miljöantropologen Flora Bartlett.
• Fil.dr. Caroline Owman, museolog och konservator, initierar forskning om relationer till får, bete, ull och ylle som kopplar till de kulturhistoriska samlingarna.