Gå till innehåll

100 000 Bildminnen

I ett stort banbrytande projekt har Nordiska museet räddat och digitaliserat 100 000 kulturhistoriska fotografier från sent 1800-tal fram till 1970-talet som aldrig tidigare är visade. Bilderna är tillgängliga för allmänheten på Digitalt museum och i urval på Wikimedia.

En svartvit bild på en åker där en man gör vårbruk med hästar på gammalt vis. En bild i färg i mitten där en familj sitter vid ett bord i ett kök fikar med ett fönster och trädgård i bakgrunden.

Nordiska museet bildsamling om 6 miljoner foton är en ovärderlig källa för att förstå människors livsmiljö i Sverige och Norden. I januari 2021 brast en kommunal vattenledning. Vatten trängde in bland tusentals negativ i museets fotoarkiv.

Räddningsinsatsen blev upptakten till projektet 100 00 Bildminnen. Nu är bilderna konserverade och tillgängliga digitalt för allmänhet, forskning och media.

De räddade bilderna är nu tillgängliga

Genom att utveckla metoder för att tina, separera och torka negativen har Nordiska museet lyckats bevara de drabbade acetat- och nitratnegativen för eftervärlden.

Det har troligtvis inte skett en liknande insats med så omfattande material tidigare, varken nationellt eller internationellt.

Vad är det för bilder och motiv?

Fotografierna är från sent 1800-tal fram till 1970-talet. Majoriteten är tidigare osedda. De är privata familjebilder, enskilda fotografers arkiv, bilder från yrkes- och amatörfotografer och arkiv från företag och institutioner. En del har illustrerat veckopress, andra reklam och modemagasin.

Fotografierna på cellulosanitratnegativ från slutet av 1800-talet till 1970-talet är organiserade under ämnen som stad och landsbygd, arbete och fritid, kulturella sedvänjor och modefotografi, porträtt och reklam. De utgör en ovärderlig resurs för den visuella förståelsen av det svenska samhället. Bland de mest framstående fotograferna finns:

K.W. Gullers, internationellt känd från Utställningen Family of Man och i Sverige för sina skildringar från folkhemstiden och uppdrag för svensk industri.

Gösta Glase, känd för sina ikoniska bilder av Stockholm från mitten av århundradet.

Gunnar Lundhs stora arkiv över svenskt vardagsliv, politik och resor från 1920-50-talen.

Sten Didrik Bellander, assistent till Richard Avedon i hans tidiga karriär, känd för sina porträtt, kommersiella bilder och modefotografi.

Fotografierna är organiserade under ämnen som stad och landsbygd, arbete och fritid, kulturella sedvänjor och modefotografi, porträtt och reklam. De utgör en ovärderlig resurs för den visuella förståelsen av det svenska samhället.

Ett äldre skadat negativ på en kvinna som står i ett provrum på Nordiska Kompaniet och det är ett skynke i tyg bakom henne. Hon håller handen på höften och har på sig en vit klänning utan ärmar och klackskor, hennes hår är lockigt och uppsatt. Bilden är svartvit men mitten av bilden har blivit blå i färgen på grund av vattenskada.
Från 100 000 bildminnen. Det blå fältet beror på ph-förändringar i ett färgämne som uppstår när negativet utsätts för fukt. Foto: Erik-Holmén/Nordiska museet.

Det har troligtvis inte skett en liknande insats med så omfattande material tidigare, varken nationellt eller internationellt

Sara Ellenius, projektledare Nordiska museet

Ny kunskap för arbete med det fotografiska kulturarvet

Wikimedia och KulturIT har varit viktiga samarbetspartners i att digitalisera och göra bilderna tillgängliga. Dessutom har arbetet fört med sig att bilderna är berikade med ny kunskap. Projektet har resulterat i viktiga erfarenheter som kan stärka och utveckla kulturarvssektorns framtida arbete med det fotografiska kulturarvet.

Hur gick arbetet till?

Läs om projektet och hela arbetsprocessen med att frysa, tina, konservera och digitalisera bilderna i en artikel på Digitalt museum.

Nordiska museet går in i två nya digitaliseringsprojekt

Med avstamp i det nu avslutade projektet går Nordiska museet in i två nya storskaliga digitaliseringsprojekt för att bevara och sprida sina analoga bildsamlingar. Projekten löper från 2024 till 2026 med externt finansiellt stöd.