Forest Lab
Forest Lab
Visa alla tiderI vår samtalsserie Forest Lab utforskar vi människans och skogens långa relation tillsammans med forskare och konstnärer.
Senaste gången tittade vi närmare på kulturhistoriska spår i skogarna i norr.
Från det som brukade kallas ”fäbodgränsen” till trädgränsen sträcker sig skogarna i norr. Här finner vi tydliga spår av historiskt arbete och rörelse i skogarna: vallkullor som har inristat sina namn i trädstammarna på vägen till fäbodarna och spår av samisk barktäkt som har bevarats både i museets samlingar och i de norra skogarna.
Vilken betydelse har sådana uttryck idag när vi söker efter förlorad kunskap och glömda stigar? Vad vill vi själva förmedla till kommande generationer? Och hur kan konstformer som fotografi och jojk hjälpa till att bevara och återuppliva den norra skogen som ett kulturlandskap?
Elina Birkehag: D FOR DAUGHTER – En vandring längs fäbodstigarna
Djupt inne i Dalarnas skogar står tallar som är hundratals år gamla – grova och taniga, knotiga och täckta av ristningar. De inhuggna bokstäverna har gjorts av vallkullor, kvinnor som från 1600-talet och fram till början av 1900-talet lämnade sina byar under sommarhalvåret. När de ledde boskapen ute på betesmarkerna ristade de in datum, initialer och meddelanden till varandra. Stammarna blev märkta med ett kodat språk, en bekräftelse på deras existens: HÄR RISTAR VI VÅRA NAMN.
Elle Eriksson: Skogssamerna från Várre – landskap, människor och renskötsel
Elle Eriksson är utbildad jägmästare och medlem i Gällivare skogssameby. Hon har dokumenterat sin släkts traditionella landskap runt bosättningen Várre, tillsammans med andra i sin sameby. I presentationer berättar hon om den skogssamiska renskötsel som bedrivs idag, och om spår som lämnats kvar i landskapet över hundratals år.
Malin Brännström: Mähttse – om lokala perspektiv och möjliga förändringar
Mähttse betyder skogslandskap på pitesamiska och är namnet på ett pågående projekt om förändringar och skogslandskap utifrån lokala perspektiv. Malin Brännström är museichef och forskare vid Silvermuseet/INSARC (Institutet för arktisk landskapsforskning) i Arjeplog. Hon leder Mähttse som en arena för möten mellan olika intressenter i Arjeplog om framtidens skogsbruk. I projektet möts företrädare för samebyarna, sameföreningen, skogsbrukare och forskare för att diskutera utmaningarna för dagens skogsbruk och möjliga förändringar.
Krister Stoor: Jojkens betydelse i det nordliga landskapet
Krister Stoor är universitetslektor och filosofie doktor i samiska vid institutionen för språkstudier/Sámi dutkan och Várdduo – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. Stoor är bland annat ledamot för samiskt kulturarv i Expertkommittén för internationella nomineringar till UNESCOS listor och register.
Nordiska museet forskar om skogen och människan
Lotten Gustafsson Reinius är Hallwylsk professor på Nordiska museet och Stockholms universitet. Hennes forskningsarbete har temat Skogen och människan och skogens kulturella och kulturhistoriska betydelse i Norden.
Människans långa och föränderliga relationer till skogen har satt massor med spår i arkiv och föremålssamlingar, både i form av artefakter av trä och näver och genom fotografier och nedtecknade berättelser om folktrons väsen, praktiska kunskaper, skogsarbetarminnen och mycket mer.
Vår samtalsserie Forest Lab
I forskningsprojektet ingår vår programserie Forest Labs, där vi samtalar om människans relation till den nordiska skogen på olika teman. Lotten Gustafsson Reinius bjuder in olika medverkande och dig som publik till ett mångvetenskapligt samtal.
- Vårt nästa Forest Lab har temat Skogen och framtiden och är planerat till den 9 oktober 2024.
Kommande tillfällen
- onsdag 9 oktober 2024