Forskning
Nordiska museet arbetar med vetenskaplig forskning och har en lång historia som forskningsinstitution. Ett av våra aktuella forskningsteman är Skogen och människan.
Vi forskar inom kulturvetenskap och kulturhistoria
I Nordiska museets stadgar står att museet ska ”initiera, driva och stödja forskning inom museets verksamhetsområde”. Syftet är att upprätthålla och utveckla kompetens baserad på ny kunskap och kvalitetssäkra museets utåtriktade publika arbete.
Vi bedriver vår kulturvetenskapliga och mestadels kulturhistoriska forskning i samarbete med Stockholms universitetet och andra relevanta nordiska och internationella aktörer.
Ämnet etnologi växte fram på Nordiska museet
Det akademiska ämnet ”folklivsforskning” som idag heter etnologi växte fram ur Nordiska museets verksamhet under det tidiga 1900-talet. Sedan 1918 finns en professorstjänst i etnologi knuten till museet för forskning kopplad till museets samlingar. Det var genom en donation från makarna von Hallwyl som professorstjänsten vid museet blev inrättad 1918.
Den Hallwylska professuren vid Nordiska museet
Den Hallwylska professorn bedriver egen forskning och omfattande samarbeten. I gåvobrevet från makarna von Hallwyl står att professorn ska bedriva vetenskaplig forskning inom nordisk och jämförande folklivsforskning med tydlig koppling till museets samlingar. Utöver det ska professorn i mån av tid, ”själv eller med biträde av assistent meddela undervisning i ämnet”. Den nuvarande professorn, Lotten Gustafsson Reinius, är den sjunde i ordningen. I mars 2024 blev Lotten Gustafsson Reinius även invald som arbetande ledamot av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Vår pågående forskning
Skogen och människan
Den Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius forskningsarbete är inriktat på frågor kring temat Skogen och människan och skogens kulturella och kulturhistoriska betydelse i Norden.
Människans långa och föränderliga relationer till skogen har satt otaliga spår i arkiv och föremålssamlingar, både i form av artefakter av trä och näver och genom fotografier och nedtecknade berättelser om folktrons väsen, praktiska kunskaper, skogsarbetarminnen och mycket mer.
Projektet inbegriper mångvetenskaplig dialog om skogen och synergier med Nordiska museets basutställning Nordbor. Utgångspunkten är skogen i samlingarna men fördjupad forskning om liv med skog och skogsförlust i olika delar av dagens Sverige är planerad.
Samtalsserien Forest Labs
I forskningsprojektet om skogen ingår en programserie vid Nordiska museet: Forest Labs – publika och mångvetenskapliga samtal om relationer till och i skog på olika teman.
Fördjupad forskning om skogsförlust
Riksbankens Jubileumsfond tilldelade hösten 2023 forskningsprojektet medel som finansierar det treåriga forskningsprojektet ”Den förlorade skogen; förnyade relationer och rituell återförtrollning”. Det leds av Lotten Gustafsson Reinius och även engagerar miljöantropologen Flora Bartlett.
Den nya studien gör det möjligt att fördjupa förståelsen för vad skog och skogsförlust betyder lokalt för människor idag, bland annat genom fältarbeten i Sápmi, Norrbotten och Västmanland.
Forskningen kommer att bidra med fördjupade kunskaper om hur allt fler människor idag hanterar och lever med sårbara och föränderliga relationer till lokala skogslandskap. En fråga rör vad ritualer och kulturella minnen kan spela för roll i sådana processer.
Projektet påbörjas 2024 och pågår över tre år.
Kontakta Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius
Modekonfektionens genombrott i Sverige
Marianne Larssons och Susanna Strömquists forskningsprojekt Modekonfektionens genombrott i Sverige. Tre pionjärer: Graffman, Kleen, Richard handlar om den mellanperiod vid 1900-talets början då produktionen av modekläder övergick från ateljésytt till industritillverkat via hantverksmässigt serietillverkade modekollektioner.
Utgångspunkten är tre banbrytande visionärer som i idé och praktik agerade för att göra svenskdesignad modekonfektion tilltalande och tillgänglig för en växande grupp konsumenter.
Studien baseras på ett nyupptäckt källmaterial i Nordiska museets samlingar bestående dels av det omfattande NK-arkivet, dels av arkivalier, fotografier och modeplagg från konfektionsföretaget Erling Richard AB.
Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet/Centrala museers forskning.
Kontakta Marianne Larsson
Kontakta Susanna Strömquist
Berättelser från polskjudiska flyktingar
Projektet Vi, de fördrivna – levnadsberättelser från polskjudiska flyktingar 1967–1972 drivs av Martin Englund, doktorand i historia på Södertörns högskola med Nordiska museet som samarbetspartner. En stor insamling av berättelser sker i projektet på den digitala insamlingsplattformen minnen.se.
Under perioden 1967–1972 kom cirka 3000 flyktingar från Polen till Sverige på grund av en antisemitisk kampanj initierad av det styrande kommunistpartiet. Många var barn till Förintelseöverlevande och flera var överlevande själva.
Erfarenheterna från dessa personer tillhör en unik del av kulturarvet som tas tillvara för framtiden i forskningsprojektet.
Gå till insamlingen på minnen.se
Kontakta Martin Englund
Våra senast avslutade forskningsprojekt
Arktis i ljuset av klimatförändringarna
Den Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius genomförde 2016–2019 ett stort treårigt samverkansprojekt kring utställningen Arktis – medan isen smälter där ett större antal forskare deltog i utställningsarbetet och samverkade om antologin Arktiska spår: Natur och kultur i rörelse som Nordiska museet producerade och gav ut 2020.
Vardagens bilder och berättelser
Projektet Vardagens bilder och berättelser. Kulturella omvandlingar i Nordiska museets samlingar pågick 2016–2022. Det var ett samarbete med avdelningen för etnologi vid Stockholms universitet och engagerade en forskargrupp. Projektet arbetade med nya perspektiv på Gunnar Lundhs berömda och omfattande bildsamling och Nordiska museets frågelistor.
Utforska Gunnar Lundhs bilder på Digitalt museum
