100 000 Bildminnen

I ett stort pågående projekt digitaliserar Nordiska museet 100 000 fotografier från sent 1800-tal fram till 1970-talet som aldrig tidigare är visade.

100 000 Bildminnen är ett unikt projekt där vi konserverar och digitaliserar negativ av några av Sveriges mest namnkunniga fotografer. Det har troligtvis inte skett en liknande insats med så omfattande material tidigare, varken nationellt eller internationellt.

Vi tillgängliggör tidigare osedda foton

Bilderna vi digitaliserar är huvudsakligen nitrat- och acetatnegativ som därmed blir användbara och tillgängliga för allmänhet, forskning och media, och bevarade för eftervärlden. De kommer från kända fotografer som KW Gullers, Sten Didrik Bellander, Gunnar Lundh, Gösta Glase, André och Irène Reisz.

Projektet pågår sedan september 2022 med nio projektanställda på Nordiska museet i samverkan med KulturIT. Ett urval av de 100 000 digitaliserade bilderna tillgängliggörs tillsammans med Wikimedia Sverige och berikas med ny kunskap genom crowdsourcingskampanjer och skrivarstugor på Wikipedia.

Bilderna ger visuell förståelse för det svenska samhället

Fotografierna på cellulosanitratnegativ från slutet av 1800-talet till 1970-talet är organiserade under ämnen som stad och landsbygd, arbete och fritid, kulturella sedvänjor och modefotografi, porträtt och reklam. De utgör en ovärderlig resurs för den visuella förståelsen av det svenska samhället.

Bland de mest framstående fotograferna finns:

• K.W. Gullers, internationellt känd från Utställningen Family of Man och i Sverige för sina skildringar från folkhemstiden och uppdrag för svensk industri.
• Gösta Glase, känd för sina ikoniska bilder av Stockholm från mitten av århundradet.
• Gunnar Lundhs stora arkiv över svenskt vardagsliv, politik och resor från 1920-50-talen.
• Sten Didrik Bellander, assistent till Richard Avedon i hans tidiga karriär, känd för sina porträtt, kommersiella bilder och modefotografi.

Genom digitaliseringen och medskapande aktiviteter bjuder projektet in breda grupper att bidra med sin kunskap. På så vis blir bilderna mer användbara och tillgängliga för allmänheten, forskning och skola – nationellt och internationellt.

Projektet utvecklar arbetet med det fotografiska kulturarvet

Erfarenheterna av projektet väntas också utveckla hela kulturarvssektorns arbete med det fotografiska kulturarvet. Vi digitaliserar även mindre samlingar i enskilda arkiv och museets ämbetsarkiv.

Det tidigare osedda materialet blir fritt tillgängligt via Wikimediaplattformarna. Tillsammans med volontärgemenskapen kan Wikimedia Sverige öka kännedomen och nå ut brett med bilderna och den kulturhistoriska kunskapen som finns kopplad till dem i samhället. Tillsammans utvecklar vi nya metoder och processer för att hantera, förädla och tillhandahålla kulturhistoriska bilder.

Det har troligtvis inte skett en liknande insats med så omfattande material tidigare, varken nationellt eller internationellt

Sara Ellenius, projektledare Nordiska museet

Unik arbetsprocess ger ny kunskap

I januari 2021 drabbades Nordiska museets nitratarkiv av en vattenskada. Museet flyttade cirka 1,1 miljon nitrat- och acetatnegativ till förvaring i frysar. Av den totala mängden var det 100 000 negativ som hamnade i vatten.

Vi inledde planeringen för att rädda negativen direkt efter händelsen. Museet utvecklade ett pilotprojekt för att behandla, digitalisera och göra det ovärderliga materialet tillgängligt. Förberedelserna har inkluderat att utveckla metoder för att tina upp, separera och torka filmnegativ i mycket varierande tillstånd, och för att överföra befintlig arkivinformation på ett säkert sätt.

Resultaten från återhämtningsfasen kommer att tillföra ny kunskap om planering och arbetsflöden för behandling av vattenskadade negativ. Vid sidan av massbehandlings- och digitaliseringsprocessen skapar teamet också en visuell atlas över skador, som blir till hjälp vid tillståndsbedömningar.